Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

En halvtid i veckan på Internet

Ryktena om att Facebook håller på att förtvina är betydligt överdrivna. I själva verket växer det sociala nätverket, enligt en rapport från Internetstiftelsen som presenterades på torsdagen.
Dag Bremberg Publicerad

Att ”Fejan” överges av unga och har blivit en plats för enbart medelålders och äldre har vi hört i flera år. Men enligt årets rapport från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, fortsätter antalet användare att öka.

Störst andel finns bland ”unga vuxna”, som är 16-25 år. Av dem besöker 82 procent Facebook varje dag.  Av samtliga internetanvändare är det 50 procent som är dagliga besökare, och hela 70 procent som tittar in på Fejan ibland.

Instagram växer snabbt men ligger långt efter, under 2015 är det 23 procent som någon gång använt tjänsten. Linkedin ligger på samma nivå och uppskattas främst av personer i ”karriärsåldern” runt 30.

Snapchat har blivit mycket populärt bland tonåringar, särskilt flickor. Bland svenskar över 25 utgör de aktiva dock inte mer än ett par procent.

Vi ägnar i år mer tid än någonsin åt internet, drygt 21 timmar per vecka i genomsnitt, det vill säga motsvarande en halvtid. Studenterna toppar, medan de som arbetar ligger på samma nivå som de arbetslösa och pensionärerna en bra bit efter. Den användning som ökar mest är mobilsurfandet bland unga, enligt IIS.

Den så kallade smarta mobilen finns nu hos 77 procent av svenskarna. Medan de unga använder den dagligen för att komma ut på nätet, är det relativt få mobilsurfare över 50. Tjänster som snabbt blivit populära hos vuxna är mobilt bank-ID och Swish, men ännu fler använder mobilens inbyggda GPS för att hitta rätt.

Svenskarna och internet

Läs hela rapporten från Internetstiftelsen här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.