Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vänsterpartiet anser att rörlighet för yrkesverksamma är positivt.  Men när arbetstagares rättigheter är underordnade företagens friheter har det öppnat upp för låglönekonkurrens och utnyttjande. För att motverka det krävs ett tydligt socialt protokoll där det slås fast att arbetstagares rättigheter inte ska underordnas rätten till fri rörlighet för företag och kapital.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja. Det är viktigt för Europas ekonomi att arbetskraften smidigt kan röra sig dit det finns efterfrågan. Där kan EU spela en roll genom lagstiftning, men också genom bättre samarbete mellan nationella myndigheter och genom att ge information om rättigheter och lediga jobb till människor som vill arbeta i ett annat EU-land. Det är dock helt avgörande att denna rörlighet inte leder till konkurrens med löner och arbetsvillkor.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Ja!  Vi avvisar och kämpar emot alla förslag som försvagar den fria rörligheten för människor. Det är en de viktigaste poängerna med EU-samarbetet. Men människor får därmed inte utnyttjas. Vi har därför röstat för arbetstagarnas rätt till rättvisa löner och schyssta villkor inom hela EU. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en hållbar ekonomi som varken sliter ut människa eller miljön. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Vi värnar och arbetar hela tiden med att förbättra och underlätta den fria rörligheten och möjligheten att jobba i ett annat EU-land, som är en av grundtankarna med EU-samarbetet.

 Vidare behöver vi skapa bättre förutsättningar för att studera men även att forska i annat EU-land. Förutom mer sammanhållna system, vi vill till exempel att det blir lättare att tillgodogöra sig utlandsstudier, vill vi också se fortsatta satsningar på utbytesprogram som Erasmus. För att EU ska stå sig i den globala konkurrensen behöver det även bli lättare för studenter och forskare från tredjeland att studera och forska inom EU.

Erkännande av utbildning och yrkeskvalifikationer mellan medlemsländerna är också en viktig del.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Ja, det måste bli enklare att flytta mellan EU-länderna. För yrken som kräver legitimation eller examensbevis kan det ibland vara svårt att ta arbete i ett annat EU-land, bland annat eftersom länderna inte i tillräcklig omfattning erkänner varandras behörigheter. Vi vill att yrkeskortet, som används för att få yrkeskvalifikationer erkända, ska omfatta fler yrken och erkännandet av behörigheter stärks så att det blir enklare att arbeta i hela EU.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Ja. De flesta av jobben och mest tillväxt finns i dag inom tjänstesektorn, men för just tjänster fungerar EU:s inre marknad inte särskilt väl. Moderaterna vill se till att den inre marknaden fungerar lika bra för tjänster som för varor. Det handlar bland annat om att regleringen av olika titlar behöver förbättras. Det ska vara lätt för yrkesverksamma att jobba i ett annat EU-land.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Ja, det är bra om vi hittar sätt att öka utbytet mellan ländernas arbetsmarknader, för att tillvarata den inre marknadens potential - exempelvis genom att yrken som bara är skyddade i ett enda land avregleras.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokrat

Både ja och nej. Att underlätta för medlemsstaternas medborgare att ta del av EU:s inre marknad är viktigt, men vi måste samtidigt motverka lönedumpning och försämrade arbetsvillkor.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Ja, fri rörlighet är en av EU:s grundprinciper och ska naturligtvis även gälla dig som yrkesverksam. Om det finns hinder, som olika sätt att verifiera en utbildning eller legitimation, ska dessa utjämnas så långt det går utan att vi kompromissar med innehållet. Det ska också bli enklare att flytta med sitt socialförsäkringsskydd, till exempel arbetslöshetsersättningen. Arbetstagare i EU ska känna sig trygga och därmed fria att kunna arbeta var de vill. Den fria rörligheten ska inte bara gälla för olika nationaliteter - även kvinnor ska känna sig trygga att varje EU-land tar frågor om diskriminering och trakasserier på lika stort allvar.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.