Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Unionens a-kassa måste följa regelverket

Rätten till arbetslöshetsersättning är reglerat i lag vilket innebär att vi på a-kassan ska tillämpa de bestämmelser som gäller med rättssäkerhet och likabehandling i fokus, skriver Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig Unionens a-kassa, i en debattreplik.
Publicerad
Söka jobb på Arbetsförmedlingen. Anna-Lena Leksell
Den sökande ska fortsätta uppfylla grundvillkoret för ersättning varje dag som hen söker ersättning. Det innebär bland annat att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka alla tillgängliga och lämpliga arbeten, skriver Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig Unionens a-kassa. Foto: Mattias Lindbäck/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en debattreplik.

Utöver myndighetsuppdraget är det viktigt för oss som medlemsorganisation att möta våra medlemmar med empati och ge korrekt och relevant information om försäkringen.

Det är vanligt att våra medlemmar reagerar starkt mot att få en sanktion. Särskilt när den sökande själv upplever att hen har gjort det som krävs – nämligen att hitta ett jobb. Men för att ha rätt till ersättning behöver den arbetssökande inte bara uppfylla villkoren för ersättning vid ansökningstillfället. Den sökande ska fortsätta uppfylla grundvillkoret för ersättning varje dag som hen söker ersättning. 

Det är ingen tolkning som den enskilda utredaren eller a-kassan gör


Det innebär bland annat att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka alla tillgängliga och lämpliga arbeten utan undantag. Reglerna är tydliga på den punkten så det är ingen tolkning som den enskilda utredaren eller a-kassan gör.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att meddela a-kassan om en sökande inte är aktivt arbetssökande.  A-kassan ska då utreda och besluta om en sanktion, om inte den sökande kan visa att han eller hon har varit aktivt arbetssökande. Det är planeringen som är upprättad hos Arbetsförmedlingen som ligger till grund för bedömningen.

Finns utrymme för a-kassan att agera annorlunda än att besluta om en sanktion, är alltså svaret nej, vi måste följa regelverket.

På frågan om det finns utrymme för a-kassan att agera annorlunda än att besluta om en sanktion, inom ramen för befintlig lagstiftning, så är alltså svaret nej, vi måste följa regelverket.

Vi har stor förståelse för att det är ett komplicerat regelverk och vi arbetar ständigt med att förbättra och förtydliga vår information om vilka krav som ställs på den arbetssökande för att våra medlemmar ska kunna fatta välgrundade beslut utifrån den situation de befinner sig i.

/Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig Unionens a-kassa

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: En hyllning till småbarnsföräldrar: förlåt mitt yngre jag

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.
Publicerad 3 juni 2025, kl 09:00
två vuxna höjer sina barn i luften
Föräldrar som går tidigare från jobbet är inte lata. Men det tog tid innan jag förstod det, skriver Oskar Eklind. Foto: Colourbox/Daniel Ekbladh
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag tittade snett på alla föräldrar som gick hem tidigt från kontoret. Muttrade över dem som kom in sent och gick tidigt. Som behövde få ihop ”livspusslet”.

Jag var 26 år och ny i min roll i marknadsteamet på Storytel. Coola kontor, coola människor, en tydlig hierarkisk stege att klättra uppför.

”Varför behöver de inte jobba lika mycket som oss andra?” tänkte jag. Ofta högt.

Utan att reflektera över svetten i deras pannor eller stressen i deras blick när de ramlade in 09.02 på kontoret på Riddarholmen i Stockholm. Utan att se hur de jobbade varje kväll för att komma ifatt. Jag tyckte helt enkelt att de kom undan lätt, inte bidrog på samma sätt som oss andra.

Ja, en högst osympatisk tanke. En naiv syn på livet. Jag hade inga barn (no shit, Sherlock) men heller ingen förståelse.

Jag tyckte att de kom undan lätt, inte bidrog på samma sätt som oss andra

Nu, efter två barn och drygt fem år av att kombinera föräldraskap och jobb, skäms jag över mitt tidigare jag. Jag skäms över att jag inte kunde se längre än min egen verklighet. Att jag inte försökte förstå deras situation. Inte såg hur sjukt krävande det är att försöka leverera på jobbet, samtidigt som du gör ditt bästa för att vara en godkänd förälder.

Och nej, jag hade aldrig kunnat förstå föräldraskapet helt innan jag själv fick barn. Men jag skäms över min brist på medkänsla. Min avsaknad i kompetens för att kunna sätta mig in i någon annans situation.

Jag såg bara föräldrar som kom in sent och gick hem tidigt. Inte hur de kämpade med hämtning, lämning och sömnlösa nätter.

Men jag vet bättre nu.

Jag vet hur det är att titta på veckans kalender med sambon för att försöka få ihop schema/drömmar/logistik/möten.

”Tror du att någon annan förälder märker att vi lämnar först och hämtar sist på förskolan?”

Frustrationen som växer, stressen och skammen som gör sig påmind vid ytterligare en kompromiss. Känslan av att inte kunna ge 100 procent varken på jobbet eller som förälder.

Jag försöker påminna mig själv om att det inte är möjligt. Att work life-balance är ett uttryck som gör mer skada än nytta, för mig. Eftersom balans, med exakt jämn fördelning mellan två sidor, är en omöjlig strävan. Det är okej att saker går upp och ner. Att det ibland blir mer av det ena än det andra. Jag försöker hitta någon slags harmoni mellan de två.

Jag skäms över att jag inte kunde se längre än min egen verklighet

Det här är en hommage till dig som gör ditt bästa i både ditt jobb och som förälder. Och en påminnelse till mitt 26-åriga jag om att visa större förståelse och medkänslan för andra.

Att vara förälder är underbart. Men jag älskar också mitt jobb. Att utvecklas och försöka skapa något av värde. Och den kombinationen är stundtals tärande.

En sak är tydlig i dag jämfört med mitt tidigare jag. I dag är jag är betydligt bättre på att fokusera och prioritera. Jag har blivit stenhård kring hur jag fördelar ut min tid, energi och uppmärksamhet.

Och förhoppningsvis, har jag blivit en människa med större medkänsla och empati längs vägen.

Nu förstår jag.

Småbarnsföräldrar, I salute you.

/Oskar Eklind