Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vad gör du för att rädda jobben?

Nu krävs att vi alla är förändringsbenägna. Det är dags att fundera över hur du kan stötta andra och bidra till tillväxt och framtidstro, skriver debattören Erika Gemstad.
Publicerad
Colourbox
Även om alla inte kan ställa om och producera handsprit så kan vi alla bidra och stötta andra utifrån våra egna förutsättningar, skriver egenföretagaren Erika Gemstad. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Som arbetsgivare och anställd har du ett lika stort ansvar för att aktivt ställa om eller anpassa verksamheten, kunderbjudandet eller arbetsuppgifterna utifrån nya förutsättningar i pandemins spår. För marknadsstyrda företag blir det särskilt viktigt att djupdyka i försäljnings- och marknadsarbetet och förstå de förändrade villkoren. Vad gör du för att rädda jobben?

Det var länge sedan som förutsättningarna för att framgångsrikt driva företag förändrades så snabbt. Vi behöver därför gemensamt ta ansvar för att hålla oss uppdaterade, och ta initiativ och agera – i vissa fall med mindre justeringar och andra gånger i grunden. Det är ett svårt och modigt arbete, men insatser som vi tillsammans behöver göra för att dra vårt strå till stacken

Vi kan redan nu se hur viktigt det har varit både för konsument- och företagsinriktade företag att tänka om kring marknadsaktiviteter, marknadsanpassa sitt budskap, se över försäljningsvillkoren och växla från fysiska möten och event till digitala samtal och mötesplatser. Ett budgetskifte sker där en större andel av sälj- och marknadsbudgeten läggs på digitala kampanjer, sökordsoptimering och sociala medier. En förflyttning som är sannolik att fortsätta även under 2021.

Vad har du gjort för att anpassa verksamheten du jobbar i för att möta nya förutsättningar?

Visste du till exempel att 70 procent tillbringar mer tid med sin smartphone än innan pandemin? Och att 45 procent tillbringar mer tid på sociala medier jämfört med för ett år sedan? Detta visar en undersökning gjord av Global WebIndex.

Allt fler vänder sig till sociala plattformar för underhållning och social interaktion men också för att handla eller förbereda sig för ett större inköp. Vad har du gjort för att anpassa verksamheten som du jobbar i för att möta dessa nya förutsättningar?

Vi kan exempelvis se att myndigheter, organisationer och företag söker sig till nya plattformar för att nå nya målgrupper och kommunicera mer på målgruppens villkor. Exempelvis har svenska Folkhälsomyndigheten såväl som WHO använt sig av Instagram, YouTube och TikTok på ett helt nytt sätt än tidigare med resultatet rekordmånga tittare.

En tydlig trend är också initiativ där företag såväl som privatpersoner hjälper varandra med kostnadsfri rådgivning och kunskap, gratis testperioder på digitala tjänster och lösningar på problem som uppkommit i samband med pandemin. Även om vi inte alla kan ställa om och producera handsprit eller tillverka skyddsvisir så kan vi alla bidra och stötta kunder, konkurrenter och andra företag och privatpersoner utifrån våra egna förutsättningar.

Ett fantastiskt exempel på detta är när en av de stora hamburgerkedjorna i en svensk reklamkampanj ber sina kunder fortsätta äta hamburgare även om det är hos konkurrenten. Gör det rätt så kommer det inte att glömmas av kunden och du går stark ur krisen.

Gör du din förflyttning? Det är särskilt nu förändringsbenägenhet och innovativt tänkande gör oss starkare. Genom att du tar ansvar för din arbetsgivares affär tar du också ansvar för din egen situation såväl som för svenska arbetsmarknaden. Hur kan du som individ stötta en annan människa som drabbats av pandemin och hur kan du i din arbetsgivares namn bidra till tillväxt och framtidstro?

/Erika Gemstad, med erfarenhet marknadsarbete inom tjänste- och tillverkningsindustrin samt egenföretagare.

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega Debatt

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Psykiskt våld kan bli brott – nu måste arbetsgivare ta sitt ansvar

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal eller lever under stress som påverkar prestation och närvaro på jobbet. Arbetsgivare måste ta sitt ansvar och se frågan som en del av arbetsmiljöansvaret.
Zenobia Rizvi Publicerad 24 mars 2026, kl 09:15
Psykiskt våld som följer med in på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem, skriver Zenobia Rizvi. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Zenobia Rizvi

I sommar kan psykiskt våld i nära relation bli straffbart. Upprepad kontroll, hot, isolering och systematisk nedbrytning föreslås erkännas som det brott det är. Men lagstiftning i sig förändrar inte människors vardag. För att den nya lagen ska få verklig effekt måste fler aktörer än rättsväsendet ta ansvar. Arbetslivet är en av dem.

I en tidigare debattartikel i Kollega argumenterade jag för att våld i nära relationer är en arbetsgivarfråga. Den slutsatsen står fast. När våld påverkar arbetsförmågan är det en arbetsmiljöfråga.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet. Det påverkar arbetsförmåga, trygghet och sjukfrånvaro. Den som lever under ständig kontroll bryts ner över tid. Koncentrationen sviktar, orken försvinner och självförtroendet urholkas.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal, lever under hot som kan nå arbetsplatsen eller utvecklar stressrelaterade symtom som påverkar prestation och närvaro. I förlängningen riskerar det att leda till sjukskrivning och att värdefull kompetens går förlorad.

Det är arbetsmiljökonsekvenser. Och de omfattas av arbetsgivarens ansvar.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga ohälsa och agera på signaler om risk i arbetet. Arbetsmiljöansvaret avgörs inte av var orsaken uppstår, utan av om arbetet påverkas.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation och statistik visar att tusentals sjukskrivningar varje år har sin grund i våldsutsatthet. Kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare

Trots det integreras sällan våld i nära relation som en möjlig arbetsmiljörisk i organisationers riskbedömningar och systematiska arbetsmiljöarbete. Därmed förbises en dokumenterad faktor bakom psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och otrygghet med konsekvenser för både individ och verksamhet.

Våld i nära relation beräknas kosta samhället tiotals miljarder kronor varje år. En del av den kostnaden bärs av arbetslivet genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och förlorad kompetens.

Det finns mycket att vinna på att arbeta strukturerat med frågan.

Organisationer som tidigt uppmärksammar signaler, har tydliga rutiner och ger chefer rätt stöd minskar risken för långa sjukskrivningar och oplanerade avbrott i verksamheten. De stärker sin förmåga att behålla kompetens, säkra kontinuitet och skapa en stöttande och inkluderande arbetsmiljö. 

Det handlar därför inte om en ”mjuk” fråga. Det är en fråga om riskhantering, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet. Problemet är inte att kunskap saknas. Det finns i dag etablerade vägledningar för arbetsgivare. Problemet är att de inte alltid omsätts i praktik.

Genom att inkludera våld i nära relationer i sina riskbedömningar kan arbetsgivare ta frågan på allvar. Det förutsätter att chefer, HR och företagshälsovård har kunskap om hur psykiskt våld påverkar arbetsförmågan, kan identifiera signaler och ställa frågor, samt har förankrade rutiner för stöd och hänvisning.

Det gör skillnad.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare. När stöd och resurser är tydliga, sänks tröskeln för att söka stöd. När arbetsplatsen erbjuder flexibilitet och trygghet ökar möjligheten att behålla arbete och inkomst vilket ofta är avgörande för att kunna lämna en våldsam relation.

Samtidigt stärks organisationens stabilitet genom färre akuta frånvaroperioder, bättre kontinuitet och minskad risk för kompetensförlust.

Det handlar inte om en ”mjuk” fråga

Den nya lagen syftar till att stoppa psykiskt våld i ett tidigt skede. Arbetsplatsen är ofta en av få platser där förändringar i beteende, prestation och mående kan uppmärksammas i tid.

Men det förutsätter struktur. Utan strukturer blir stödet beroende av enskilda chefers mod. Med rätt kunskap och verktyg kan arbetsgivare bli en del av lösningen och samtidigt stärka sin egen verksamhet.

Den nya lagstiftningen, som väntas träda i kraft i sommar, markerar att psykiskt våld är ett brott. Nu behöver arbetslivet visa att konsekvenserna tas på allvar.

Arbetsmiljöansvaret finns redan. Nu är det dags att använda det.

/Zenobia Rizvi, HR-strateg med inriktning mot social hållbarhet