Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

EU-dom kräver åtgärder av företagen

EU-domstolens ogiltigförklarande av dataöverföringsavtalet Safe Harbor i går innebär att mängder av svenska företag genast måste vidta åtgärder för att inte bryta mot PUL och EU:s dataskyddsregler. Men domen kan också ge skjuts i förhandlingarna mellan EU och USA om ett nytt avtal.
Gabriella Westberg Publicerad
Johan Sundberg, advokat och ansvarig för personuppgiftsfrågor på advokatfirman DLA Nordic, till vänster, och Hans-Olof Lindblom, chefsjurist på Datainspektionen, till höger.

I går rapporterade Kollega.se om att EU-domstolen ogiltigförklarat det så kallade Safe Harbor-avtalet som gör det möjligt för europeiska företag att skicka  personuppgifter till amerikanska företag, trots att dataskyddsreglerna är betydligt striktare i EU än i USA.

Domen innebär att överföring av europeiska personuppgifter, till exempel kunddata via en molnbaserad betaltjänst, till ett företag i USA kan ha blivit olaglig, från en dag till nästa.

Nu brådskar det för mängder av svenska företag att vidta åtgärder, för att inte riskera att bryta mot den svenska personuppgiftslagen, PUL, och de europeiska dataskyddsreglerna. Det menar Johan Sundberg, advokat och ansvarig för personuppgiftsfrågor på advokatfirman DLA Nordic.

- Först och främst behöver man göra en inventering av vilka avtal man har med leverantörer och samarbetspartners där man kan ha förlitat sig på Safe Harbor som legal grund för överföring av personuppgifter. Bara det kan vara ett ganska omfattande arbete för en större organisation.

För större koncerner med verksamhet på olika håll i världen rekommenderar Johan Sundberg att man ser om det kan vara lämpligt att gå över till EU-kommissionens standardavtalsklausuler och i andra hand, på längre sikt, kan så kallade ”binding corporate rules”, företagsinterna dataskyddsregler vara ett alternativ.

- Det är också en ganska komplex process och kräver godkännande från en dataskyddsmyndighet.

Mindre och medelstora företag med amerikanska tjänsteleverantörer bör så snart som möjligt omförhandla sina avtal, menar han.

- Det bör också ligga i tjänsteleverantörens intresse att hitta en lösning. De kanske kan se till att data stannar på servrar i EU, till exempel genom att styra över till datahallar här. Eller hitta samarbeten med europeiska leverantörer.

Vad händer om man inte vidtar några åtgärder, utan tänker att det här löser sig nog?

- Berörda personer kan kräva skadestånd förstås. För brott mot personuppgiftslagens förbud mot tredjelandsöverföring ligger straffskalan på böter eller fängelse.  Jag tror inte att Datainspektionen kommer att börja jaga folk med blåslampa men vill man vara ”compliant” (lagenlig) bör man se till att se över detta så snart som möjligt, säger Johan Sundberg.

Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom håller med om att svenska företag bör se över sina avtal, men vill samtidigt poängtera att allt som omfattas av PUL inte innebär känsliga personuppgifter och att det också kan hända att vissa uppgifter måste kunna överföras för att ett svenskt företag ska kunna fullfölja avtal med sina kunder. Alla måste tänka efter ordentligt nu, säger han.

- Det kanske låter lite hopplöst. Det var ju det som var bra med det generella avtalet, där man bara behövde se till att leverantören var ansluten till Safe Harbor.

EU-dom ger skjuts i dataskyddsförhandlingar

Redan 2013 lyfte EU-kommissionären Viviane Reeding (bilden) frågan om Safe Harbor-avtalets integritetsskydd, som hon menade inte höll tillräcklig nivå. Hon sa då att avtalet fungerar som ett kryphål för amerikanska företag, som bör täppas till. Sedan dess har det pågått förhandlingar om ett nytt avtal mellan EU och USA. 

Efter Edward Snowdens avslöjanden om hur den amerikanska underrättelsemyndigheten NSA fått tillgång till stora mängder data från företag, uppmanade EU-parlamentet i en resolution medlemsländerna att överväga vidare överföring av data till USA. Man menade att de lagar som tillät NSA tillgång till uppgifterna slog undan benen på dataskyddet i Safe Harbor.

Ändå är det Safe Harbor som varit det generella avtal som funnits för handel av datatjänster över Atlanten i över ett decennium. Tusentals företag har förlitat sig på det.

Att EU-domstolen i går ogiltigförklarade Safe Harbor kan innebära att amerikanska IT-jättar som Google, Microsoft, Apple, Facebook och Twitter nu sätter eld i baken på sina förhandlare.

- Det sätter förstås press på amerikanerna. Det är i grunden bra för förhandlingarna att man satt ner foten från EU:s sida. Det kan leda till att man når en lösning snabbare, säger advokat Johan Sundberg.

EU-domstolens ogiltigförklarande av avtalet välkomnades också av EU-kommissionärerna Vera Jourová och Frans Timmermans vid en presskonferens i går


Hans-Olof Lindblom, chefsjurist på Datainspektionen, tycker att det är intressant att domstolen var så snabb att leverera dom i målet – något som brukar ta mycket längre tid.

- När generaladvokatens yttrande kom för ett par veckor sedan var det lite som en blixt från klar himmel. Att domstolen också var så snabb är ovanligt. Så det kom lite plötsligt för oss.

På Datainspektionen har man ännu inte hunnit utfärda några praktiska råd till svenska företag och organisationer, men Hans-Olof Lindblom säger att det kommer mer information på myndighetens hemsida inom kort. 

 

Vad är Safe Harbor?

Safe Harbour är en samling regler om personlig integritet och dataskydd som tagits fram och beslutats av USA:s handelsdepartement för att uppnå vad som avses tillräcklig datasäkerhet i EU:s dataskyddsregler. Det är frivilligt för företag att ansluta sig till Safe Harbour. Med en sådan anslutning till Safe Harbour-reglerna blir det tillåtet att föra över personuppgifter från EU/EES till organisationer och företag i USA.

Även många svenska och europeiska företag och företagskoncerner använder sig av Safe Harbour-avtal för att kunna föra personuppgifter och annan data kors och tvärs över Atlanten, särskilt de som arbetar med olika molntjänster.

När EU-domstolen nu ogiltigförklarat Safe Harbor-principerna som tillräckliga för att överföringen av europeiska data ska anses adekvat skyddad – innebär det ett potentiellt stopp av tusentals verksamheter.

Läs hela domen (på svenska) här. 

Är din amerikanska tjänsteleverantör ansluten? Se listan på företag som är anslutna till Safe Harbor här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.