Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Valfrihet-köpa, vänta eller vägra?

Valfrihet behöver inte betyda att kunna välja bland en uppsjö av olika smartphones. Det kan också vara att välja bort.
Katarina Bjärvall, frilansjournalist Publicerad 5 december 2011, kl 13:02
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Mobiltelefonen var årets julklapp 1994. En mobil har sannolikt ända sedan dess varit den vanligaste prylen i toppen på svenskarnas önskelistor. I konkurrens med hundar och snälla barn. I år kommer det att ligga en halv miljon mobiler under svenska julgranar, de flesta av dem så kallade smartphones. Men vad betyder det? Är vi så många som behöver eller vill ha en ny mobil? Är en ny mobil - eller en ny soffa, tv, kaffemugg eller vad som helst - det vi skulle välja att tillföra våra liv om vi verkligen kunde välja fritt?

En genomsnittlig svensk har redan soffa, tv och en flock kaffemuggar. En genomsnittlig svensk har ett par gamla mobiler liggande i en låda bland andra arkeologiska lämningar; kassettband, bibliotekskort och en fast telefon. Sådant som vi sparar utifall att. En genomsnittlig svensk har också mer än ett mobilabonnemang. Det är sällan något vi valt medvetet, det bara blir så när en mobil går förlorad innan bindningstiden på abonnemanget har gått ut. Vi glömmer den på biltaket eller kör den i tvättmaskinen. Eller - vanligare - vi tröttnar helt enkelt på den när vårt begär väcks efter en ny design, nya funktioner och nya appar. Det som alla andra har.

Konsumtionsprodukter rymmer alltid dilemman. Smartphonen effektiviserar, förenklar och befriar - men den gör också det motsatta. Vi blir effektiva när vi kan jobba eller fixa privata ärenden i väntan på bussen, men kreativiteten i friflygande tankar eller spontana möten går förlorad. Livet förenklas när vi kan kolla upp alla tveksamheter med bara ett samtal, ett sms eller en googling, men hjärnan överhettas när vi svarar på mejl, pratar och slösurfar samtidigt som vi ser på tv, umgås och äter middag. Och vi blir fria när vi tack vare mobilen kan följa spontana infall, men vi blir samtidigt ofria när vi gör oss tillgängliga dygnet runt och ibland till och med visar upp oss själva som blå punkter på en karta i telefonens positioneringsprogram.

På motsvarande sätt är det med andra prylar. Den nya soffan är skön men fullsprejad med giftiga flamskyddsmedel. Den platta tv:n är diskret men många av funktionerna omöjliga att begripa sig på. De nya kopparna är snygga men tillverkade under vidriga förhållanden. Få saker berikar våra liv så mycket som vi tror när vi skaffar dem. Därför skulle vi kunna låta bli.

Och det gör fler och fler. Sunkiga begagnade kläder har blivit coolt second hand som har blivit fina gatans vintage. Många väljer loppis framför Ikea. Tiden är över när en stadsjeep och en skrikande mobil signalerade framgång och lycka, numera är skrytbilarna små och snåla och allt fler människor har telefonerna konstant på tyst läge.

Jag vill inte moralisera, jag vill hålla mig till fakta. Och det är alltså ett faktum att många prylar vi köper trasslar till livet. Det är också ett faktum att jorden inte håller för en konsumtion på vår nivå i allt fler länder. Och det är ett faktum att det enda som egentligen betyder något - att allt levande mår så bra som möjligt - inte gynnas av att utveckling likställs med konsumtions- och tillväxtökningar. Som forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett har visat i boken Jämlikhetsanden så måste demokrati, jämställdhet och miljökonsekvenser räknas med. Det är inte moral, det är logik.

Och vem är det som moraliserar när näringslivet i alla sina kanaler pumpar oss fulla med budskapet köp, köp, köp? Julhandeln väntas slå rekord i år igen, trots skuldkris, och det framställs som om det vore en glad nyhet. En god konsument är en god människa, det är den moral som påbjuds. Och inte bara från näringslivet utan också från politiker som vill hålla tillväxtens hjul i snurr, för välståndets och välfärdens skull.

Den konsumistiska moralen klarar vi oss utan. Materialismen däremot behöver vi. Jag är materialist, jag tror på prylars värde. Det känner jag när jag dricker kaffe ur kopparna jag hade i ryggsäcken när jag liftade hem från Grekland för 25 år sedan. Men jag känner det faktiskt också när jag sätter mig i vår alldeles nya soffa framför den lika nya platt-tv:n. Under ett år levde vi utan tv och med en gammal ranglig barnsäng i stället för soffa. Det var den karantän som krävdes för att jag skulle känna att jo, en soft tv-hörna behöver vi nog trots allt.

Valfrihet kan vara att vägra eller åtminstone vänta. Att tills vidare avstå från kaffekoppar, soffa, tv och uppdaterade appar och smartphones. Någon gång, någon annan jul, kan en ny mobil fylla ett behov. Men till dess kan vi lika gärna plocka upp en av de gamla mobilerna ur lådan och måla om den. Med ett schyst nagellack slår den hela tjocka släkten runt granen med häpnad.

Debatt

Debatt: Kontorsnärvaro en käftsmäll för mammor

Obligatorisk närvaro på kontoret är en käftsmäll för många. Framför allt kvinnor drabbas då jämställdheten främjas av ett flexibelt arbetssätt, skriver Johanna Sylvander.
Publicerad 16 april 2024, kl 06:00
Ett kontorslandskap till höger. Till vänster Johanna Sylvander.
Att tvinga tillbaka anställda till kontoren är dåligt för jämställdheten, skriver Johanna Sylvander. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Diskussionen om kontorsnärvaro kontra distansarbete fortsätter, och företagsledare världen över är inte sena med att bidra med sina åsikter. Det är lätt att ana en cynism och brist på tillit gentemot distanspersonal, vilket märks i återinförandet av kontorsnärvaro och ökningen av övervakningsverktyg, så kallade “bosswares”. 

Elon Musk hävdar att distansarbete är omoraliskt, samtidigt som tyska VD:n Wolfgang Grupp kallar en person som kan arbeta hemifrån för "betydelselös". Om detta är konsensus bland ledare världen över, hur värderas då de arbetare som utför det primära arbetet i och runt omkring hemmet?   

En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att svenska kvinnor fortfarande står för majoriteten av hushållsarbetet. Vård- och hushållsarbete inkluderar inte bara barnomsorg och sysslor i hemmet utan också omsorg av familjemedlemmar utanför hemmet. Jag anser att om företag börjar återinföra kontorstvång så kommer vägen till sann jämställdhet bli en tuff utmaning.   

Det är lätt att ana en cynism gentemot distanspersonal

Stora bolag som Zoom, Amazon, Disney och IBM har börjat införa obligatorisk kontorsnärvaro, vilket i mina ögon är en riktig käftsmäll för kvinnor som i många fall är ansvariga för att ta hand om hemmet. Om flexibilitet försvinner betyder det att kvinnor med barn behöver lämna sina barn fler timmar i förskola, skola eller på fritids då pendling blir en stor del av vardagen, och att närvaron i hemmet kommer att minska. 

Detta kommer i sin tur leda till att fler kvinnor behöver välja mellan att ta ett mer krävande arbete och ett arbete som har färre timmar med mindre ansvarsområden. Detta i sin tur kan leda till sämre inkomst under livet, vilket leder till en sämre pension.

Studier visar hur traditionella normer och strukturer får större utrymme när kvinnor och män startar familj, och omsorgs- och hushållsansvaret faller oftare på kvinnor — som dessutom upplever större konflikt och stress kopplat till att förena arbete och familj än vad män gör. Detta är viktiga faktorer som arbetsgivare borde ta i seriös beaktning, då rätten till flexibla arbetsvillkor är något som särskilt kvinnor drar nytta av. Flexibelt arbete betyder att företag kan anställa kvinnliga talanger som annars kan vara oåtkomliga just för att kvinnor ofta har svårt att sätta arbetet först och familjen sist – något som i min mening beror på traditionella roller, men också för att vi i större utbredning vill ha det bästa av båda världar. 

Flexibilitet betyder inte att kvinnor ägnar arbetstid till att ta hand om hemmet, men snarare att stressen från pendling försvinner och att fler timmar frigörs i vardagen vilket då kan användas för att prioritera annorlunda. När tvånget att bo nära kontoret försvinner så finns också möjligheten att bo nära familj eller vänner som kan hjälpa till vid behov, vilket bidrar till minskad stress för de individer som drar det tyngsta lasset hemma.

Platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress

Men det är inte bara kvinnor som kan åtnjuta fördelarna av mer flexibilitet på arbetsplatsen: denna arbetsform är också mer fördelaktig för företag och därmed ekonomin i stort, bland annat på grund av följande anledningar:   

  1. Ett botemedel för bristen på kunnig arbetskraft: om kvinnor arbetar heltid istället för deltid så kan de bidra mer till bruttonationalprodukten. Produktivitet ökar generellt när anställda arbetar heltid istället för deltid, och arbetskraftsproduktivitet och personal är något som behövs akut i Sverige och Europa.   
  2. Större talangpool: Företag som erbjuder sina anställda flexibla arbetsmodeller attraherar betydligt fler människor, just på grund av att många ser efter barn eller familjemedlemmar vid sidan av sina jobb. Det är mer troligt att dessa skulle söka sig till en arbetsplats som erbjuder flexibilitet för att kunna fullfölja familjeplikter. Företag som inte erbjuder flexibla arbetsvillkor riskerar att förlora topptalang till företag som erbjuder mer avancerade alternativ som distans- och asynkront arbete.   
  3. Förbättrad produktivitet: Företag som möjliggör distansarbete rapporterar tydliga fördelar och förbättrad produktivitet. I Remote Workforce Report 2023 så rapporterar 72 procent av de företag som har implementerat en global distansarbetsmodell att de har ökat produktiviteten.   

En sak är säker: distansarbete fungerar — riktigt bra till och med. Jag är en av de kvinnor som i nuläget kan åtnjuta en berikande karriär samtidigt som jag får spendera flera timmar extra varje dag tillsammans med min familj. Och jag kan intyga att platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress och öka välbefinnande. De positiva nyheterna är att det nu också finns många företag som har etablerat distansarbete med stor framgång, vilka andra företag kan ta lärdom från, för en mer flexibel och jämställd framtid. 

/Johanna Sylvander, Regional Manager Nordics hos Remote