Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: "Samordna kollektivtrafikeni Mälardalsregionen"

Förseningar och uteblivna tåg kostar samhället stora summor i förlorad produktivitet. Det behövs ett samordnat system för kollektivtrafik över länsgränserna i Mälardalen. Det skriver fem av Unionens regionsordföranden samt chefsekonom Gösta Karlsson i en debattartikel.
Kollega Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Bra jobb med goda villkor är viktigt för Unionens medlemmar. En hållbar politik för en positiv utveckling i Mälardalen måste prioriteras, som satsningar och investeringar i regionens infrastruktur. Här arbetar 1,6 miljoner människor som behöver väl fungerande kommunikationer för att ta sig till sina jobb.

Dagligen sker cirka 160 000 pendlingsresor över länsgränserna inom Mälardalen, en betydligt högre nivå än genomsnittet för hela Sverige.

Unionen anser därför är det viktigt att ta ett samlat grepp för kollektiva resor i denna region.

Mälardalen är Sveriges nav när det kommer till transporter och kollektivtrafik. Hela landet är beroende av att infrastrukturen fungerar här, annars avstannar allt. Det är således av betydande vikt att pendlingen till och från arbetet i Mälardalen fungerar smärtfritt. Vi vill särskilt lyfta följande:

  • Det ska vara enkelt och prisvärt att pendla över länsgränserna.
  • Det ska kunna gå att fullt ut lita på tidtabeller och att anslutningar fungerar.

Detta ställer stora krav på kommunikationernas tillgänglighet och tillförlitlighet. Den praktiska kapaciteten på ett pendeltåg är 850 passagerare. Om det antas, lågt räknat, att produktionen per passagerare vid sin arbetsplats är värd minst 500 kronor per timme - då blir samhällets kostnad i form av produktionsbortfall 70 000 kronor eller mer, för en försening på tio minuter för ett enskilt pendeltåg. Vi vet samtidigt att stopp i tågtrafiken tenderar att drabba brett. Produktionsbortfallet blir därigenom ofta betydande.

Man måste på ett enkelt sätt kunna pendla mellan bostad och arbete i Mälardalsregionen. Unionen menar att det krävs en förbättrad samordning mellan läns-, lokal- och rikstrafik. Detta är nödvändigt både för den enskilde individen men också för företagen och tillväxten. Både i regionen och i landet. Unionen efterlyser en långsiktig och tydlig politik för kommunikationerna i Mälardalen. 

Unionen har tagit fram ett näringspolitiskt program "Mälardalen, tillväxten och dess förutsättningar" som innefattar områden som infrastruktur och kommunikationer, bostäder, näringslivsutveckling och kompetens för framtiden.

En viktig slutsats är att det är nödvändigt att få fram ett samordnat system för kollektiva resor över länsgränserna i Mälardalen. Unionen kommer att ta initiativ till och kontakt med beslutsfattare för att utveckla vår syn på förutsättningarna för tillväxt i denna region. Bland annat bör ett Mälardalskort, ett resebevis över länsgränserna, snarast bli verklighet.

Hans Fryklund, ordförande Unionen Stockholm

Åsa Liljedahl, ordförande Unionen Uppland

Kristina J:son Karlsson, ordförande Unionen Bergslagen

Patrick Sjöholm, ordförande Unionen Östra Sörmland/Gotland

Helena Åsell, ordförande Unionen Mälardalen

Gösta Karlsson, chefsekonom Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Gränslöst arbetsliv skapar ohälsa bland unga

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.
Publicerad 4 februari 2025, kl 06:00
tändstickor som håller på att brinna ut
Ett gränslöst arbetsliv utan klara strukturer kan skapa stress bland unga som är vana vid skolans schemalagda ramar, skriver Petra Skoglund. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under de senaste åren har sjukfrånvaron bland unga vuxna ökat dramatiskt, framför allt på grund av psykisk ohälsa. Feelgoods Jobbhälsorapport 2024 visar en dold och upprepad sjukfrånvaro bland unga medarbetare. Medarbetare under 30 år har dubbelt så ofta upprepad korttidssjukfrånvaro (mer än sex gånger per år), jämfört med äldre kollegor. 

Efter att ha arbetat som HR-chef och strateg inom spelbranschen och techindustrin under några år tycker jag mig se en bekymrande trend. Kraven på närvaro och leverans är ofta diffusa hos de bolag som många unga söker sig till. Dessa bolag erbjuder i stor utsträckning fria arbetstider och möjlighet att jobba heltid på distans, även för den som kommer från skolan – och långt innan man landat i sin yrkesroll. 

Otydligheten kan skapa en känsla av otillräcklighet och leda till att unga medarbetare tar på sig för mycket, vilket på sikt kan resultera i utmattning och sjukskrivning. När är jag ”bra nog”? Vad förväntas av mig och hur vet jag att jag lever upp till kraven?

Friheten är ett tveeggat svärd

Min erfarenhet från spelbranschen och tech-start-ups är att friheten är ett tveeggat svärd som i värsta fall skapar osäkerhet och svaga sociala nätverk på arbetsplatsen. Tillit och gemenskap byggs inte upp i den utsträckning som behövs. Man är bara sin senaste leverans och ”en i mängden på skärmen” för varandra. Arbetstiden är i praktiken helt oreglerad eftersom ingen riktigt vet när och hur man arbetar. Man söker sig till – och kämpar för – en frihet som sedan riskerar att göra en sjuk.

I sin bok Kasam på jobbet beskriver Ann-Sofie Forsmark hur arbetsgivare kan stärka känslan av sammanhang för sina medarbetare. Genom att fokusera på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan man skapa en arbetsmiljö där fler känner sig trygga och engagerade. På arbetsplatser med många unga medarbetare är det affärskritiskt med tydlighet.

Jag tycker att vi måste bli mer medvetna om att helt fria arbetstider och möjligheten att arbeta var som helst, när som helst, kan bidra till stress och ohälsa. Det kan bli svårare för medarbetarna att sätta gränser och skapa struktur, vilket i sin tur kan påverka deras känsla av kontroll och välmående. Extra sköra är alla de med NPF-diagnoser som ofta mår bäst med tydliga ramar. 

Man är bara sin senaste leverans

För att stödja unga i arbetslivet och minska sjukfrånvaron rekommenderar jag:
 

  • Skapa tydlighet. Se till att arbetsuppgifter och förväntningar är tydligt definierade. Tydliga arbetsbeskrivningar, riktlinjer för förväntad närvaro på kontoret och regelbunden feedback kan hjälpa medarbetare att förstå vad som förväntas av dem och hur de presterar.
     
  • Bygg stöttande onboarding-program. Första tiden på en arbetsplats är avgörande. Genom en strukturerad introduktion med en stor del av tiden på kontoret kan arbetsgivare hjälpa nya medarbetare att känna sig hemma och förmedla en tydlig bild av roller och ansvarsområden.
     
  • Främja balans och återhämtning. Det är viktigt att arbetsgivare signalerar att återhämtning är en del av en hållbar arbetsinsats. Detta kan ske genom att sätta tydliga gränser mellan arbete och fritid samt att erbjuda verktyg och resurser för stresshantering. Genom att skapa tydliga ramarbetstider när man ska vara närvarande, delta på möten och svara på mail, blir det också tydligare när man kan vara ledig.

Unga vuxnas utmaningar i arbetslivet handlar inte bara om deras anpassningsförmåga och behov av självständighet. De visar också att arbetsplatser behöver hitta en bättre balans mellan frihet och struktur för att främja sina anställdas hälsa och utveckling.

/Petra Skoglund