Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Ett bättre glas vin för en mänskligare industri

Genom att göra medvetna val kan vi bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vinindustrin och minska dess miljöpåverkan, skriver Magnus Kjellsson.
Publicerad
vindruvor och Magnus Kjellsson
Det finns sätt att dricka vin med gott samvete, skriver Magnus Kjellsson. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vinindustrin står inför stora utmaningar. Larmrapporter om modernt slaveri, dödsfall och utnyttjade migrantarbetare har nyligen uppmärksammats i media. The Guardian avslöjade nyligen att arbetare i Champagne är underbetalda, undernärda och tvingas sova på gatorna. Financial Times har också rapporterat om problem i Barolo-regionen, där arbetsförhållandena för människor är långt ifrån acceptabla. 

Det går inte att hålla för öronen och backa in i framtiden. Att vara djupt intresserad av både vin och social hållbarhet i dag är tyvärr en mycket obekväm sits. Det är miserabelt hela vägen från fina Champagne till billiga bulkvinboxar från Sydafrika och Italien.

Välj ett bättre vin på flaska

För att skapa en hållbar framtid för vinindustrin måste vi börja med att göra medvetna val både som konsumenter och intressenter. Här är några viktiga punkter att tänka på flera saker: 

• Undvik bulkvin och kändisviner. Bulkvin är vin som produceras i stora volymer som skeppas i containrar och sedan processas industriellt långt ifrån ursprunget till exempel i Sverige. Det säljs ofta i stora förpackningar som bag-in-box. Dessa viner är ofta av låg kvalitet och stödjer ofta inte hållbara metoder. I synnerhet inte då nästan hela värdekedjan flyttar ifrån ursprungslandet. Förutom mestadels dålig kvalité så innebär kändisviner att ytterligare ett led ska tjäna pengar i en redan hårt prispressad näring. Välj i stället ett bättre vin på flaska, eller framöver i mindre förpackningar som tetra och burk, där bättre kvalitet långsamt börjar dyka upp. 

• Köp viner med tydlig ursprungsadress: Finns vinet ens i ursprungslandet? Viner med en specifik adress är lättare att spåra tillbaka till sina producenter, vilket underlättar och tydliggör ansvarstagandet och hållbarheten.

• Betala rätt pris: Viner som kostar 120 kr och uppåt på flaska ökar chanserna för att vinet är producerat på ett mer hållbart sätt, eftersom priset mer speglar de verkliga kostnaderna för en ansvarsfull produktion, men det är verkligen ingen garanti, med hänsyn till de senaste skandalerna i Champagne och Barolo. 

• Kvalitet över kvantitet: Drick mindre vin i kvantitet men bättre vin i kvalitet, för en mer hållbar och njutbar upplevelse. Bättre för dig, bättre för alla. Du får till exempel två bra viner till priset av en box. 

Som en av världens största vininköpare har Systembolaget en unik möjlighet att påverka industrin

• Lita på rätt personer: Var försiktig med vinskribenter som ofta marknadsför produkter snarare än att ge opartiska recensioner. Tyvärr skrivs det väldigt lite om hållbarhet. Sök efter trovärdiga källor för vinrekommendationer. Det finns också ofta någon vinkunnig att fråga på Systembolaget. 

• Certifieringar och lagstiftning: Även om miljöcertifieringar är relativt effektiva, är sociala hållbarhetscertifieringar på området tyvärr mindre effektiva. Köp gärna ekologiska eller biodynamiska viner då det tyder på en mer medveten producent. 

• Systembolagets roll: Som en av världens största vininköpare har Systembolaget en helt unik möjlighet att påverka industrin globalt genom striktare hållbarhetskriterier och starkare arbete. Det tas små steg framåt men de bör se över sin inköpsfilosofi exempelvis gällande bulkvinboxar. Systembolaget bör också mer aktivt våga säljstoppa produkter från producenter med akuta problem på området.

Låt vinet handla om kärlek till både människa och miljö

• Framtida lagstiftning: Mänskliga rättigheter och hållbarhet blir allt viktigare för konsumenter. Det gäller även inom EU-lagstiftningen, vilket innebär att proaktiva och ärliga insatser inom dessa områden kommer att vara fördelaktiga också affärsmässigt. 

Från de antika civilisationerna i Mesopotamien och Egypten, genom de romerska vinodlingarna, till dagens moderna vinproduktion, har vin alltid haft en speciell plats i människans hjärta. Vinet kan berätta en historia om dess ursprung, druvsorter och de människor som har odlat och skördat druvorna.

Låt vinet handla om kärlek till både människa och miljö. Genom att göra medvetna val kan vi bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vinindustrin och minska dess miljöpåverkan. Låt oss bidra till förändring. Ett bättre glas vin kan faktiskt göra skillnad. 

/Magnus Kjellsson, Sommelier och hållbarhetsspecialist med flerårig erfarenhet från internationellt fackligt arbete i industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Tack vare utrikesfödda har vi klarat sysselsättningen

Utan utrikesfödda hade vi haft en betydligt besvärligare situation på arbetsmarknaden. Det ligger inte i Sveriges intresse att kraftigt minska invandringen, än mindre att få människor att flytta härifrån, skriver Christian Lindell.
Christian Lindell Publicerad 17 mars 2026, kl 09:15
utrikesfödda på arbetsmarknaden
Utan utrikesfödda skulle Sverige stanna, skriver Christian Lindell. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

2010 markerar ett skifte på arbetsmarknaden som har fått obetydlig uppmärksamhet. Det var det senaste året då ökningen av antalet förvärvsarbetande var större bland inrikesfödda än bland utrikesfödda.

Sett över hela perioden 2010–2024 har antalet arbetande inrikesfödda ökat med 90 000 och antalet födda utanför Sveriges gränser med 565 000 personer.

Christian Lindell

2016 markerar ett annat skifte. Då steg sysselsättningsgraden för personer födda i Sverige, alltså förvärvsarbetande som andel av befolkningen i åldern 20–64 år, till 84 procent. Sedan dess har andelen pendlat mellan 84–85 procent, oavsett konjunktur och bara marginellt påverkad av pandemin. Det visar att vi nått ett tak för hur stor andel av de inrikesfödda som går att sysselsätta. Arbetskraftsreserven finns numera nästan helt och hållet bland utrikesfödda.

vi har nått ett tak för hur stor andel av de inrikesfödda som går att sysselsätta

För de utrikesfödda ser det helt annorlunda ut. 2010 låg andelen förvärvsarbetande på 55 procent. 2024 hade den ökat till 70 procent. Det finns flera förklaringar till att deras arbetsmarknad utvecklas så snabbt.

Ett skäl är att flyktingar och anhöriga kommer in på arbetsmarknaden mycket snabbare än de gjorde tidigare. År 2000 tog det i genomsnitt åtta år innan hälften hade ett jobb efter att de kommunplacerats. För dem som fick sin kommunplacering 2020 tog det tre år – och då låg ändå en pandemi emellan. En annan förklaring är en annan sammansättning av invandringen, med färre flyktingar.

En ytterligare förklaring är att efterfrågan på arbetskraft ökat. När efterfrågan på arbetskraft stiger visar det sig att tidigare ”inte anställningsbara” plötsligt blir högst anställningsbara – men kanske i behov av kompetensutveckling på jobbet.

Arbetskraftsreserven finns numera nästan helt och hållet bland utrikesfödda

Den ökande andelen arbetande de senaste 15 åren har fått flera effekter, vilka även de fått liten uppmärksamhet. Sverige har inte haft en så hög andel arbetande av befolkningen i förvärvsarbetande ålder som de senaste tre–fyra åren, sedan början av 1990-talet. Vi har inte haft så låg andel av befolkningen som försörjs av sociala ersättningar och bidrag.  Det här är dock inte bara positivt. Ett skäl till de låga nivåerna bidragsförsörjda är att det blivit svårare att kvalificera sig in i systemen, men det är en annan diskussion.

Andelen barn under 18 år som inte har någon vuxen i hushållet som går till jobbet har minskat från 8,5 procent 2013 till 4,9 procent 2023.

Allra störst har förbättringen varit i våra mest utsatta områden. Tittar vi på de områden som hade den lägsta andelen förvärvsarbetande 2012 kan vi till exempel se att andelen förvärvsarbetande i Herrgården Norr i Malmö stigit från 18 till 54 procent 2023. Så ser det ut längs hela linjen. Av de hundra områdena som hade lägst andel förvärvsarbetande 2012 har nästan alla markant ökat andelen arbetande.

Allra störst har förbättringen varit i våra mest utsatta områden

Än mer spektakulär är sysselsättningsutvecklingen för till exempel afghaner och somalier. Mellan 2010 och 2024 steg andelen förvärvsarbetande afghaner från 40 till 70 procent. Under samma period ökade andelen förvärvsarbetande somalier från drygt 20 till nästan 60 procent.

Som jag skrev tidigare, om vi verkligen har nått ett tak för inrikesföddas sysselsättningsgrad (84 procent) får det stora konsekvenser, framför allt om invandringen är låg eller om vi till och med skulle se en nettoutflyttning av utrikesfödda, vilket ibland framstår som ett politiskt mål.

Låt oss göra ett enkelt räkneexempel. Tänk att antalet förvärvsarbetande stiger med två procent. Det motsvarar knappt 100 000 personer. Om det inte finns inrikesfödda att rekrytera och hela ökningen ska hämtas bland utrikesfödda, så ökar sysselsättningsgraden för utrikesfödda från 70 till 76 procent. Utan en tillströmning av invånare från andra födelseländer skulle vi snabbt slå i taket för sysselsättningen.

Utan utrikesfödda att tillgå hade vi haft en betydligt besvärligare situation på arbetsmarknaden. Det ligger inte i Sveriges intresse att kraftigt minska invandringen, än mindre att få en nettoutflyttning.

Massmedier har helt misslyckats med att förmedla utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste decennierna. Bilden har satt sig av ett stigande bidragsberoende, förorter i fritt fall och allt fler barn som inte ser sina föräldrar gå till arbetet. Inget av detta stämmer.

/Christian Lindell, senior utredare