Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vad gör du för att rädda jobben?

Nu krävs att vi alla är förändringsbenägna. Det är dags att fundera över hur du kan stötta andra och bidra till tillväxt och framtidstro, skriver debattören Erika Gemstad.
Publicerad
Colourbox
Även om alla inte kan ställa om och producera handsprit så kan vi alla bidra och stötta andra utifrån våra egna förutsättningar, skriver egenföretagaren Erika Gemstad. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Som arbetsgivare och anställd har du ett lika stort ansvar för att aktivt ställa om eller anpassa verksamheten, kunderbjudandet eller arbetsuppgifterna utifrån nya förutsättningar i pandemins spår. För marknadsstyrda företag blir det särskilt viktigt att djupdyka i försäljnings- och marknadsarbetet och förstå de förändrade villkoren. Vad gör du för att rädda jobben?

Det var länge sedan som förutsättningarna för att framgångsrikt driva företag förändrades så snabbt. Vi behöver därför gemensamt ta ansvar för att hålla oss uppdaterade, och ta initiativ och agera – i vissa fall med mindre justeringar och andra gånger i grunden. Det är ett svårt och modigt arbete, men insatser som vi tillsammans behöver göra för att dra vårt strå till stacken

Vi kan redan nu se hur viktigt det har varit både för konsument- och företagsinriktade företag att tänka om kring marknadsaktiviteter, marknadsanpassa sitt budskap, se över försäljningsvillkoren och växla från fysiska möten och event till digitala samtal och mötesplatser. Ett budgetskifte sker där en större andel av sälj- och marknadsbudgeten läggs på digitala kampanjer, sökordsoptimering och sociala medier. En förflyttning som är sannolik att fortsätta även under 2021.

Vad har du gjort för att anpassa verksamheten du jobbar i för att möta nya förutsättningar?

Visste du till exempel att 70 procent tillbringar mer tid med sin smartphone än innan pandemin? Och att 45 procent tillbringar mer tid på sociala medier jämfört med för ett år sedan? Detta visar en undersökning gjord av Global WebIndex.

Allt fler vänder sig till sociala plattformar för underhållning och social interaktion men också för att handla eller förbereda sig för ett större inköp. Vad har du gjort för att anpassa verksamheten som du jobbar i för att möta dessa nya förutsättningar?

Vi kan exempelvis se att myndigheter, organisationer och företag söker sig till nya plattformar för att nå nya målgrupper och kommunicera mer på målgruppens villkor. Exempelvis har svenska Folkhälsomyndigheten såväl som WHO använt sig av Instagram, YouTube och TikTok på ett helt nytt sätt än tidigare med resultatet rekordmånga tittare.

En tydlig trend är också initiativ där företag såväl som privatpersoner hjälper varandra med kostnadsfri rådgivning och kunskap, gratis testperioder på digitala tjänster och lösningar på problem som uppkommit i samband med pandemin. Även om vi inte alla kan ställa om och producera handsprit eller tillverka skyddsvisir så kan vi alla bidra och stötta kunder, konkurrenter och andra företag och privatpersoner utifrån våra egna förutsättningar.

Ett fantastiskt exempel på detta är när en av de stora hamburgerkedjorna i en svensk reklamkampanj ber sina kunder fortsätta äta hamburgare även om det är hos konkurrenten. Gör det rätt så kommer det inte att glömmas av kunden och du går stark ur krisen.

Gör du din förflyttning? Det är särskilt nu förändringsbenägenhet och innovativt tänkande gör oss starkare. Genom att du tar ansvar för din arbetsgivares affär tar du också ansvar för din egen situation såväl som för svenska arbetsmarknaden. Hur kan du som individ stötta en annan människa som drabbats av pandemin och hur kan du i din arbetsgivares namn bidra till tillväxt och framtidstro?

/Erika Gemstad, med erfarenhet marknadsarbete inom tjänste- och tillverkningsindustrin samt egenföretagare.

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega Debatt

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jobbannonser ett spel för gallerierna

Över 200 personer sökte samma tjänst. Efter tre dagar fick jag avslag med motiveringen att arbetsgivaren sökte en annan kompetens än den annonsen lyfte fram. Varför annonserar man efter en kompetensprofil men väljer utifrån en annan? skriver Claes Foxérus.
Claes Foxérus Publicerad 5 november 2026, kl 06:15
Anställningsavtal
En rättvis arbetsmarknad kräver att arbetsgivare beskriver tjänsten korrekt, tillämpar tydliga urvalskriterier, ger saklig återkoppling och säkerställer att rekryteringen tål granskning, skriver Claes Foxérus. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Min erfarenhet från en nyligen genomförd rekrytering väcker frågor om rättvisa och transparens på arbetsmarknaden: Är rekryteringen verkligen öppen, eller är jobbannonsen bara ett spel för gallerierna?

Jag påstår inte att att denna rekrytering var uppgjord. Men när annonsen inte stämmer med arbetsgivarens urvalskriterier är något dysfunktionellt!

Jag sökte tjänst på 50 procent som ”Samordnare med inriktning på kommunikation”. Över 200 personer hade sökt. Efter bara tre dagar fick jag besked om att jag inte gått vidare.

Den sökande måste kunna lita på att annonsen beskriver vad arbetsgivaren faktiskt söker

Jag bad om återkoppling. Arbetsgivaren svarade att jag hade gedigen erfarenhet och utbildning inom kommunikation, men att kommunikationen inte var den största delen av arbetet. De kandidater som gått vidare hade främst erfarenhet av samordning, samtal och coachning med ambassadörer och samarbetspartner.

Problemet? Annonsen lyfte fram strategisk och operationell kommunikation, kampanjer, informationsmaterial, digital närvaro, sociala medier och uppföljning av kommunikationsinsatser. Kommunikation framstod tydligt som en central del av tjänsten.

Om samordning, relationsbyggande och coachning var viktigast, varför framgick inte det tydligare från början?

Det handlar inte om att jag anser mig ha rätt till jobbet. Det handlar om att sökande måste kunna lita på att annonsen beskriver vad arbetsgivaren faktiskt söker.

Vad händer om arbetsgivaren redan har en intern kandidat eller någon i sitt nätverk i åtanke? Det behöver inte vara fel. Men om annonsen inte speglar de verkliga urvalskriterierna uppstår ett allvarligt transparensproblem.

Jag kan inte veta om det var så i mitt fall. Men motsägelsen mellan annonsen och återkopplingen väcker frågor som förtjänar svar. En formellt öppen rekrytering är inte automatiskt en rättvis rekrytering.

Om arbetsgivaren hänvisar till kompetenser som inte framgick av annonsen blir avslaget svårt att lära av

Arbetsgivare talar ofta om kompetensbrist. Samtidigt söker människor med relevant utbildning och erfarenhet jobb utan att förstå varför de väljs bort.

Varje ansökan kräver tid och energi. Om arbetsgivaren hänvisar till kompetenser som inte tydligt framgick av annonsen blir avslaget svårt att lära av. Motivationen urholkas och förtroendet minskar.

För den som dessutom måste söka jobb för att uppfylla Arbetsförmedlingens krav blir frustrationen ännu större. Den arbetssökande måste bevisa sin aktivitet, medan arbetsgivaren inte alltid behöver förklara hur urvalet gått till.

Det blir ett Moment 22: Hur ska du förbättra dina ansökningar när du inte vet vad som faktiskt avgör?

En jobbannons måste ge sökande en ärlig bild av vad som krävs

En mer rättvis arbetsmarknad kräver att arbetsgivare beskriver tjänsten korrekt, tillämpar tydliga urvalskriterier, ger saklig återkoppling och säkerställer att rekryteringen tål granskning.

En jobbannons måste betyda mer än att en tjänst har publicerats. Den måste ge sökande en ärlig bild av vad som krävs. Annars riskerar den öppna rekryteringen, som i detta fall, att bara vara öppen på papperet. 

AF kontrollerar noggrant att alla inskrivnas aktiviteter uppfyller minimikrav, annars uppkommer sanktioner. Men kontrolleras arbetsgivares rekryteringsannonser? 

Enligt Svenskt Näringsliv (2026) misslyckas 25 procent av alla rekryteringar. Det väcker en relevant fråga: Hur stor del av den påstådda kompetensbristen beror egentligen på arbetsgivarnas egna brister i rekryteringsprocessen? När kravprofilen ändras under processens gång riskerar arbetsgivare att själva bidra till det problem de säger sig vilja lösa.

/Claes Foxérus