Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Orolig värld kräver mer av chefen
I en värld av krig, skakiga finanser och en kompetensbrist som hotar många branscher, krävs att chefen styrs av ett värderingsdrivet ledarskap, skriver Per Winblad och Henrik Engstam Phalén.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Det nuvarande läget i omvärlden ställer nya krav på dagens ledarskap. Vi tvingas navigera i en orolig verklighet som kantas av pågående krig i Ukraina, ett pressat ekonomiskt läge och rekordstor kompetensbrist inom många yrkeskategorier. Nu, mer än någonsin, behöver vi ge plats för värderingsdrivet ledarskap och uppmärksamma vd:ar som banar väg för ett långsiktigt hållbart näringsliv.
Nyligen utsågs Årets vd 2022, en utmärkelse som, om vi får säga det själva, spelar en viktigare roll än någonsin. Låt oss gå in på varför.
Dagens vd:ar befinner sig i ett oerhört pressat läge. Inte nog med att de ska navigera i en orolig verklighet som präglas av pågående krig, klimatkatastrofer och ett skenande ekonomiskt läge så behöver de parallellt hantera en rekordstor kompetensbrist. I dessa omvälvande tider är en av de absolut största farorna att bli så fokuserad vid själva affären att man missar kärnan i sitt uppdrag – att ge tid för ledarskapet.
Att skapa engagemang bland medarbetarna är nyckeln
Ska vi tackla utmaningarna i vår omvärld behöver vi komma ihåg vad ledarskap i grund och botten handlar om: att få med sig människor på resan mot destinationen. Att skapa motivation och engagemang bland medarbetarna är nyckeln för att både attrahera och behålla rätt kompetens. Det finns ingen annan väg att gå.
Se bara till förväntansbilden och de ökade kraven på ledarskap bland dagens arbetstagare. Kandidaterna söker en vd som tar ansvar för såväl organisationens välmående som att driva förbättringar i samhället i stort. En ledare som inte bara talar om en god företagskultur, jämställdhet, mångfald och hållbarhet utan också agerar för en positiv utveckling. Med andra ord så räcker det inte att enbart se till resultat och nyckeltal utan det är minst lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet. Vi kallar det ett värderingsdrivet ledarskap och vi menar att den här typen av ledarskap är essentiellt för att uppnå långsiktig lönsamhet och ett hållbart näringsliv.
Det finns i dag en ökad medvetenhet kring korrelationen mellan värderingsstyrt ledarskap och att uppnå lönsamhet. Samtidigt vet vi att det är lätt hänt att ledarskapet brister när vi inte avsätter tillräckligt med tid för att faktiskt leda. Bra initiativ skapar rum för att stärka det goda ledarskapet på alla nivåer genom att lyfta förebilder att inspireras av. Ledare som visar vägen och som får oss att stanna upp och reflektera över vårt eget ledarskap.
Det är lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet
Att lyfta goda förebilder sätter ljus på ljus på vikten av att faktiskt investera tid i ledarskapet. Nu hoppas vi få fler att ge utrymme för god kommunikation och relationsbyggande. För i dag är det viktigare än någonsin att vi premierar värderingsdrivna ledare som ser människan bakom affären. Låt oss höja blicken och inse vilket kollektivt värde en utmärkelse kan skapa.
/Per Winblad, vd och chefredaktör för Motivation.se, Henrik Engstam Phalén, vd och grundare av Brightmill
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
Debatt: Åldersdiskriminering krossar erfarna arbetssökare
När äldre personer tvingas byta jobb möter de ett system som är riggat mot dem. Ålder ses som en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång, skriver Palle Gustafsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige står inför en osynlig kris: ålderismen. Tusentals kompetenta och erfarna svenskar över 40 år, står utan arbete och möter en arbetsmarknad som bortser från deras erfarenhet. Ålderism, som innebär att diskriminera människor baserat på deras ålder, är ett allvarligt och växande problem.
I september 2024 var 191 969 personer över 40 år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Än mer oroande är att 58 procent av dem hade varit utan arbete i över ett år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Och många av dem som passerat ett år i arbetslöshet, fortsätter att kämpa även andra året. Detta är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en arbetsmarknad som systematiskt bortser från erfarna arbetssökandes värde.
Varför händer detta? Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare och rekryteringsbyråer, utan också för att vårt system tillåter det. Arbetsförmedlingen, vars uppgift är att hjälpa arbetssökande tillbaka in på arbetsmarknaden, behandlar ofta de över 40 som om de skulle klara sig själva. I stället för att ge stöd förväntas dessa personer, med åratal av yrkeserfarenhet och utbildning, vara nära arbetsmarknaden och därför inte i behov av hjälp. Det är en farlig och felaktig föreställning. Många av dessa människor är inte bara långt från arbetsmarknaden – de trycks längre bort för varje dag de ignoreras.
Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare
Rekryteringsbyråer förstärker också problemet. I en arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft är hög, blir de överdrivet selektiva och väljer oftast riskfria, yngre kandidater som de kan sälja in till arbetsgivare. Ålder anses vara en risk, trots att erfarenhet borde ses som en tillgång.
För det första måste Arbetsförmedlingen ta sitt ansvar och erbjuda aktivt stöd till alla arbetssökande, oavsett ålder. Den mentala och fysiska påverkan av långvarig arbetslöshet är väl dokumenterad, och att ignorera äldre arbetssökande är både inhumant och ineffektivt.
När äldre arbetstagare tvingas byta jobb möter de ett system riggat emot dem. Principen “sist in, först ut” slår hårt mot de som vill byta arbete, vilket förvärrar ålderismen då de sitter kvar.
Ålder anses vara en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång
Slutligen behöver vi omfamna den teknologiska utvecklingen. Genom att använda AI och big data kan Arbetsförmedlingen skapa bättre matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Att matcha rätt kompetens med rätt arbetsgivare är möjligt, men det kräver ett system som tar hänsyn till alla arbetssökande – inte bara de som är yngre under 40 år.
Så varför tillåter vi att ålderism frodas i Sverige år efter år? Det är dags att stå upp för våra erfarna medborgare och se till att alla, oavsett ålder, får samma möjlighet att bidra till vårt samhälle. Att låta ålderism fortsätta skadar både individer och ekonomin – och det är en kostnad vi inte har råd att betala.
Palle Gustafsson, Initiativtagare till nätverket AddAge
