Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden
Foto: Jessica Segerberg
Vänsterpartiet anser att rörlighet för yrkesverksamma är positivt. Men när arbetstagares rättigheter är underordnade företagens friheter har det öppnat upp för låglönekonkurrens och utnyttjande. För att motverka det krävs ett tydligt socialt protokoll där det slås fast att arbetstagares rättigheter inte ska underordnas rätten till fri rörlighet för företag och kapital.
Foto: Joacim Schwartz
Ja. Det är viktigt för Europas ekonomi att arbetskraften smidigt kan röra sig dit det finns efterfrågan. Där kan EU spela en roll genom lagstiftning, men också genom bättre samarbete mellan nationella myndigheter och genom att ge information om rättigheter och lediga jobb till människor som vill arbeta i ett annat EU-land. Det är dock helt avgörande att denna rörlighet inte leder till konkurrens med löner och arbetsvillkor.
Ja! Vi avvisar och kämpar emot alla förslag som försvagar den fria rörligheten för människor. Det är en de viktigaste poängerna med EU-samarbetet. Men människor får därmed inte utnyttjas. Vi har därför röstat för arbetstagarnas rätt till rättvisa löner och schyssta villkor inom hela EU. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en hållbar ekonomi som varken sliter ut människa eller miljön.
Vi värnar och arbetar hela tiden med att förbättra och underlätta den fria rörligheten och möjligheten att jobba i ett annat EU-land, som är en av grundtankarna med EU-samarbetet.
Vidare behöver vi skapa bättre förutsättningar för att studera men även att forska i annat EU-land. Förutom mer sammanhållna system, vi vill till exempel att det blir lättare att tillgodogöra sig utlandsstudier, vill vi också se fortsatta satsningar på utbytesprogram som Erasmus. För att EU ska stå sig i den globala konkurrensen behöver det även bli lättare för studenter och forskare från tredjeland att studera och forska inom EU.
Erkännande av utbildning och yrkeskvalifikationer mellan medlemsländerna är också en viktig del.
Ja, det måste bli enklare att flytta mellan EU-länderna. För yrken som kräver legitimation eller examensbevis kan det ibland vara svårt att ta arbete i ett annat EU-land, bland annat eftersom länderna inte i tillräcklig omfattning erkänner varandras behörigheter. Vi vill att yrkeskortet, som används för att få yrkeskvalifikationer erkända, ska omfatta fler yrken och erkännandet av behörigheter stärks så att det blir enklare att arbeta i hela EU.
Ja. De flesta av jobben och mest tillväxt finns i dag inom tjänstesektorn, men för just tjänster fungerar EU:s inre marknad inte särskilt väl. Moderaterna vill se till att den inre marknaden fungerar lika bra för tjänster som för varor. Det handlar bland annat om att regleringen av olika titlar behöver förbättras. Det ska vara lätt för yrkesverksamma att jobba i ett annat EU-land.
Ja, det är bra om vi hittar sätt att öka utbytet mellan ländernas arbetsmarknader, för att tillvarata den inre marknadens potential - exempelvis genom att yrken som bara är skyddade i ett enda land avregleras.
Både ja och nej. Att underlätta för medlemsstaternas medborgare att ta del av EU:s inre marknad är viktigt, men vi måste samtidigt motverka lönedumpning och försämrade arbetsvillkor.
Foto: Creative Commons
Ja, fri rörlighet är en av EU:s grundprinciper och ska naturligtvis även gälla dig som yrkesverksam. Om det finns hinder, som olika sätt att verifiera en utbildning eller legitimation, ska dessa utjämnas så långt det går utan att vi kompromissar med innehållet. Det ska också bli enklare att flytta med sitt socialförsäkringsskydd, till exempel arbetslöshetsersättningen. Arbetstagare i EU ska känna sig trygga och därmed fria att kunna arbeta var de vill. Den fria rörligheten ska inte bara gälla för olika nationaliteter - även kvinnor ska känna sig trygga att varje EU-land tar frågor om diskriminering och trakasserier på lika stort allvar.
Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.