Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Mångfald på jobbet bra för företag

Företag måste arbeta hårdare med inkludering och mångfald för att ta vara på den kompetens som finns i Sverige, skriver Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss.
Publicerad
Till vänster utklippta pappersfigurer i olika färger. Till höger Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss.
Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att inte utnyttja den kompetens och arbetskraft som finns vore både oklokt och ett slöseri med resurser, särskilt med tanke på de framtida utmaningar arbetsmarknaden står inför.

Järvaveckan, som hålls varje år, är ett viktigt tillfälle att diskutera och hitta lösningar tillsammans med samhällsaktörer och de boende i Järva (ett av Stockholms miljonprogramområden) om hur vi bäst kan arbeta med inkludering i arbetslivet. Inför Järvaveckan vill vi, som representanter för Unionen, understryka vikten av att företag intensifierar sitt arbete med inkludering.

Vi är flera hundra förtroendevalda bara i Järva, och totalt 7 000 förtroendevalda i Stockholm som engagerat oss fackligt för att vi vill bidra till en rättvis arbetsmarknad där alla får samma chans, oavsett bostadsort eller bakgrund. Därför är facket ett av de mest effektiva verktygen för att skapa en inkluderande och välmående arbetsmarknad.

Alla ska få samma chans, oavsett bostadsort eller bakgrund

Hälften av Unionens medlemmar i Järvaområdet är under 40 år, en generation som ställer högre krav på arbetsgivare och bidrar med enormt driv och kompetens. För dessa unga är en inkluderande arbetsmarknad en självklarhet. Därför presenterar vi lösningar som vi anser vara enkla och tydliga steg för företag att ta för att bli mer inkluderande.

  1. Ta med fackliga representanter i rekryteringsprocesser. Arbetsmarknaden mår som bäst när den bygger på kompetens. Det är den avgörande faktorn hela vägen från rekryteringsprocessen till lönesamtalet. Detta ger bredd och fler perspektiv på kompetens och lämplighet.
  2. Se över policys om löner och villkor: Arbetsgivare bör tillsammans med fackliga företrädare granska bestämmelser för att säkerställa att inga specifika grupper missgynnas på arbetsplatsen. Varje arbetsplats ska kunna räkna med att det finns ett kollektivavtal som gagnar både arbetsgivaren och löntagaren.
  3. Utbilda alla i ledande befattning i jämställdhetmångfald och de olika diskrimineringsgrunderna som kan finnas på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Nyckeln till en mer inkluderande arbetsmarknad stavas kunskap.

/Maria Nilsson, regionordförande Unionen Stockholm, Rodrigo Arce, regionstyrelseledamot Unionen Stockholm och Jeanette Forss, regionchef Unionen Stockholm.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: A-kassans regler skadar kulturen

Det måste gå att bedriva hobbyverksamhet i mindre skala utan att kastas ut från alla trygghetssystem.
Alexander Forselius Publicerad 9 juni 2026, kl 09:15
Svårt för personer med hobby att få a-kassa
A-kassans regler kring att ha hobbyprojekt som genererar pengar behöver ses över, skriver Alexander Forselius. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För exakt tio år sedan hade jag a-kassa efter att jag förlorat min anställning vid ett it-bolag. Vid sidan av producerade jag så kallad “yoga-musik” och hade precis fått in låtarna på en större spellista på Spotify.

Intäkterna för ett år var under normen som räknades som hobbyverksamhet. Jag började plugga och året därpå ansåg Skatteverket att jag tjänade så mycket på min musik att jag skulle registrera en firma. Detta triggade en kaskad av oönskade konsekvenser. 

Alexander Forselius

Jag slängdes ut från Arbetsförmedlingen, blev av med min SIUS-konsulent (en specialicerad arbetsförmedlare som hjälper arbetssökande med funktionsnedsättning reds. anm.) efter att jag blev färdig med utbildningen 2018. För att överleva lyfte jag även in konsultuppdrag i min firma jag hade fått genom musikverksamheten och gav även ut egna böcker. 

Sedan kom pandemin och vände upp och ned på världen, dock till min fördel då påbuden om distansarbete bidrog till att jag kunde hitta uppdrag i Stockholm som jag kunde sköta hemifrån. 

Det har alltid varit mina egna projekt som lett till jobb

Men när det gick dåligt sommaren 2021 försökte jag söka a-kassa igen. Men inte ens de tillfälliga pandemireglerna rådde på deras kalla inställning.

I hemkarantän såg jag en annons för restplatser på en utbildning i Malmö som jag tack vare restriktionerna kunde gå på distans . Den utbildningen ledde till praktik på ett musikföretag, och jag var kvar där ända fram tills mars 2026, då jag blev övertalig vid en omorganisation.

Då, exakt tio år senare, sökte jag a-kassa igen, och ärendet drar ut på tiden. För att jag har så många järn i elden, som musiker, författare, medverkar i Miljöpartiet och förtroendevald till Unionen samt har egna hobbyprojekt med bland annat en app för “digitala bad”. 

Detta innebar att jag på heder och samvete i ansökan fick rada upp precis allt jag gör och tänker göra för den stora “herren” till a-kassa, som sedan skall bedöma om jag är berättigad ersättning.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare

Och det drar ut på tiden. Jag fick under tiden gå till socialkontoret och söka försörjningsstöd, vilket innebar att jag drog in ytterligare en aktör, kommunens socialtjänst och Arbetsmarknadsenhet i hela härvan. 

Det var som att teleporteras tillbaka 28 år bakåt i tiden och skriva ut tonvis med papper på kontoutdrag, hyror och ansökningar, bara för att sedan få avslag. 

Roten till allt elände är just de musikintäkter jag fått från yogamusiken jag producerade. Det som gjorde att jag var tvungen att registrera enskild firma på Skatteverkets begäran, något som sedan gör att jag blev utkastad från samtliga trygghetssystem.

Samtidigt har det alltid varit mina egna projekt, som musik och sidoprojekt, som lett till jobb. Men det var sedan svårt att konkurrera och hålla sig kvar på listorna mot AI, produktionsbolag och andra konkurrenter som hade bättre utrustning.

Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det

Systemets utforming som det är i dag har försatt mig i en mycket prekär sits med diaboliska ekonomiska följder, på grund av en kombination av beskattningsregler, a-kassans regler och andra ålderdomliga regelverk från 1990-talet som inte fungerar med 2020-talets arbetssätt.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare så att det går att fortsätta bedriva kulturverksamhet i mindre skala. Även om man lagt ned ett företag på grund av bristande lönsamhet, även om man klassas som företagare, då kulturintäkter är mer som ett lotteri och inte en direkt ersättning för antal timmar jobb.

Man borde  ha möjlighet att fortsätta öva sin passion som hobby. Dagens regler innebär i princip att man måste ta bort alla sociala medier och hemsidor som är kopplade till en firma. Ingenting som varit del i det företag som man lagt ned, får säljas eller marknadsföras.

Men inom kulturen är det svårt att ta bort musik eller böcker på grund av förlags och skivbolagsavtal. Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det, till skillnad från till exempel en butik där man kan sälja lokalen och varulager.

Kulturverksamhet som musik och böcker är ofta kopplad till dig personligen, vilket gör den svår att göra sig av med, både av juridiska, ekonomiska men inte minst emotionella skäl.

Om jag skulle ta bort allt skulle jag behöva radera allt från Spotify och gå hem till alla kunder som köpt en bok av mig och ta tillbaka den. Det är omänskligt.

Förra gången det inträffade var enda utvägen att mot en engångssumma överlåta mina rättigheter till min distributör. Jag vill undvika detta igen.

Alexander Forselius, musiker och it-konsult i Lidköping