Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Glöm inte Dawit Isaak!

"Jag hoppas att vi en dag får uppleva samma lycka, som vi gjorde när Martin och Johan kom in på den välbesökta presskonferensen den 11 september 2012." Så skriver Publicistklubbens ordförande Stina Dabrowski och ber oss att inte glömma bort Dawit Isaaks öde.
Stina Dabrowski Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När Martin Schibbye och Johan Persson äntligen kom hem till Sverige, efter 14 månader i fängelse i Etiopien, fick yttrandefriheten två glada ansikten och en mycket varm och mänsklig innebörd. De två journalisterna, som innan vi fick se dem "live" varit lika abstrakta som Dawit Isaak och andra tillfångatagna publicister, var människor av kött och blod som det gick att identifiera sig med. De var helt enkelt två "vanliga" men kanske ovanligt modiga killar som riskerat livet för att de ville göra sitt jobb.


Dawit Isaak har suttit i fängelse i Eritrea sedan 2001, i mer än 4 100 dagar. Varför är det så viktigt att vi fortsätter att kämpa för Dawit Isaak och alla andra som fängslats för brott mot yttrandefriheten?
I Sverige tar vi ofta yttrandefriheten för given. Vi kan säga vad vi vill, när vi vill, nästan var vi vill utan att bli rädda för konsekvenserna. Så är det inte hos mina kubanska vänner i Havanna. De sänker rösten, ser sig omkring och är i varje ögonblick medvetna om att ett "felaktigt", det vill säga regimkritiskt, ord kan få ödesdigra konsekvenser.  
2012 var 232 journalister fängslade jorden över för att de skrivit eller skildrat något som misshagat regimen (enligt CPJ, "The committee to protect journalists"). Turkiet är värst, med 49 fängslade, tätt följt av Iran och Kina. Eritrea kommer på fjärdeplats, med 28 fängslade journalister, men eftersom landet bara har runt 5 miljoner invånare så leder de rent procentuellt denna avskyvärda topplista över journalister i fängelse.

Dawit Isaak fyllde 48 år den 27 oktober förra året. Det var den tolfte födelsedagen han sitter inspärrad i eritreanskt fängelse. För mig var han ett anonymt namn bland en massa andra, tills jag såg tv-dokumentären om honom för något år sedan. Då blev han plötsligt en levande människa: en sympatisk trebarnspappa som bodde i Göteborg, som hade familj och vänner, men som reste tillbaka till Eritrea för att kämpa för yttrandefriheten.

Det var hans brott; att starta en oberoende tidning, Setit, som öppet kritiserade den eritreanska regeringen och bristen på demokrati.
För detta kastades Dawit i fängelse, utan rättegång. Flera av hans medfångar är i dag döda och hur han mår vet ingen sedan flera år tillbaka.

I Ingrid Carlbergs Augustprisvinnande bok om Raoul Wallenberg, Det står ett rum här och väntar på dig, blir Raoul Wallenberg så levande och hans öde så drabbande. Han, som hade hjälpt så många människor, fick själv försmäkta i en fängelsecell utan att den svenska regeringen gjorde ett skapandes grand för att ta reda på var han fanns. Hans familjs desperata och oförtröttliga kamp för att få klarhet i hans öde blev desto mer gripande.

Vi vet alla att Dawit Isaak finns någonstans i Eritreas fängelsehålor. Dawit är svensk, och som svensk medborgare har han rätt till samma stöd som Johan och Martin och alla andra svenskar som grips orättfärdigt i annat land. Vi måste fortsätta att trycka på vår regering så att den gör allt för att påverka den eritreanska regeringen.

Johan och Martin, som nyligen kom hem från en FN-konferens i Wien om journalisters säkerhet, är mer övertygade än någonsin om hur viktig kampen för yttrandefriheten är:
"Vi vill göra något konstruktivt av våra 14 månader i helvetet. Vi vill göra skillnad för våra kollegor genom att påverka på högsta politiska nivå".
Publicistklubben fortsätter tillsammans med Reportrar utan gränser och många andra organisationer och tidningar sitt arbete för att Dawit Isaak ska bli fri.

Jag hoppas att vi en dag får uppleva samma lycka, som vi gjorde när Martin och Johan kom in på den välbesökta presskonferensen den 11 september 2012. När två namn blev till levande, kännande människor som med tårar i ögonen kunde beskriva det fasansfulla de varit med om så att vi förstod in i hjärtat.

Må vi få möta Dawit Isaak och höra honom berätta vad han varit med om en dag!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen tvingar ingen att flytta

REPLIK. Arbetsförmedlingen tvingar ingen att flytta, men vi måste följa det regelverk som finns. För att ha rätt till arbetslöshetsförsäkring behöver du som arbetssökande göra allt du kan för att få ett arbete.
Publicerad 6 november 2025, kl 10:40
Arbetsförmedlingen
Den som har goda jobbchanser inom sitt yrke och där man bor kan fortsätta söka lokalt, skriver Stefan Popovic. Foto: privat/Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Detta är en replik på Michael Arvidssons debattext från 4/11 "Orimligt att söka jobb i hela landet"

Arbetsförmedlingens mål är att du som arbetssökande så snabbt som möjligt ska få jobb. Kraven på aktivt arbetssökande och att acceptera lämpliga arbeten – även om det innebär pendling eller flytt – är inte nya. Det har varit grundläggande villkor för att få a-kassa sedan en lång tid tillbaka.

På uppdrag av regeringen skärpte vi i våras tillämpningen av reglerna. Det som är nytt är att den arbetssökande nu kan få en varning eller bli avstängd från ersättning om man inte söker jobb utanför sitt dagpendlingsområde eller söker jobb inom andra yrken – om det står i handlingsplanen att man ska göra det.

Kraven på aktivt arbetssökande och att acceptera lämpliga arbeten är inte nya

Vi gör alltid en individuell bedömning av den arbetssökandes jobbmöjligheter. Den som har goda jobbchanser inom sitt yrke och där man bor kan fortsätta söka lokalt. Om utsikterna är sämre behöver man från början söka bredare, antingen inom andra yrken där man har realistiska chanser att få jobb eller i andra delar av landet.

Anledningen till den skärpta tillämpningen är att öka de arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Arbetslösheten i landet varierar stort mellan kommuner – från 13,6 procent i Perstorp till 2,6 procent i Kiruna och Gällivare. Möjligheten att få jobb ökar om man söker på orter där jobben är fler och konkurrensen mindre. Man kan givetvis samtidigt fortsätta att söka jobb inom sitt yrke där man bor.

Möjligheten att få jobb ökar om man söker på orter där jobben är fler

Det finns omständigheter som gör att en arbetssökande kan undantas från kraven på att bredda sitt sökande, exempelvis särskilda familjeskäl eller medicinska skäl. Det prövas i varje enskilt fall.

Stefan Popovic, chef för avdelningen kundsupport och ersättningar på Arbetsförmedlingen