Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Kom loss från kontorsstolen!

Många tjänstemän har stillasittande jobb. Att röra på sig och lägga till en god vana kan vara början till ett bättre liv. Det skriver Anna Iwarsson, Friskis&Svettis generalsekreterare.
Anna Iwarsson Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Viktiga organ som hjärna, hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår bra av och är byggda för rörelse. Under hela mänsklighetens historia har vi också varit aktiva större delen av dagen. De sista 50-100 årens stilla­sittande livsstil är något helt nytt för människan ur ett historiskt perspektiv. Fysisk inaktivitet är ett onaturligt och farligt vetenskapligt experiment med vår hälsa som insats.

I dag är den starkaste trenden att vi människor vill ta ett eget ansvar för vår hälsa. De flesta brukar vilja ändra sin livsstil genom att vilja göra flera förändringar samtidigt, som till exempel äta bättre, börja träna, försöka vara en mer närvarande förälder och kanske byta jobb eller partner. Både du och jag vet att det inte fungerar att ta tag i alla dessa utmaningar samtidigt.

Det handlar inte om att lägga om livsstil, utan om att lägga till något bra. En av de bästa sakerna du kan börja med är att lägga till träning. Hela kroppen njuter av att träna och bli svettig. Om du har kul under tiden vill du göra det ofta. När du gör det regelbundet kommer nya sköna tankar om vad du vill lägga till i din vardag. Det är då du börjar din personliga utveckling.

För dig som funderar på att utvecklas:
Du som börjar träna regelbundet lär känna dig själv på ett bättre sätt. Om du vill kommer du att lyckas med prestationer du inte trodde var möjliga. För dig som just nu är sugen på att börja din personliga utveckling kommer här några tips om hur du kan lyckas.

1. Om att välja träningsform
Utbudet är stort. Om det var ett tag sedan du tränade kan det vara svårt att välja. Du kan behöva testa och prova dig fram. En del vill träna i grupp, en del vill träna ensamma, andra måste få spela boll tillsammans med laget och någon annan vill bli inspirerad i en bra guidning av en instruktör. En sak vet jag. Det måste vara kul under tiden du håller på. Inte bara skönt efteråt. Fundera en stund på när du i tidigare sammanhang haft kul samtidigt som du tränat. Lita på den känslan.

2. När det inte känns skönt
I början gör det ont. Det stretar och drar i muskler och leder. Allt känns tungt. För att komma förbi denna fas måste du ändå tycka att du blir glad av träningen. Redan efter 2-4 veckor kommer du att märka skillnad under själva träningspasset. Du kan ta i mer och utmana dig själv med tyngre belastningar och snabbare tempo. Då blir det ännu roligare.

3. Din kropp är fantastisk
Att träna startar en nedbrytningsprocess i kroppen. Direkt efter träningspasset börjar kroppen att reparera sig. Den är lite chockad över vad den har varit med om, särskilt om det var länge sedan den fick anstränga sig. Den kommer därför att göra sig beredd på nästa träningspass och kompensera genom att bygga starkare muskler, hjärta och skelett.
Det är viktigt att du ger kroppen möjlighet till den återhämtningen. Om du går ut för hårt eller tränar för ofta riskerar du att få överbelastningsskador. Du får ont och det känns tråkigt.
Men din kropp är fantastisk. Oavsett ålder kan du alltid bli starkare. Både kroppen och knoppen vill vara i rörelse varje dag. Dessutom tycker den om att få byta om till träningskläder och ta ut sig och svettas minst två gånger per vecka.

4. Så kommer välmåendet
De allra flesta tränar för att må bra. Effekterna av att träna regelbundet är många. Du kommer att känna dig starkare, bli gladare, sova bättre och känna dig snyggare. När du har tränat ett tag börjar du fundera över andra saker kring din livsstil. Ett vanligt misstag är då att ta bort saker man njuter av i livet. Ingen blir glad av sådana förändringar. Det som verkligen fungerar är att lägga till en god vana i taget. Då kommer du att lyckas.

5. Variation ger mer
Du kan träna lugnt ibland och hårt andra gånger. Du kan träna ute eller inne, i grupp eller individuellt. Om du varierar din träning blir det roligare och du ökar möjligheterna att fortsätta med din aktiva livsstil. Då är du i mål.

När du lyckas
Nu är du en inspirationskälla. Genom att visa att du gillar att träna och vara i rörelse ser andra dig som en förebild. Du behöver inte övertyga andra genom att snacka sönder dem om hur bra och kul det är att träna. Att visa i handling är en starkare kraft. Fortsätt att fokusera på dig själv och din egen träning. Du gör något bra för dig själv och inspirerar samtidigt många i din närhet.
När du känner glädje tillsammans med dig själv har du uppnått en viktig källa till ett gott liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Den ekonomiska fotbojan – skulderna som följer med till jobbet

Dålig ekonomi stannar inte hemma – den följer med in på jobbet, även om den aldrig syns i en skyddsrond. Hundratusentals människor kämpar med skulder, som påverkar deras koncentration, ork och närvaro – och därmed prestationen på jobbet. Det är dags att se ekonomisk stress som en arbetsmiljöfråga.
Kicki Fagerlund Publicerad 14 april 2026, kl 09:15
Skuldsanering hos kronofogden
Bakom varje ärende hos Kronofogden finns en medarbetare som försöker prestera trots ekonomisk oro, skriver Kicki Fagerlund och Ann-Catrin Dolium. Foto: Claudio Bresciani/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Kicki Fagerlund

Det finns en sorts trötthet som inte syns. Den uppstår när människor under lång tid lever med ständig oro för sin ekonomi. När varje oväntad kostnad riskerar att spräcka budgeten. När en notis från Kivra får pulsen att stiga. När en stor del av den mentala energin går åt till att försöka lägga ett ekonomiskt pussel som inte går ihop.

Bakom varje ärende hos Kronofogden finns en människa som kämpar i tysthet – ofta med ett överbelastat nervsystem och ett liv i ständig beredskap inför nästa ekonomiska kris.

I dag är över 450 000 människor registrerade hos Kronofogden. Bakom siffrorna finns medarbetare, kollegor och chefer som lever med något som liknar en ekonomisk fotboja.

Människor som hamnar i skuldsättning bär naturligtvis ett eget ansvar för sin ekonomi. Samtidigt finns situationer där människor, trots arbete och ansvarstagande, fastnar i långvarig skuldsättning som är mycket svår att ta sig ur.

Bakom siffrorna finns medarbetare, kollegor och chefer

I vårt nuvarande system är vägen tillbaka till ekonomisk självständighet ofta onödigt lång och ineffektiv. Det är problematiskt – inte bara för individen utan också för samhället. När människor under lång tid sitter fast i överskuldsättning riskerar vi att gå miste om arbetskraft, innovation och produktivitet.

Ann Katrin Dolium

Skulderna hos Kronofogden växer med omkring 44 miljoner kronor om dagen. Den totala skuldvolymen uppgår idag till cirka 154 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär en hel årsbudget för sjukvården i Sverige.

Vi talar ofta om ansvar, produktivitet och arbetslinje. Men betydligt mer sällan om hur ekonomisk stress påverkar människors förmåga att prestera på ett jobb, i sina studier eller i sitt arbetssökande. Sverige är ett land där arbete ska löna sig. Samtidigt lever hundratusentals människor i en situation där varje extra krona de tjänar i praktiken försvinner till att betala på gamla skulder i årtionden. 

Forskning visar att långvarig ekonomisk oro belastar våra kognitiva resurser. Koncentration, beslutsförmåga och långsiktigt tänkande försämras när tankarna ständigt kretsar kring hur nästa månads räkningar ska betalas. Detta bekräftas också i arbetslivsstudier. Enligt PwC:s Employee Financial Wellness Survey ägnar många anställda flera timmar i veckan under arbetstid åt oro för sin privatekonomi. Resultatet är fokus som försvinner, potential som går förlorad och kapacitet som aldrig tas tillvara.

Vi befinner oss i ett samhälle där konsumtion på kredit finns ett klick bort

När trygghetssystemen försvagas samtidigt som kreditmarknaden expanderar ökar också risken att människor fastnar i långvarig skuldsättning – ofta i samband med oförutsedda livskriser såsom arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, barn med särskilda behov eller ett företag som går i konkurs.  När människor faller mellan stolarna beskrivs det som ett individuellt misslyckande. Men överskuldsättning uppstår sällan i ett vakuum utan växer fram i skärningspunkten mellan individ och system. 

Vi befinner oss i ett samhälle där konsumtion på kredit finns ett klick bort, samtidigt som trygghetssystemen blivit mer villkorade och svårnavigerade. Genom att betrakta överskuldsättning som ett samhällsproblem snarare än ett individuellt misslyckande blir det möjligt att identifiera de mekanismer som faktiskt behöver förändras. 

För arbetsgivare och fackförbund borde detta vara centrala frågor. Ekonomisk stress påverkar sjukfrånvaro, engagemang och personalomsättning. Att tala om ett hållbart arbetsliv utan att diskutera ekonomisk stress är att blunda för en avgörande faktor.

Att vara överskuldsatt i Sverige kan närmast liknas vid att bära en ekonomisk fotboja. Lönen mäts ut, räntor tickar och möjligheten att hyra eller köpa bostad, teckna abonnemang eller planera familj begränsas under lång tid.

Se ekonomisk stress som en arbetsmiljöfråga

För den som under lång tid inte förväntas kunna betala tillbaka sina skulder finns skuldsanering via Kronofogden som en sista utväg. Men den som ansöker om skuldsanering får i genomsnitt räkna med omkring ett års handläggningstid och en stor risk att bli nekad då sju av tio får ett nej. Resultatet system som i praktiken gör människor fattigare medan de väntar på hjälp.

Under tiden förväntas personen prestera fullt ut: på jobbet, i skolan och som förälder. När vägen tillbaka är så svårtillgänglig och osäker blir systemets begränsningar tydliga. Det är svårt att tala om en realistisk väg ut ur överskuldsättning när majoriteten av de som faktiskt försöker inte ens släpps in i systemet.

Om vi menar allvar med ett hållbart arbetsliv och ett samhälle där människor faktiskt kan ta sig tillbaka efter ekonomiska kriser krävs förändring. Det handlar inte om en enskild åtgärd utan om flera parallella insatser. Fyra områden är särskilt viktiga:

Reformera skuldsaneringssystemet: Skuldsanering ska även fortsatt vara en sista utväg. Men när människor faktiskt kvalificerar sig bör processen vara snabbare och mer förutsägbar.

Se ekonomisk stress som en arbetsmiljöfråga: Företagshälsovård, HR och fackliga företrädare kan erbjuda tidigt och specialiserat stöd för dem som lever med ekonomisk oro.

Ansvar inom finanssektorn: Kreditmarknaden fyller en viktig funktion i ekonomin. Samtidigt behöver den fungera på ett sätt som minskar risken för långvarig överskuldsättning.

Uppdatera narrativet: Vi måste sluta se skuldsatta som oansvariga och börja förstå hur ekonomisk otrygghet påverkar människor, arbetsplatser och hela samhällsekonomin.

Ekonomisk trygghet och rättvisa är inga marginalfrågor. De avgör om människor kan fokusera, prestera och bygga ett liv med stabilitet och framtidstro.

/ Kicki Fagerlund – grundare av Ekonomirådgivningen och expert inom överskuldsättning och ekonomisk stress 
Ann-Katrin Dolium – specialist inom social hållbarhet