Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Kom loss från kontorsstolen!

Många tjänstemän har stillasittande jobb. Att röra på sig och lägga till en god vana kan vara början till ett bättre liv. Det skriver Anna Iwarsson, Friskis&Svettis generalsekreterare.
Anna Iwarsson Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Viktiga organ som hjärna, hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår bra av och är byggda för rörelse. Under hela mänsklighetens historia har vi också varit aktiva större delen av dagen. De sista 50-100 årens stilla­sittande livsstil är något helt nytt för människan ur ett historiskt perspektiv. Fysisk inaktivitet är ett onaturligt och farligt vetenskapligt experiment med vår hälsa som insats.

I dag är den starkaste trenden att vi människor vill ta ett eget ansvar för vår hälsa. De flesta brukar vilja ändra sin livsstil genom att vilja göra flera förändringar samtidigt, som till exempel äta bättre, börja träna, försöka vara en mer närvarande förälder och kanske byta jobb eller partner. Både du och jag vet att det inte fungerar att ta tag i alla dessa utmaningar samtidigt.

Det handlar inte om att lägga om livsstil, utan om att lägga till något bra. En av de bästa sakerna du kan börja med är att lägga till träning. Hela kroppen njuter av att träna och bli svettig. Om du har kul under tiden vill du göra det ofta. När du gör det regelbundet kommer nya sköna tankar om vad du vill lägga till i din vardag. Det är då du börjar din personliga utveckling.

För dig som funderar på att utvecklas:
Du som börjar träna regelbundet lär känna dig själv på ett bättre sätt. Om du vill kommer du att lyckas med prestationer du inte trodde var möjliga. För dig som just nu är sugen på att börja din personliga utveckling kommer här några tips om hur du kan lyckas.

1. Om att välja träningsform
Utbudet är stort. Om det var ett tag sedan du tränade kan det vara svårt att välja. Du kan behöva testa och prova dig fram. En del vill träna i grupp, en del vill träna ensamma, andra måste få spela boll tillsammans med laget och någon annan vill bli inspirerad i en bra guidning av en instruktör. En sak vet jag. Det måste vara kul under tiden du håller på. Inte bara skönt efteråt. Fundera en stund på när du i tidigare sammanhang haft kul samtidigt som du tränat. Lita på den känslan.

2. När det inte känns skönt
I början gör det ont. Det stretar och drar i muskler och leder. Allt känns tungt. För att komma förbi denna fas måste du ändå tycka att du blir glad av träningen. Redan efter 2-4 veckor kommer du att märka skillnad under själva träningspasset. Du kan ta i mer och utmana dig själv med tyngre belastningar och snabbare tempo. Då blir det ännu roligare.

3. Din kropp är fantastisk
Att träna startar en nedbrytningsprocess i kroppen. Direkt efter träningspasset börjar kroppen att reparera sig. Den är lite chockad över vad den har varit med om, särskilt om det var länge sedan den fick anstränga sig. Den kommer därför att göra sig beredd på nästa träningspass och kompensera genom att bygga starkare muskler, hjärta och skelett.
Det är viktigt att du ger kroppen möjlighet till den återhämtningen. Om du går ut för hårt eller tränar för ofta riskerar du att få överbelastningsskador. Du får ont och det känns tråkigt.
Men din kropp är fantastisk. Oavsett ålder kan du alltid bli starkare. Både kroppen och knoppen vill vara i rörelse varje dag. Dessutom tycker den om att få byta om till träningskläder och ta ut sig och svettas minst två gånger per vecka.

4. Så kommer välmåendet
De allra flesta tränar för att må bra. Effekterna av att träna regelbundet är många. Du kommer att känna dig starkare, bli gladare, sova bättre och känna dig snyggare. När du har tränat ett tag börjar du fundera över andra saker kring din livsstil. Ett vanligt misstag är då att ta bort saker man njuter av i livet. Ingen blir glad av sådana förändringar. Det som verkligen fungerar är att lägga till en god vana i taget. Då kommer du att lyckas.

5. Variation ger mer
Du kan träna lugnt ibland och hårt andra gånger. Du kan träna ute eller inne, i grupp eller individuellt. Om du varierar din träning blir det roligare och du ökar möjligheterna att fortsätta med din aktiva livsstil. Då är du i mål.

När du lyckas
Nu är du en inspirationskälla. Genom att visa att du gillar att träna och vara i rörelse ser andra dig som en förebild. Du behöver inte övertyga andra genom att snacka sönder dem om hur bra och kul det är att träna. Att visa i handling är en starkare kraft. Fortsätt att fokusera på dig själv och din egen träning. Du gör något bra för dig själv och inspirerar samtidigt många i din närhet.
När du känner glädje tillsammans med dig själv har du uppnått en viktig källa till ett gott liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vänta inte med transparens kring löner

Företag som är tydliga med hur löner sätts uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Lönetransparensdirektivet är en konkurrensfördel, skriver Karen White.
Karen White Publicerad 25 augusti 2026, kl 09:15
lönetransparensdirektiv
Med lönetransparensdirektivet ska det bli tydligare vad din kollega tjänar. Adam Wrafter/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den 7 juni gick tidsfristen ut för EU-ländernas implementering av lönetransparensdirektivet. Runt om i Europa förbereder sig arbetsgivare, myndigheter och arbetstagare för en ny verklighet där löner blir mindre hemliga och lönesättning mer transparent.

Sverige har valt en annan väg.

Karen White

Regeringen har skjutit upp implementeringen av direktivet, med hänvisning till att arbetsgivare behöver mer tid för att anpassa sig till de nya kraven. Samtidigt pågår en diskussion om att förändra eller begränsa delar av genomförandet.

Som någon som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i hela Europa ser jag ett mönster som är värt att uppmärksamma. I många länder har debatten om lönetransparens handlat om hur förändringen ska genomföras. I Sverige har debatten i allt högre grad kommit att handla om huruvida den ska genomföras alls.

Arbetstagare förväntar sig större insyn än tidigare

Det är en ovanlig position för ett land som historiskt ofta har gått före i frågor om jämställdhet och rättvisa på arbetsmarknaden.

Det är också en position som riskerar att hamna på kollisionskurs med vad arbetstagarna själva vill.

I en undersökning som vi gjort uppger 59 procent av svenskarna att de är negativa till beslutet att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet. Endast 14 procent är positiva. Samtidigt anser 71 procent att svenska arbetsgivare inte är tillräckligt transparenta kring hur löner sätts.

Det är siffror som förvånar mindre när man ser utvecklingen i ett europeiskt perspektiv.

Oavsett om man tittar på Tyskland, Frankrike, Nederländerna eller Storbritannien finns en tydlig trend: arbetstagare förväntar sig större insyn än tidigare. Frågor som för bara några år sedan betraktades som känsliga – exempelvis lönespann i jobbannonser eller rätten att förstå hur löner sätts – ses i dag allt oftare som självklar information.

Den utvecklingen drivs inte främst av lagstiftare. Den drivs av arbetsmarknaden.

Det märks inte minst i rekrytering.

När debatten reduceras till administrativa kostnader missar vi den större frågan

Alltför ofta beskrivs lönetransparens som en fråga om reglerad efterlevnad. Men i praktiken handlar det lika mycket om konkurrenskraft. Organisationer som är tydliga med hur löner sätts och vilka nivåer som gäller uppfattas i allt högre grad som mer attraktiva arbetsgivare.

Undersökningen visar också att transparens påverkar förtroendet. Tre av fyra svenskar uppger att ökad öppenhet kring löner skulle stärka deras tillit till arbetsgivaren. Samtidigt säger 77 procent att de själva skulle vara bekväma med att kollegor känner till deras lön.

Det är särskilt intressant eftersom motståndet mot lönetransparens ofta motiveras med att öppenhet skulle skapa konflikter eller obehag på arbetsplatsen Många medarbetare verkar snarare uppleva bristen på transparens som ett större problem än transparensen i sig.

Det betyder inte att alla delar av direktivet är okomplicerade. Arbetsgivare behöver tid att anpassa processer, utbilda chefer och säkerställa att lönestrukturer är genomtänkta. Den diskussionen förs i hela Europa.

Men när debatten reduceras till administrativa kostnader riskerar man att missa den större frågan.

Lönetransparens handlar ytterst om förtroende. Om människor förstår hur beslut fattas ökar möjligheten att uppleva dem som rättvisa, även när utfallet inte alltid blir det man själv önskar.

Lönetransparens handlar ytterst om förtroende

Sverige har fortfarande möjlighet att vara en ledande röst i den utvecklingen. Men det förutsätter att diskussionen flyttas från frågan om hur länge förändringen kan skjutas upp till frågan om hur den genomförs på bästa sätt.

För medan politiken diskuterar tidsplaner har många arbetstagare redan gjort sin bedömning. De efterfrågar större insyn, större tydlighet och större öppenhet kring löner än vad de upplever i dag.

Det är ett budskap som svenska beslutsfattare och arbetsgivare bör lyssna på.

/Karen White, Head of Public Policy på HR företaget DEEL.