Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Utrikesfödda kvinnor utesluts från jobben
Genom att sänka kraven och anställda på potential istället för expertis skulle utrikesfödda kvinnor få en större chans på svensk arbetsmarknad, skriver Andrea och Mark Ahlenius.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Ett nytt land – nya möjligheter, eller? En ny kultur att sätta sig in i, ett främmande språk att lära sig, migrationstrauman att bearbeta och inget kontaktnät att vända sig till, men hoppet om självförsörjning och att komma in på den svenska arbetsmarknaden finns. Vrid fram tiden och åtta år senare är situationen densamma. Detta är verkligheten för varannan nyanländ i Sverige, men framför allt de utrikesfödda kvinnorna.
Sverige har länge haft en omfattande invandring men svårt att etablera dessa individer i arbetslivet. Generellt är utrikesfödda oftare arbetslösa och i lägre utsträckning sysselsatta än svenskfödda. Etableringsmönstret varierar även mellan olika grupper; utrikesfödda män får ett ”första riktigt jobb” dubbelt så snabbt som kvinnorna.
Samtidigt som utrikesfödda kvinnor har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden råder det stor brist på kompetens inom flera branscher.
Sänk språkkraven
Den svenska arbetsmarknaden har höga krav på formell utbildning och språkkunskaper. Särskilt markant är det inom kvinnodominerade bristyrken där utbildningskraven är högre än i mansdominerade bristyrken. Eftersom utrikesfödda kvinnor generellt har lägre utbildningsnivå än utrikesfödda män, påverkas kvinnors möjlighet till etablering på arbetsmarknaden i större utsträckning.
Exempelvis kräver hemstäd höga svenskkunskaper då man förväntas ha kundkontakt, men oftast finns det inga språkkrav för exempelvis en diskare.
Det går att sänka kraven och ta fram inkluderande jobbeskrivningar – varför finns de? För vilka arbetsuppgifter? Det leder oftast till förtydliganden eller att man kan ta bort vissa krav helt. Exempelvis behövs det sällan i praktiken den språknivå som först efterfrågas för att utföra ett bra och gediget arbete.
Anpassa tjänster
Både inrikes och utrikesfödda kvinnor bär ett större omsorgsansvar jämfört med män. Många kvinnor axlar det större ansvaret över barn och hem, och faktorer som resväg och obekväma arbetstider påverkar mängden och typen av jobb de kan söka.
Arbetsgivare kan se över möjligheterna att anpassa tjänsten och erbjuda villkor som möjliggör för kvinnor att komma i arbete. Det kan innebära att ändra arbetspassets starttid för att passa en kvinna som behöver lämna på förskolan. För ensamstående mammor där helgarbete ofta är en omöjlighet kan anpassningen vara att förlägga arbetet främst på veckodagar.
Majoriteten av jobb i Sverige förmedlas genom kontakter, något man som ny i Sverige ofta saknar. När dessutom tidigare eventuell utbildning och arbetslivserfarenhet inte alltid är direkt överförbar till den svenska arbetsmarknaden, försämras chanserna att få jobb ytterligare.
Det finns mer utrymme för anpassning än vad många arbetsgivare först tror. Det handlar ofta om mindre justeringar och viljan att satsa mer på till exempel driv och potential än fullfjädrad kompetens. Ungdomar i Sverige som sällan har bred arbetslivserfarenhet anställs ofta med motivering att det finns potential och rum för utveckling. Även nyanlända med lite erfarenhet bör kunna anställas av samma skäl.
Se potentialen
Arbetsgivare bör vara villiga att se över kravprofilen för tjänsten. Genom att anpassa arbetsuppgifter kan en tjänst ha en lägre kravprofil inledningsvis och utvecklas över tid. I flertalet tjänster där vi i vårt uppdrag har tillsatt nyanlända har arbetsgivare till en början en viss önskan, exempelvis att tillsätta en kock. Justeringen i detta fall skulle kunna innebära att anställa en nyanländ med tidigare erfarenhet som köksbiträde eller med liknande förkunskaper, som har en vilja att bli kock, och över tid utveckla denne till att bli kock.
Kompetensen finns i Sverige men vi måste kunna ta vara på den. Om vi vill vara ett land där möjligheterna finns och är tillgängliga för alla, måste förutsättningen att kunna påverka sitt eget liv och vara självförsörjande även vara tillgängligt för de utrikesfödda kvinnorna. Med genomtänkta insatser kan vi råda bot på den skriande kompetensbrist som branscher lider av, men det förutsätter att vi alla drar vårt strå till stacken.
/Andrea Ahlenius & Mark Ahlenius, grundare av Jobbentrén
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
Debatt: Åldersdiskriminering krossar erfarna arbetssökare
När äldre personer tvingas byta jobb möter de ett system som är riggat mot dem. Ålder ses som en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång, skriver Palle Gustafsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige står inför en osynlig kris: ålderismen. Tusentals kompetenta och erfarna svenskar över 40 år, står utan arbete och möter en arbetsmarknad som bortser från deras erfarenhet. Ålderism, som innebär att diskriminera människor baserat på deras ålder, är ett allvarligt och växande problem.
I september 2024 var 191 969 personer över 40 år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Än mer oroande är att 58 procent av dem hade varit utan arbete i över ett år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Och många av dem som passerat ett år i arbetslöshet, fortsätter att kämpa även andra året. Detta är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en arbetsmarknad som systematiskt bortser från erfarna arbetssökandes värde.
Varför händer detta? Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare och rekryteringsbyråer, utan också för att vårt system tillåter det. Arbetsförmedlingen, vars uppgift är att hjälpa arbetssökande tillbaka in på arbetsmarknaden, behandlar ofta de över 40 som om de skulle klara sig själva. I stället för att ge stöd förväntas dessa personer, med åratal av yrkeserfarenhet och utbildning, vara nära arbetsmarknaden och därför inte i behov av hjälp. Det är en farlig och felaktig föreställning. Många av dessa människor är inte bara långt från arbetsmarknaden – de trycks längre bort för varje dag de ignoreras.
Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare
Rekryteringsbyråer förstärker också problemet. I en arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft är hög, blir de överdrivet selektiva och väljer oftast riskfria, yngre kandidater som de kan sälja in till arbetsgivare. Ålder anses vara en risk, trots att erfarenhet borde ses som en tillgång.
För det första måste Arbetsförmedlingen ta sitt ansvar och erbjuda aktivt stöd till alla arbetssökande, oavsett ålder. Den mentala och fysiska påverkan av långvarig arbetslöshet är väl dokumenterad, och att ignorera äldre arbetssökande är både inhumant och ineffektivt.
När äldre arbetstagare tvingas byta jobb möter de ett system riggat emot dem. Principen “sist in, först ut” slår hårt mot de som vill byta arbete, vilket förvärrar ålderismen då de sitter kvar.
Ålder anses vara en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång
Slutligen behöver vi omfamna den teknologiska utvecklingen. Genom att använda AI och big data kan Arbetsförmedlingen skapa bättre matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Att matcha rätt kompetens med rätt arbetsgivare är möjligt, men det kräver ett system som tar hänsyn till alla arbetssökande – inte bara de som är yngre under 40 år.
Så varför tillåter vi att ålderism frodas i Sverige år efter år? Det är dags att stå upp för våra erfarna medborgare och se till att alla, oavsett ålder, får samma möjlighet att bidra till vårt samhälle. Att låta ålderism fortsätta skadar både individer och ekonomin – och det är en kostnad vi inte har råd att betala.
Palle Gustafsson, Initiativtagare till nätverket AddAge
