Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Hög tid ta ansvar för all-inclusive
Nyligen rapporterade ett av de stora resebolagen att deras all-inclusiveresor ökat med 50 procent på bara ett år. Trenden är tydlig. Men all-inclusive leder till stora problem.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
All-inclusive ger koll på kostnaderna. Oftast är allt inkluderat i priset för resan: måltider, drinkar, mellanmål och diverse aktiviteter. Barnfamiljer vet vad slutnotan för semestern blir. Samtidigt kan barnen konsumera obegränsat med glass och läsk eller i vart fall tills föräldrarna säger stopp. Föräldrarna kan göra detsamma utifrån sina preferenser. Om man vill bege sig utanför de inhägnade områdena anordnar hotellen utflykter som det kan kännas både tryggt och enkelt att följa med på. Det finns tydliga vinnare.
Lokalsamhället är inte en av dessa vinnare. Hotellen är ofta utlandsägda. Krav på strandnära läge kan medföra att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till sina stränder. Material till bygget kan köpas in lokalt men oftast köps övrigt utifrån. Även mat och dryck flygs in i stället för att köpas av lokala producenter. Utflykter anordnas av hotellen, inte av lokala arrangörer. De anställda bor många gånger i läger, en bit ifrån hotellet, långt från hem och familj. Inkomsterna är små och mycket skickas hem. Ibland används det lilla överskottet till att skingra tristessen och tröttheten. Kanske kan man åka hem en gång i månaden. Lokalsamhället gör inte några egentliga vinster på turismen.
Vilka krav kan då ställas på researrangörer och resenärer? Hur långt sträcker sig bolagens ansvar i relation till konsumenternas? Kan man kräva att en barnfamilj med knapp budget, som vill göra en all-inclusivesemester till årets stora familjehändelse, ska granska vad resan betyder för lokalsamhället? Eller ligger ansvaret på reseföretagen?
All-inclusive är inte helt hopplöst. Det skulle kunna innebära att allt är inkluderat - på riktigt. Men då är det lokala samhällets delaktighet avgörande. Produktion av varor och tjänster ger sysselsättning och skatteintäkter. Lönerna ska gå att leva på. Om lokala myndigheter tar ansvar vid upphandlingen skapas också förutsättningar för en samhällsutveckling som är både socialt och miljömässigt hållbar.
Vi resenärer måste ställa krav på att resebolagen kan redovisa villkoren och att de jobbar med konceptet så att det bidrar till lokal utveckling. Även all-inclusiveresor kan vara schysta resor om vi kräver det och bolagen levererar. På så sätt blir alla vinnare.Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
