Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev sjukskriven för ryggont - sades upp

När kvinnan blev sjukskriven för ryggont sades hon upp på grund av arbetsbrist. Men kort därefter sökte företaget nya medarbetare. Unionen stämmer nu butiken för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan kom tillbaka från sin ryggrehabilitering blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men företaget sökte snart efter ny personal. Colourbox

Kvinnan som arbetade inom kundtjänst på företagets backoffice fick ryggproblem under hösten förra året. Först sjukskrevs hon på 25 procent som sedan utökades till 100 procent då besvären inte gick över.

Efter lång rehabilitering var tanken att hon skulle börja jobba igen efter sommaren. Men efter semestern informerade företaget om en omorganisation och i september fick hon ett uppsägningspapper som talade om att hon fick gå på grund av arbetsbrist.

Inga andra på bolaget sades upp och medarbetare som anställts efter henne fick vara kvar, trots att de hade liknande tjänster. Arbetsgivaren utlyste också ett flertal tjänster efter omorganisationen utan att erbjuda kvinnan jobbet tillbaka.

Unionen stämmer nu bolaget i tingsrätten på sammanlagt 100 000 kronor för turordningsbrott, enligt las, lagen om anställningsskydd.  

Läs mer:

Vägrade timanställning - Blev avskedad

Turordning inte självklar

Vem får gå?

Vid arbetsbrist sker uppsägningarna enligt en viss turordning. Huvudregeln är att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare  – enligt principen ”sist in, först ut”.

Arbetsgivaren upprättar en turordningslista utifrån anställningstid, men även kompetens har betydelse.

Innan man pratar om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två personer från turordningen. Har man kollektivavtal, är det möjligt att komma överens om undantag från lagen. Det görs genom att parterna upprättar en så kallad avtalsturlista.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen