Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Slutet på över ett års arbetsförhållanden där ingenting har varit sig likt skymtar. Men allt kommer inte bli som förut även om det blir mindre distansarbete. Här är 10 tips på hur du som chef kan ta tillvara erfarenheterna från pandemin i ditt ledarskap.
Publicerad
Det kommer att bli annorlunda när vi åter möts på kontoret – men det erbjuder också möjligheter. Psykolog Alexandra Thomas och ledarskapskonsulten Malin Dohlwitz Strindlund är eniga om att chefen bör ta fasta på det positiva som kommit fram under coronapandemin. Illustration: Mia Nilsson

I pandemins kölvatten sitter vi alla i samma båt – chefer som medarbetare. Många längtar efter normaliteten, kollegorna, vardagen med möten och jobbluncher. För andra har det nya självständiga sättet att arbeta på gett mersmak. Stressen, sjukdagarna, vabben har minskat och vi har hunnit lägga i en tvätt mellan videomöten och telefonkonferenser. Ibland har vi till och med unnat oss en joggingtur eller en powernap mitt på dagen för att i stället ta igen den missade arbetstiden en annan tid på dygnet.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Som chef över ett team bestående av olika individer är det inte konstigt att känna oro inför återkomsten till kontoret och vilka utmaningar som det kan innebära.

Malin Dohlwitz Strindlund har mångårig erfarenhet som ledarskapskonsult. Hon upplever att många chefer längtar efter att få komma tillbaka till kontoret och den sociala samvaron med kollegor, men känner även viss bävan.

– Den oro som jag har stött på handlar om att smittan ska ta fart igen och att återgången blir för snabb. Självklart finns också oron över hur medarbetare ska kunna anpassa sig till de gamla rutinerna. Men många ser det också som en nystart, ett bra tillfälle att börja om. Som chef bör man ta vara på dessa signaler.

Alexandra Thomas psykolog och ledarskapsutvecklare, har även hon märkt en längtan efter återkomsten till kontoret men har också sett hur pandemin inte bara påverkat jobbet utan människors hela livssituation. Att gå tillbaka till det arbetsliv som fanns innan pandemin är långt ifrån självklart, tror hon.

– Situationen kan liknas vid att chefen får tillbaka ett yrvaket team som varit på föräldraledighet, fast man samtidigt arbetat tillsammans. Privatlivet kan ha förändrats och en del har byggt upp nya liv. Kanske har man inte mött sina kollegor fysiskt på över ett år och har samtidigt separerat, skaffat valp eller flyttat. Det måste man som chef vara förberedd på, och acceptera ett mer flexibelt arbetsliv som förhoppningsvis tillgodoser både medarbetares, ledares och organisationens behov och produktivitet.

Både Malin Dohlwitz Strindlund och Alexandra Thomas tycker att man som chef ska ta vara på det positiva som kommit fram under pandemin.

– Medarbetare har fått ta ett stort individuellt ansvar att driva sin egen utveckling. Det förutsätter ömsesidig tillit, flexibilitet och uppföljning när man återses. Det skapar mognare team och individer, men personer som har starka drivkrafter kring teamwork kan ha svårare att navigera än de som främst drivs av resultat och självständighet. Det måste man som chef ha i bakhuvudet, menar Alexandra Thomas.

Hon påpekar att medarbetare har fått möjlighet att reflektera på djupet, på ett sätt som de kanske inte gjort sedan tonåren.

– Reflektion kan leda till nya riktningar, val och beteenden, både personligt och professionellt. Kanske vill man vidareutbilda sig, byta tjänst eller liknande. Som chef är det då extra viktigt att man är nära sina medarbetare och regelbundet fångar upp hur de mår och förhåller sig till omställningen. Uppmärksamma om någon underpresterar eller mår dåligt och försök ta reda på varför.

10 TIPS NÄR KONTORET ÖPPNAR IGEN

1. Ta med de positiva lärdomarna från pandemin. Se till att arbetsmiljön på kontoret följer riktlinjerna om distans, tvätta händerna, handsprit och stanna hemma om du är sjuk så att medarbetarna känner sig säkra även där.

2. Se till att tekniken fungerar så att medarbetare själva kan välja om de vill arbeta via länk eller på kontoret.

3. Var öppen för förändringar. Håll nere på resor och fysiska möten om de inte är nödvändiga. Distansmöten sparar tid, blir ofta effektivare och är bra för miljön.

4. Prata med dina medarbetare när alla är tillbaka på arbetsplatsen om hur var och en vill arbeta framöver. Var öppen för nya förslag.

5. Satsa lite extra på personalens hälsa. Under pandemin har många gym, simhallar och idrottsanläggningar varit stängda. Vi vet att träning gör att vi mår och presterar bättre både fysiskt och psykiskt. Unna personalen det.

6. Fundera redan nu på hur återgången ska gå till. Tänk på att saker och ting kan ha förändrats drastiskt för medarbetarna under pandemins gång. De kan ha skiljt sig, varit sjuka eller mist anhöriga. Det kan påverka dem och deras arbetsliv en tid framöver.

7. Många tycker att en blandning mellan kontors- och hemarbete är det bästa, men hur ska den se ut? Finns det för många individuella önskemål kan det bli utmanande. Tydliga spelregler och förväntningar är därför viktiga, så att medarbetarna vet hur ofta de kan arbeta hemifrån samt vilka möten som kräver fysiskt deltagande. Var tydlig i din kommunikation.

8. Spelreglerna kommer se olika ut för varje organisation och det är därför viktigt att ledningen kommunicerar gemensamma riktlinjer.

9. Underskatta inte relationsbyggandet genom att gå rakt in i agenda och sakfrågor, utan ge plats för det sociala. Lämna inte ett team i ovisshet eller förvirring, utan var transparent med den information du har.

10. Låt alla ställa frågor och reagera, utan att fastna i detaljer. Möjliga frågor kan vara farhågor om att hemarbetet påverkar verksamheten negativt, att vissa utnyttjar situationen, arbetsmiljörelaterade frågor kring hemmakontor eller rollförvirring efter att personal har fått sluta.

Källa: Malin Dohlwitz Strindlund (1–5), Alexandra Thomas (6–10).

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.