Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vad gör du för att rädda jobben?

Nu krävs att vi alla är förändringsbenägna. Det är dags att fundera över hur du kan stötta andra och bidra till tillväxt och framtidstro, skriver debattören Erika Gemstad.
Publicerad
Colourbox
Även om alla inte kan ställa om och producera handsprit så kan vi alla bidra och stötta andra utifrån våra egna förutsättningar, skriver egenföretagaren Erika Gemstad. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Som arbetsgivare och anställd har du ett lika stort ansvar för att aktivt ställa om eller anpassa verksamheten, kunderbjudandet eller arbetsuppgifterna utifrån nya förutsättningar i pandemins spår. För marknadsstyrda företag blir det särskilt viktigt att djupdyka i försäljnings- och marknadsarbetet och förstå de förändrade villkoren. Vad gör du för att rädda jobben?

Det var länge sedan som förutsättningarna för att framgångsrikt driva företag förändrades så snabbt. Vi behöver därför gemensamt ta ansvar för att hålla oss uppdaterade, och ta initiativ och agera – i vissa fall med mindre justeringar och andra gånger i grunden. Det är ett svårt och modigt arbete, men insatser som vi tillsammans behöver göra för att dra vårt strå till stacken

Vi kan redan nu se hur viktigt det har varit både för konsument- och företagsinriktade företag att tänka om kring marknadsaktiviteter, marknadsanpassa sitt budskap, se över försäljningsvillkoren och växla från fysiska möten och event till digitala samtal och mötesplatser. Ett budgetskifte sker där en större andel av sälj- och marknadsbudgeten läggs på digitala kampanjer, sökordsoptimering och sociala medier. En förflyttning som är sannolik att fortsätta även under 2021.

Vad har du gjort för att anpassa verksamheten du jobbar i för att möta nya förutsättningar?

Visste du till exempel att 70 procent tillbringar mer tid med sin smartphone än innan pandemin? Och att 45 procent tillbringar mer tid på sociala medier jämfört med för ett år sedan? Detta visar en undersökning gjord av Global WebIndex.

Allt fler vänder sig till sociala plattformar för underhållning och social interaktion men också för att handla eller förbereda sig för ett större inköp. Vad har du gjort för att anpassa verksamheten som du jobbar i för att möta dessa nya förutsättningar?

Vi kan exempelvis se att myndigheter, organisationer och företag söker sig till nya plattformar för att nå nya målgrupper och kommunicera mer på målgruppens villkor. Exempelvis har svenska Folkhälsomyndigheten såväl som WHO använt sig av Instagram, YouTube och TikTok på ett helt nytt sätt än tidigare med resultatet rekordmånga tittare.

En tydlig trend är också initiativ där företag såväl som privatpersoner hjälper varandra med kostnadsfri rådgivning och kunskap, gratis testperioder på digitala tjänster och lösningar på problem som uppkommit i samband med pandemin. Även om vi inte alla kan ställa om och producera handsprit eller tillverka skyddsvisir så kan vi alla bidra och stötta kunder, konkurrenter och andra företag och privatpersoner utifrån våra egna förutsättningar.

Ett fantastiskt exempel på detta är när en av de stora hamburgerkedjorna i en svensk reklamkampanj ber sina kunder fortsätta äta hamburgare även om det är hos konkurrenten. Gör det rätt så kommer det inte att glömmas av kunden och du går stark ur krisen.

Gör du din förflyttning? Det är särskilt nu förändringsbenägenhet och innovativt tänkande gör oss starkare. Genom att du tar ansvar för din arbetsgivares affär tar du också ansvar för din egen situation såväl som för svenska arbetsmarknaden. Hur kan du som individ stötta en annan människa som drabbats av pandemin och hur kan du i din arbetsgivares namn bidra till tillväxt och framtidstro?

/Erika Gemstad, med erfarenhet marknadsarbete inom tjänste- och tillverkningsindustrin samt egenföretagare.

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega Debatt

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: ”Vuxendagis” är ett systemfel – inte leverantörernas ovilja

När arbetsmarknadsinsatser upplevs som ”vuxendagis” handlar det sällan om bristande ambition hos leverantörerna. Det är ett resultat av ett system som premierar kontroll och närvaro framför utveckling och faktiska steg mot arbete, skriver Aralia Eriksson.
Aralia Eriksson Publicerad 27 januari 2026, kl 09:15
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram
Ingen ska behöva uppleva arbetsmarknadsinsatser som meningslösa eller förnedrande, skriver Aralia Eriksson. Foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Ett reportage om arbetssökande som "skulle rustas för jobb men fick fika och sortera skruvar” väcker berättigad kritik. Ingen ska behöva uppleva arbetsmarknadsinsatser som meningslösa eller förnedrande. Men bilden av leverantörer som oambitiösa och okontrollerade riskerar att dölja det verkliga problemet: ett system som styr mot kontroll och närvaro i stället för faktisk utveckling mot arbete. 

Aralia Eriksson

Som leverantör av Arbetsförmedlingens insatser verkar vi under omfattande tillsyn. Oanmälda besök, kontroller av legitimationer, utbildningskrav och behörigheter, granskning av lokaler, dokumentation och närvaro ned på timnivå är vardag. 

Regelverken är detaljerade och efterlevnaden följs upp systematiskt. Att leverantörer skulle verka utan kontroll stämmer helt enkelt inte. Problemet är istället vad kontrollsystemet fokuserar på.

Allt mer tid går åt rapportering, avvikelsehantering och formella processer

I dag premieras närvaro och administration, inte kvalitet, innehåll eller faktisk utveckling. Allt mer tid går åt rapportering, avvikelsehantering och formella processer. Den tiden tas direkt från kärnuppdraget: att stötta människor, stärka språket, bygga självförtroende och skapa vägar till praktik och arbete.

Kravet på ett visst antal närvarotimmar, oavsett individens behov eller förutsättningar, är ett tydligt exempel. Av rädsla för att deltagare annars ”inte gör något” har systemet byggts kring fysisk närvaro. Resultatet blir en tidshets där människor måste vara på plats även när innehållet inte är individanpassat. Det är här känslan av ”vuxendagis” uppstår.

Målgruppen inom dessa insatser är långt ifrån homogen. Många deltagare har komplexa behov kopplade till hälsa, rehabilitering, språk eller tidigare misslyckanden på arbetsmarknaden. För dem sker utveckling sällan i stora språng. Framstegen kan vara förbättrad svenska, ökad stabilitet eller stärkt självkänsla. Avgörande steg som i dag varken mäts, efterfrågas eller ges tillräcklig tid.

Problemet är vad kontrollsystemet fokuserar på

Samtidigt är kopplingen till arbetsgivare avgörande. För att deltagare ska kunna ta nästa steg krävs att arbetsgivare är beredda att öppna sina dörrar för målgruppen genom praktik och anställning. Det förutsätter resurser, stöd och lägre trösklar än i dag. Här behöver Arbetsförmedlingen i högre grad upphandla och följa upp insatser utifrån faktiska resultat, inte bara aktivitet.

Samarbetet mellan myndighet och leverantörer behöver också utvecklas. I dag utför vi uppdrag enligt detaljerade krav, men med begränsat inflytande över hur tjänsterna utformas. Konsekvensen blir att välkända problem upprepas, trots att de är tydliga för dem som möter deltagarna varje dag.

När arbetsmarknadsinsatser upplevs som ”vuxendagis” handlar det sällan om bristande ambition hos leverantörerna. Det är ett resultat av ett system som premierar kontroll och närvaro framför utveckling och faktiska steg mot arbete.

Vill vi att fler människor ska närma sig arbetsmarknaden måste vi förändra hur insatser utformas, mäts och följs upp. Annars riskerar vi att fortsätta kritisera ett resultat som systemet självt producerar.

/Aralia Eriksson, VD AKG Sverige