Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev sjukskriven för ryggont - sades upp

När kvinnan blev sjukskriven för ryggont sades hon upp på grund av arbetsbrist. Men kort därefter sökte företaget nya medarbetare. Unionen stämmer nu butiken för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan kom tillbaka från sin ryggrehabilitering blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men företaget sökte snart efter ny personal. Colourbox

Kvinnan som arbetade inom kundtjänst på företagets backoffice fick ryggproblem under hösten förra året. Först sjukskrevs hon på 25 procent som sedan utökades till 100 procent då besvären inte gick över.

Efter lång rehabilitering var tanken att hon skulle börja jobba igen efter sommaren. Men efter semestern informerade företaget om en omorganisation och i september fick hon ett uppsägningspapper som talade om att hon fick gå på grund av arbetsbrist.

Inga andra på bolaget sades upp och medarbetare som anställts efter henne fick vara kvar, trots att de hade liknande tjänster. Arbetsgivaren utlyste också ett flertal tjänster efter omorganisationen utan att erbjuda kvinnan jobbet tillbaka.

Unionen stämmer nu bolaget i tingsrätten på sammanlagt 100 000 kronor för turordningsbrott, enligt las, lagen om anställningsskydd.  

Läs mer:

Vägrade timanställning - Blev avskedad

Turordning inte självklar

Vem får gå?

Vid arbetsbrist sker uppsägningarna enligt en viss turordning. Huvudregeln är att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare  – enligt principen ”sist in, först ut”.

Arbetsgivaren upprättar en turordningslista utifrån anställningstid, men även kompetens har betydelse.

Innan man pratar om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två personer från turordningen. Har man kollektivavtal, är det möjligt att komma överens om undantag från lagen. Det görs genom att parterna upprättar en så kallad avtalsturlista.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten