Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Jobbavdraget måste av rättviseskäl permanentas

Urban Olsson skriver öppet brev till Unionens 55 000 pensionärsmedlemmar.
Urban Olsson Publicerad
Urban Olsson
Urban Olsson
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

De senaste årens debatt om jobbskatteavdraget bygger ofta på felaktiga grunder och blir därmed inte saklig. Fakta är att regeringen via riksdagen har infört en skattereduktion på arbetsinkomster för alla som arbetar i viss omfattning. Det är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att göra arbetet mera "lönsamt" och för att göra så många som möjligt oberoende av samhällsbidrag. Pensionärerna betalar inte någon extra skatt men får - helt logiskt - inte "jobbavdrag" utan att arbeta - därav namnet! Om pensionären däremot väljer att arbeta får han/hon göra ett högre avdrag än övriga. Därutöver har pensionärer högre grundavdrag.

För 2009 har genomförts ytterligare förbättringar för pensionärerna. För dem som har en lägre pension höjs grundavdragen ytterligare, vilket givetvis höjer pensionen. För pensionärer med högre pension sänks skatten. Också jobbskatteavdraget förbättras och gör det ännu mer lönsamt att arbeta parallellt med uttag av pension efter fyllda 65 år. Skattereduktionen görs nu redan från arbetsinkomstens första krona. Detaljinformation kan ni få via ert lokala skattekontor. 

I de allra flesta fall är arbete förenat med olika typer av omkostnader, till exempel måltider och resor. Fr o m inkomståret 2009 får avdrag för resor göras först när kostnaden överstiger 9 000 kr (tidigare 8 000 kr). För småavdrag relaterade till inkomstens förvärvande ska kostnaden överstiga 5 000 kr (tidigare 4000 kr) för att avdrag ska medges. Därutöver betalar, som bekant, en stor grupp arbetstagare avgifter till fack och a-kassa.

Jobbskatteavdraget är de facto en skattekompensation för de  icke avdragsgilla omkostnaderna för inkomstens förvärvande. Det går alltså inte att hävda att pensionärer skulle vara skattemässigt missgynnade i förhållande till dem som arbetar. Dagens ordning skapar tvärtom större rättvisa mellan grupperna! Därför måste jobbavdraget permanentas.

Slutligen är det värt att notera att (s) i sin skuggbudget för 2009 accepterade de två första stegen av reformen, men att de ändå i många sammanhang argumenterar kraftfullt emot jobbskatteavdraget. Men Östros & Co - om avdraget är så orättvist gentemot pensionärerna - varför går ni då inte från ord till handling och säger att ni avser att gå till val 2010 på att ta bort jobbavdraget?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Chefer måste våga möta konflikter

En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Publicerad 19 november 2024, kl 10:16
fingrar med målade ansikten på
Passiva chefer riskerar att orsaka sämre arbetsmiljö bland anställda, skriver Tamara Maskovic Wängborg. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt. 

Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.

 Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet

Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.

Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.

Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång. 

Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?

Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering

En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering.  Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.

Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad. 

Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten.  Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.

/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum