Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Sluta beskriv kvinnor som hormonstyrda
Kunskap är bra, men att utbilda arbetsplatser om klimakteriet befäster bara fördomar om kvinnor som hormonstyrda, skriver Carita Sturesson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Jag sitter och läser reportaget om klimakteriet och arbetsplatsen som utbildar alla i klimakteriet och blir, tro det eller ej, arg.
Vi kvinnor har genom historien klassats som mindre vetande och oberäkneliga och där kvinnors mens, livmoder och senare hormoner lyfts som orsak. Vem har inte hört hur labila kvinnor är när vi har mens och har vi inte mens är vi labila för vi har PMS. Dessutom är kvinnor ”dimmiga” och trögtänkta när vi är gravida och ammar, vi kan inte kan kontrollera våra känslor under klimakteriet och även då är vi trögtänkta. Enkelt sammanfattat; kvinnor är hormonstyrda och därför oberäkneliga, labila och trögtänkta. Såklart inte sant, men ändå något som vi alltid fått höra.
Kvinnor har genom historien klassats som mindre vetande
Kvinnorörelsen har arbetat hårt för jämställdhet och för att ta bort stämpeln att kvinnor är oberäkneliga och hormonstyrda. När en arbetsplats utbildas i att kvinnor är just hormonstyrda är det att backa bandet.
Klimakteriet är en period alla kvinnor genomgår och eftersom kvinnors symtom och sjukdomar har prioriterats ner genom historien när det gäller forskning har vi heller inte så bra behandlingsmetoder. Detta gäller flera områden, inte bara klimakteriet.
Det är dessutom väldigt ojämlikt i landet vilken hjälp och behandling du kan få av vården då kunskaperna varierar och nationella riktlinjer är sällsynta. Tyvärr är det inte helt ovanligt att kvinnor, när de söker vård, får en klapp på axeln och medskicket att allt är normalt, det är bara att gilla läget. Detta är såklart ett stort problem och något som verkligen behöver belysas. Bra är dock att vi kvinnor själva skaffar oss kunskaper och detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvården.
Men att arbetsgivaren ska utbilda alla på arbetsplatsen om kvinnors hormonella besvär är definitivt inte rätt väg att gå. Då borde vi också utbilda i hur testosteronet påverkar män till att vara mer våldsbenägna och sexuellt drivna. Undrar hur reaktionerna skulle bli då?
Testosteronet påverkar män till att vara mer våldsbenägna
Det finns exempel på arbetsplatser som erbjudit kvinnor och chefer utbildning i klimakteriet och erbjuder stödsamtal. Detta är väldigt bra, men är det verkligen rätt väg att gå att erbjuda hela arbetsplatser utbildning i just klimakteriet. Jag tror resurserna kan användas bättre.
/Carita Sturesson
Artikeln är uppdaterad
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Fyradagarsvecka är inte lösningen
Det handlar inte om att pressa in fem dagars arbete på fyra, utan att jobba smartare för att skapa värde i arbetet, skriver Anna-Carin Alderin.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Fyradagarsveckan har blivit något av en symbol för framtidens arbetsliv, men missuppfattas ofta som en metod för att pressa in fem dagars arbete på fyra. I själva verket fungerar den som en katalysator för att omdefiniera arbetet och skapa mer utrymme för det som verkligen skapar värde.
En kalender fylld till bristningsgränsen är sällan en formel för produktivitet – snarare en säker väg till utmattning. Kanske känner du igen dig i utmaningen att ha kalendern fylld av möten, från morgon till kväll, dag ut och dag in. Det skapar en konstant känsla av tidsbrist. Och när tiden för eget arbete krymper till små luckor mellan möten är det lätt att känna sig splittrad och ineffektiv. Det bidrar till att vi varken hinner tänka klart eller arbeta smart.
Fyradagarsveckan är inte lösningen på dessa problem, men kan fungera som ett ramverk för nya arbetssätt där vi optimerar snarare än maximerar och där produktiviteten byggs upp av välmående.
Det handlar om att utforska nya smarta arbetssätt
Jag får ofta frågan ”hur vi ska hinna allt på fyra dagar?” Men frågan missar poängen.
Det handlar inte om fyra dagar, utan om att utforska nya smarta arbetssätt. En god vän till mig jämförde fyradagarsveckan med en trojansk häst för effektivitet och innovation. Det är kanske är en bra liknelse? Jag ser det som en metod där saker och ting ställs på sin spets, som gör att vi behöver identifiera tidstjuvar och arbetsmoment som dränerar tid och energi, snarare än bidrar till något värde.
För att skapa ett hållbart arbetsliv behöver vi se på tid på ett nytt sätt, där vi prioriterar effekt och värdeskapande framför tid, där varje timme räknas för sitt värde, inte sitt antal. Med ett sådant förhållningssätt kan vi inte bara bli mer effektiva, utan också forma en arbetskultur där prestation och välmående går hand i hand – en balans som många av oss längtar efter.
Just nu pågår en svensk forskningsstudie där ett tiotal verksamheter utforskar nya arbetsmodeller och omvandlar internationella insikter till egna lärdomar. Dessa insikter är baserade på erfarenheter från hundratals organisationer världen över som deltar i en global studie ledd av Boston College.
Varje timme ska räknas för sitt värde, inte sitt antal
De vittnar om att ett aktivt ifrågasättande av hur tiden används har ökat värdeskapandet inom deras organisationer. Inte bara i det som produceras, utan också i känslan att hinna med. De prioriterar bättre, kortar ner mötestiden och skapar rum för fokuserat arbete. En sådan liten sak som att lägga korta pauser mellan möten har visat sig minska stressen och skapa utrymme för reflektion. Och faktiskt inte bara den upplevda stressen, utan även den fysiologiskt uppmätta stressen.
Fyradagarsveckan är alltså inte lösningen i sig. Den är ett resultat av att jobba smartare. Den är ett ramverk, en plattform, för oss att utforska nya vägar till hållbar utveckling.
Kanske är det så enkelt, att om vi mår bra så presterar vi bra.
/Anna-Carin Alderin, Pacelab.
