Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: ”I framtiden är chefen en gamer”

Skickliga gamers tränar samma förmågor som krävs av ledare i vårt nya digifysiska arbetsliv. Nästa generations chefer finns bland raidledarna i World of Warcraft, skriver Futurions vd Ann-Therése Enarsson.
Publicerad
Colourbox/Ola Hedin
Dagens chefer har mycket att lära av spelvärlden där tydlighet, strategi och struktur premieras före att ha karisma, skriver Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Colourbox/Ola Hedin
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Redan före coronapandemin var arbetslivet under stark förändring. Teknikutvecklingen har omformat affärsmodeller och ändrat förutsättningarna i olika hastighet i bransch efter bransch. Arbetsuppgifter och jobb försvinner och förändras. Pandemin har egentligen bara accelererat den påbörjade utvecklingen, den är en katalysator på arbetsmarknaden som gjort att förändringen nu sker mycket snabbare.  

Digilaliseringen förändrar inte bara våra arbetsuppgifter och jobb utan också hur vi jobbar. Det påverkar i sin tur hur vi ser på ledarskapets uppgift. Chefsrollen är kanske den yrkesroll som påverkas mest i den förändring vi nu genomgår.

Lägg då på den kullerbytta som många chefer tvingades till när pandemin satte dem och deras medarbetare vid köksbordet i hemmet. Plötsligt skulle en stor del av tjänstemännens chefer i praktiken inte bara anpassa sitt ledarskap till digitaliseringens nya förutsättningar, utan också leda på distans och dessutom i de flesta fall helt virtuellt.

För att försöka förstå framtidens ledarskap kan vi se den långsiktiga förändring som digitaliseringen inneburit för organisationerna. Bildligt talat trycks de ihop och går från pyramider till mer plattformsliknande former. Pyramiderna har tjänat oss väl då vi byggde dem baserat på det förra teknikskiftet; fabrikernas löpande band-princip där ledarskapet mycket fokuserade på förutsägbarhet och kontroll.

Men i takt med att vi lämnat det till förmån för mer processorienterade organisationer där självständiga team jobbar horisontellt, har linjearbetet ersatts av projekt- och klusterteam som oftast sätts ihop utifrån uppgiftens art och komplexitet. Beslut måste tas snabbare och mandaten trycks därför nedåt i organisationerna.

I det landskapet blir ledarens uppgift snarare att förstå de självkörande teamens behov snarare än att besluta och bestämma i gammaldags hierarkisk ordning. Chefen blir möjliggöraren och inte kontrollanten. Mer tid frigörs till ledarskapsfrågor om välmående, hälsa och kultur på arbetsplatsen.

Sedan kom fjolårets krav om blixtsnabbt utvecklande av virtuellt ledarskap och arbete. Hur väl organisationerna klarade det var mycket ett lackmuspapper på digital mognad, transformationsförmåga och kulturell grund; allt det som varje företag måste rusta sig med framåt. Att leda team virtuellt är inte många tränade för och det ställer nya krav på ledarskapet.

Forskning har visat att vi tenderar att ge ledare status utifrån kön, utbildning eller utseende. Kvinnliga chefer anses ofta först och främst vara kvinnor, och i andra hand chefer. Mycket av detta verkar falla bort eller åtminstone minska i betydelse vid ett virtuellt ledarskap. Vi har sett att färdigheter och egenskaper som ofta premieras i den fysiska världen blir mindre viktiga i den virtuella världen.

Chefens karisma, förmåga att ta in ett rum eller vara visionär verkar inte vara lika viktig. En virtuell värld premierar istället tydlighet, förmåga att strukturera processer och främja samarbete och kreativt tänkande. Det här är färdigheter som ofta även krävs i dataspelsvärlden, och som många skickliga gamers tränar och är bra på. Lägg där till gamingvärldens krav på snabbhet och anpassningsförmåga, att snabbt förhålla sig till nya förutsättningar, och vi inser att gamers tränar många förmågor som ledare har glädje av.

Många leder dessutom internationella team, ibland på flera språk, där just förmågan att fokusera mot ett gemensamt mål, lägga strategi och utmed vägen justera den – allt för att lösa en komplex uppgift tillsammans – är grundläggande. Och då ska inte den digitala kompetensen glömmas bort, som ofta kommer på köpet.

Med dessa erfarenheter i bagaget hittar vi troligen många av nästa generations ledare just i spelvärlden eller åtminstone med en gedigen CV som raidledare från World of Warcraft eller annat strategispel.  

Även om det totalt virtuella ledarskapet troligen inte består för alla framöver, så är de flesta överens om att hybridarbetet är här för att stanna för många tjänstemän. Vi fortsätter att jobba hemifrån och ses på jobbet några dagar i veckan. Det digifysiska blir det nya normala i våra arbetsliv helt enkelt. I en sådan värld har vi troligen en del att lära och inspireras av från spelvärlden redan idag.

/ Ann-Therése Enarsson, vd på TCO-förbundens tankesmedja Futurion. 

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
niklas.hallstedt@kollega.se  
eller 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Tack för kaffet – men var är tacken till oss arbetstagare?

Anställda som jobbar lojalt för ett företag i tio får inte ens en handskakning när de slutar. Istället byts de ut. Vi måste prata om respekt på Sveriges arbetsplatser, skriver Josefine Weinefalk.
Publicerad 14 oktober 2025, kl 09:14
En kaffekopp står på ett bord
En avskedsfika när en medarbetare slutar är en liten gest från arbetsgivaren, men kan betyda mycket för den anställde, skriver Josefine Weinefalk. Foto: Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På många svenska arbetsplatser saknas något så enkelt som uppskattning. Ett tack vid en avtackning, en chef som lyssnar på feedback eller ett professionellt avslut borde vara självklart – men alltför ofta uteblir det. När medarbetare inte blir sedda skapas känslan av att vara utbytbar, vilket riskerar att leda till stress och utbrändhet. Respekt på jobbet får aldrig reduceras till en fråga om fika.

Jag är trött på dåliga chefer. Vi måste börja prata om respekten – eller snarare bristen på respekt – på våra arbetsplatser.

För mig började det med något så enkelt som en avtackning. Jag skrev om det på sociala medier. Att chefer borde tacka sina medarbetare på ett värdigt sätt. Responsen jag fick visade att problemet är betydligt större än en enkel gest. Många vittnade om att de inte ens fått ett ”tack för den här tiden”. Jag känner igen det – på mitt senaste jobb fick jag gå utan en enda markering av uppskattning.

Chefer verkar inte vilja höra vad de kan förbättra

Jag har alltid satt professionalism före känslor. Jag har varit öppen för dialog, för feedback och utveckling. Men alltför ofta blir det en envägskommunikation. Chefer verkar inte vilja höra vad de kan förbättra. De ser sig som chefer av en anledning – och anser sig därför stå över feedback. Men kanske är det just de som mest av alla behöver den.

Att inte bli sedd eller uppskattad på jobbet är nedbrytande. Vi arbetar hårt, vi ställer upp, vi missar tid med familjen, vi jobbar övertid utan ersättning. Och vad får vi tillbaka? Känslan av att vara utbytbara. För vissa slutar det i utbrändhet. Alltför ofta avgörs ens värde inte av prestation, utan av om man råkar vara chefens favorit.

Jag har pratat med flera kollegor i olika branscher som vittnar om samma sak: man kan arbeta lojalt i tio år, men när man lämnar får man inte ens en handskakning. Istället byts man snabbt ut. Det säger mycket om hur arbetsgivare ser på människor – som kuggar i en maskin snarare än individer med värde.

Det handlar inte om fika – det handlar om att få uppskattning

Arbetslivet kan inte vara en envägsgata. Vi arbetstagare har rätt att ställa krav på respekt, balans och en sund arbetsmiljö. Och det behöver inte kosta något: uppskatta oss oavsett om vi stannar eller går vidare – med ett tack, en strukturerad offboarding eller utbildning i medmänsklighet.

Det handlar inte om fika – det handlar om att få uppskattning under tiden man arbetar, med ett professionellt avslut och en respektfull behandling. Personliga känslor från chefen kan hållas utanför.

Från oss arbetstagare till er arbetsgivare – varsågod och tack för kaffet. Nu är det er tur att visa uppskattning.

/Josefine Weinefalk, front end developer