Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Chefer kan göra medarbetare sjuka

Förra året var rekordmånga sjukskrivna på grund av stress. I många fall beror utmattningen på mänskliga relationer på arbetsplatsen, skriver överläkaren Viktorija Milosevska.
Publicerad
till vänster en man som håller för öronen. Till höger Viktorija Milosevska
Ett tryggt ledarskap där det är okej att göra fel, kommer att minska sjukskrivningar på grund av stress, skriver överläkaren Viktorija Milosevska. Foto: Shutterstock/Annette O'Riordran
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I mitt arbete som överläkare i psykiatri möter jag ofta klienter som drabbats av utmattningssyndrom. I påfallande många fall finns det en bakgrund av otrygga ledare vars beteende har orsakat stress och oro på arbetsplatsen. 

I tider av lågkonjunktur ökar stressen och pressen på många arbetsplatser. Det innebär att kraven på chefer och ledare blir extra stora. För att skapa en kultur av psykologisk trygghet, där medarbetare känner tillit till varandra och vågar göra misstag, krävs det en trygg ledare som visar vägen. 

Under 2023 var rekordmånga personer sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan. När man talar om stressrelaterade sjukskrivningar pratar man ofta om arbetsbelastning. Men när jag i mitt arbete som psykiatriker möter klienter som drabbats av utmattningssyndrom, så visar det sig i många fall röra sig om mänskliga relationer på arbetsplatsen som har lett fram till att den sjukskrivne har insjuknat. 

 

Medarbetare som känner tillit till varandra vågar göra misstag

På arbetsplatser där sjukskrivningar är många och återkommande finns det ofta chefer som brister i sin förmåga att stötta sina medarbetare på bästa sätt. Klienter jag mött som drabbats av utmattningssyndrom vittnar om en form av tystnadskultur på arbetsplatsen, där man inte vågar göra misstag och inte vågar säga vad man tycker av rädsla för att ens chef ska tolka det man säger på ett negativt sätt. Denna otrygghet på arbetsplatsen skapar en stor stress och oro. 

Ett stort ansvar för att bryta den här typen av negativ trend på arbetsplatser vilar på cheferna. Det är deras handlingar och attityd som sätter tonen för vilket beteende som är accepterat på arbetsplatsen, och det är chefen som har möjlighet att ta de viktiga kliven mot att skapa så kallad psykologisk trygghet bland medarbetarna på arbetsplatsen.

Psykologisk trygghet innebär en inre känsla av att man är trygg i det sociala sammanhang man befinner sig i. Det innebär också att våga testa nya saker och att ta risker, eftersom man litar på att gruppen inte kommer att stöta ut en om man misslyckas. Medarbetare som är psykologiskt trygga är gladare, har mer energi och presterar bättre. Det borde därför vara av högsta prioritet hos företag och organisationer att bygga team med psykologiskt trygga personer. Inte minst under en lågkonjunktur, då pressen på många arbetsplatser redan är stor.

 

En otrygghet på arbetsplatsen skapar stress och oro 

Genom att sprida kunskap bland chefer om alla de positiva fördelar som trygga medarbetare för med sig för hela arbetsplatsen, kan ledare få den motivation som krävs för att göra nödvändiga förändringar på arbetsplatsen.

Såväl ledare som medarbetare behöver tränas i att förstå hur individer och grupper reagerar på stressfyllda situationer, och behöver träna på att prata öppet om misstag för att kunna lära sig av dem. Detta kan göras i form av workshops, utbildningar och coachning för både ledare och medarbetare. 

Rutiner för att bygga och upprätthålla psykologisk trygghet på arbetsplatsen behöver också implementeras, exempelvis i form av veckovisa avstämningar där chefer stöttar sina medarbetare. Det är en väl värd investering för att skapa en arbetsplats där medarbetarna inte bara presterar bättre, utan där riskerna för sjukskrivningar på grund av stress minimeras.

Viktorija Milosevska, överläkare i psykiatri

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen jobbar med att korta väntetiderna

Arbetsförmedlingens tillgänglighet har förbättrats. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten har haft långa väntetider. Vi arbetar intensivt med att förbättra det, skriver Sandra Petersson i en debattreplik.
Sandra Petersson Publicerad 26 maj 2026, kl 09:21
Arbetsförmedlingens telefonköer
Kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent, skriver Sandra Petersson. Foto: Magnus Lejhall/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debattartikeln: 

Jenny Fornlund beskriver en situation som väcker frustration. Ingen ska behöva uppleva att det är svårt att få kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och vi beklagar att hon haft den upplevelsen. Jag kan samtidigt inte kommentera hennes enskilda ärende på grund av sekretess, men vill ur ett generellt perspektiv förklara vissa viktiga aspekter.

Sandra Petersson Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknaden är i ständig förändring och det ställer stora krav på både människor och på myndigheter. Därför genomförde Arbetsförmedlingen i mars ett omfattande förändringsarbete för att skapa tydligare ansvar, bättre arbetssätt och förbättrad tillgänglighet.

På totalen har tillgängligheten förbättrats tydligt. Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag, kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten under en period har haft för långa väntetider, vilket vi arbetar intensivt med att förbättra genom förstärkt bemanning och kompetensuppbyggnad.

Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag

Arbetsförmedlingen har ett brett och svårt uppdrag. Vi ska stötta människor med mycket olika behov och på regeringens uppdrag prioritera dem som står långt från arbetsmarknaden eller riskerar långtidsarbetslöshet. Det innebär att kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov och situation.

Jenny Fornlund lyfter stödet till den som vill starta eget. Det stödet är en viktig del av verksamheten eftersom nya företag och nya idéer bidrar till både egen försörjning och fler jobb. I fjol fick 2 924 arbetssökande stöd att starta eget företag genom Arbetsförmedlingen. Samtidigt kräver sådana beslut individuella bedömningar och ibland samverkan med flera aktörer. Det får dock inte innebära att människor lämnas utan besked eller återkoppling under lång tid.

Kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlare varje dag hjälper människor vidare till arbete, studier eller rätt stöd. Under 2025 fick en större andel långtidsarbetslösa arbete eller började studera jämfört med året innan. Det är i hög grad ett resultat av arbetsförmedlarnas arbete runt om i landet.

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög, även om siffrorna inte är så höga som anges i debattartikeln. I slutet av april var 6,5 procent av arbetskraften inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, enligt våra beräkningar, motsvarande drygt 345 000 personer. Det är fortsatt många människor och därför fortsätter vi utveckla vårt stöd, vår tillgänglighet och våra arbetssätt för att bättre möta de behov som arbetssökande och arbetsgivare har i dag.

/Sandra Petersson, direktör för Inledande stöd på Arbetsförmedlingen