Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Det väntar tuffare tider – både för svenska företag och våra plånböcker. Enligt Unionen står svensk industri väl rustad efter flera goda år men poängterar vikten av löneökningar som företagen kan bära.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Svensk industri är väl förberedd inför en konjunkturavmattning, enligt Unionen. Anders Wiklund/TT

I går presenterade Industrins ekonomiska råd sin analys av den svenska ekonomin, en rapport de oberoende ekonomerna gjort på uppdrag av parterna. Enligt rådet kommer det allt fler tecken på att den inbromsning som skett inom till exempel tysk industriproduktion nu även sker i Sverige. Till det kommer dystra arbetslöshetssiffror och en vikande export.

Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri

Om det varit fortsatt högkonjunktur hade facken kunnat argumentera för högre löneökningar, nu blir det svårare. Hur det ekonomiska läget kommer att påverka den kommande avtalsrörelsen vill Unionens chefsekonom Katarina Lundahl inte spekulera i men påpekar att nedgången kan bli kortvarig.

– Vi kan inte stirra oss blinda på hur konjunkturläget ser ut när vi förhandlar, det kan ändras snabbt, men det är klart att det ändå spelar roll. Men det viktiga är vilka löner företagen långsiktigt kan bära, säger hon.

– På arbetsgivarsidan utmålar man det som konjunkturen kommer fortsätta rakt ner i källaren men det kan bli en kort svängning som sen går upp – eller en längre. Det är ingen som vet. Industrin har haft en lång period med hög lönsamhet, de är väl förberedda för den avmattning vi nu ser.

Rapporten konstaterar att det är anmärkningsvärt att tjänstesektorn har haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Och just produktivitet är en central fråga för konkurrenskraften och spelar stor roll när löneutrymmet ska bestämmas av parterna.

– Även om det sker en avmattning i konjunkturen behöver det inte gå dåligt för alla företag, allt är inte dystert. Vi står oss väl i jämförelse med andra och det är det viktiga, säger Katarina Lundahl.

De största riskerna för svensk industri på längre sikt är bland annat klimatförändringarna och en upptrappning av handelskonflikten mellan USA och Kina, enligt författarna till rapporten. Även Unionens chefekonom tror att handelshindren kommer att få konsekvenser.

– Det är en svårlöst konflikt och något vi kommer att få leva med framöver. Men ledarna i USA och Kina är inte immuna mot att det sänker världsekonomin, jag tror att de stegvis kommer att slopa vissa tullar. Och om demokraterna får makten har jag svårt att se att de skulle införa tullar mot Europa. Donald Trump är mer oförutsägbar, säger hon.

– Handelshinder är dåligt för ett land som Sverige eftersom vi exporterar så mycket. Men många av landets stora företag är väl rustade att hantera det, har produktion i många världsdelar och kan flytta runt den. Volvo Cars kan till exempel flytta hit viss produktion från Kina för att kunna skeppa till USA.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.