Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Orolig värld kräver mer av chefen

I en värld av krig, skakiga finanser och en kompetensbrist som hotar många branscher, krävs att chefen styrs av ett värderingsdrivet ledarskap, skriver Per Winblad och Henrik Engstam Phalén.

Publicerad
Till vänster Henrik Engstam Phalén och Per Winblad. bakgrund ett moln av rök efter en bomb.
Det krävs mindre av en chef i lugnt vatten än när världen skakar, skriver Henrik Engstam Phalén och Per Winblad. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det nuvarande läget i omvärlden ställer nya krav på dagens ledarskap. Vi tvingas navigera i en orolig verklighet som kantas av pågående krig i Ukraina, ett pressat ekonomiskt läge och rekordstor kompetensbrist inom många yrkeskategorier. Nu, mer än någonsin, behöver vi ge plats för värderingsdrivet ledarskap och uppmärksamma vd:ar som banar väg för ett långsiktigt hållbart näringsliv.

Nyligen utsågs Årets vd 2022, en utmärkelse som, om vi får säga det själva, spelar en viktigare roll än någonsin. Låt oss gå in på varför.

Dagens vd:ar befinner sig i ett oerhört pressat läge. Inte nog med att de ska navigera i en orolig verklighet som präglas av pågående krig, klimatkatastrofer och ett skenande ekonomiskt läge så behöver de parallellt hantera en rekordstor kompetensbrist. I dessa omvälvande tider är en av de absolut största farorna att bli så fokuserad vid själva affären att man missar kärnan i sitt uppdrag – att ge tid för ledarskapet.

Att skapa  engagemang bland medarbetarna är nyckeln

Ska vi tackla utmaningarna i vår omvärld behöver vi komma ihåg vad ledarskap i grund och botten handlar om: att få med sig människor på resan mot destinationen. Att skapa motivation och engagemang bland medarbetarna är nyckeln för att både attrahera och behålla rätt kompetens. Det finns ingen annan väg att gå.

Se bara till förväntansbilden och de ökade kraven på ledarskap bland dagens arbetstagare. Kandidaterna söker en vd som tar ansvar för såväl organisationens välmående som att driva förbättringar i samhället i stort. En ledare som inte bara talar om en god företagskultur, jämställdhet, mångfald och hållbarhet utan också agerar för en positiv utveckling. Med andra ord så räcker det inte att enbart se till resultat och nyckeltal utan det är minst lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet. Vi kallar det ett värderingsdrivet ledarskap och vi menar att den här typen av ledarskap är essentiellt för att uppnå långsiktig lönsamhet och ett hållbart näringsliv.

Det finns i dag en ökad medvetenhet kring korrelationen mellan värderingsstyrt ledarskap och att uppnå lönsamhet. Samtidigt vet vi att det är lätt hänt att ledarskapet brister när vi inte avsätter tillräckligt med tid för att faktiskt leda.  Bra initiativ skapar rum för att stärka det goda ledarskapet på alla nivåer genom att lyfta förebilder att inspireras av. Ledare som visar vägen och som får oss att stanna upp och reflektera över vårt eget ledarskap.

Det är lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet

Att lyfta goda förebilder sätter ljus på ljus på vikten av att faktiskt investera tid i ledarskapet. Nu hoppas vi få fler att ge utrymme för god kommunikation och relationsbyggande. För i dag är det viktigare än någonsin att vi premierar värderingsdrivna ledare som ser människan bakom affären. Låt oss höja blicken och inse vilket kollektivt värde en utmärkelse kan skapa.

/Per Winblad, vd och chefredaktör för Motivation.se, Henrik Engstam Phalén, vd och grundare av Brightmill

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sluta belöna engagemang med mer arbete

Arbetsgivare måste sluta behandla medarbetarnas ansvarskänsla som en gratis och outsinlig resurs, skriver författaren Per Grankvist.
Per Grankvist Publicerad 13 oktober 2026, kl 09:15
Hög med papper
På längre sikt blir de mest engagerade medarbetarna organisationens reservsystem. Deras ansvarskänsla täcker upp för otydliga prioriteringar, bristande bemanning och uppgifter som saknar ägare, skriver Per Grankvist. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den som ställer upp, hjälper kollegorna och tar ansvar får sällan mindre att göra. Tvärtom. På många arbetsplatser blir belöningen för engagemang ännu fler uppgifter. Arbetsgivare måste sluta behandla medarbetarnas ansvarskänsla som en gratis och outsinlig resurs.

Per Grankvist

Du känner förmodligen igen personen. Kollegan som introducerar nyanställda eftersom hen är bra på att förklara. Som rycker in när en kund är missnöjd och ser till att presentationen blir klar inför morgondagens möte.

Till en början handlar det om enstaka insatser. Snart ingår de i personens arbete utan att något annat tas bort. Den som löser problem får fler att lösa. Den som är hygglig belönas med ännu mer arbete.

Det är sällan illvilja. Chefen vänder sig naturligt till den som tar ansvar, och på kort sikt fungerar det. Kunden blir nöjd, den nya kollegan får hjälp och deadlinen hålls.

Den som löser problem får fler att lösa

På längre sikt blir de mest engagerade medarbetarna organisationens reservsystem. Deras ansvarskänsla täcker upp för otydliga prioriteringar, bristande bemanning och uppgifter som saknar ägare.

Engagemang är värdefullt. Gallups sammanställningar visar ett starkt samband mellan högt engagemang, lägre personalomsättning och bättre resultat. På en avdelning med 20 anställda och tre avgångar om året skulle en halverad personalomsättning innebära en till två färre rekryteringar. Om varje byte kostar sex månadslöner kan besparingen bli flera hundra tusen kronor, innan förlusten av erfarenhet och relationer räknats in. Men engagemang skapar bara värde så länge det är hållbart. Annars förbrukar organisationen sina mest ansvarstagande medarbetare.

Men engagemang påverkar inte bara viljan att stanna kvar. Engagemang och lärande förstärker varandra. Den som upplever mening, inflytande och stöd från sin chef har större anledning att lära sig nytt, pröva nya arbetssätt och dela med sig av sin kunskap.

Det är särskilt viktigt när arbetslivet förändras snabbt. Företag kan köpa AI-verktyg och erbjuda utbildningar, men tekniken skapar inget värde om medarbetarna inte vill förstå hur den kan användas i sitt eget arbete. Förmågan att ta till sig ny kunskap hänger därför ihop med hur väl organisationen lyckas väcka och bevara människors engagemang.

På lång sikt blir engagerade medarbetarna organisationens reservsystem

Jag ser ofta hur ofta engagemang behandlas som en personlig egenskap. Antingen är medarbetaren engagerad eller inte, och ansvaret hamnar hos individen.

Men engagemang formas också av hur arbetet leds och organiseras. Den som får använda sin kunskap, påverka sitt arbete och förstå hur den egna insatsen bidrar till helheten har större anledning att engagera sig. Den som gång på gång upptäcker att initiativ bara leder till en tyngre arbetsbörda lär sig något annat: att det är klokare att låta bli.

Det är chefer och andra ledare i organisationen som skapar engagemang i vardagen. De behöver förstå vad som får människor att vilja bidra och kunna se när ansvarstagande håller på att övergå i självuppoffring.

Ansvaret kan samtidigt inte läggas på den enskilda chefen. Högsta ledningen måste se till att chefer får utbildning, mandat och förutsättningar att leda engagemang hållbart. HR kan driva arbetet, men behöver stöd från vd och företagsledning.

Det kräver inga nya enkäter. Börja med en enkel princip: När en engagerad medarbetare får ett nytt ansvar måste chefen fråga vad som ska prioriteras bort. Extra ansvar kan också behöva följas av större mandat, utveckling, erkännande eller högre lön. Annars är det bara mer arbete.

När en engagerad medarbetare får ett nytt ansvar måste chefen fråga vad som ska prioriteras bort

Förmågan att väcka, leda och bevara engagemang bör vara en självklar del av chefsutbildningar och ledningskonferenser. Organisationer utbildar chefer i ekonomi, arbetsrätt och administration. De måste också utbilda dem i att skapa förutsättningar för människor att vilja använda och utveckla sin kunskap.

Engagemang är inte en mjuk trivselfråga vid sidan av verksamheten. Det avgör hur väl organisationen behåller sina medarbetare, bygger ny kompetens och tar tillvara den kunskap som redan finns.

Arbetsgivare behöver sluta fråga varför fler medarbetare inte engagerar sig. Den viktigare frågan är vad som händer med dem som faktiskt gör det.

Om svaret är att de belönas med mer arbete, kommer de förr eller senare att sluta ställa upp. I värsta fall slutar de helt.

/Per Grankvist, författare