Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I går presenterade Industrins ekonomiska råd sin analys av den svenska ekonomin, en rapport de oberoende ekonomerna gjort på uppdrag av parterna. Enligt rådet kommer det allt fler tecken på att den inbromsning som skett inom till exempel tysk industriproduktion nu även sker i Sverige. Till det kommer dystra arbetslöshetssiffror och en vikande export.
Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri
Om det varit fortsatt högkonjunktur hade facken kunnat argumentera för högre löneökningar, nu blir det svårare. Hur det ekonomiska läget kommer att påverka den kommande avtalsrörelsen vill Unionens chefsekonom Katarina Lundahl inte spekulera i men påpekar att nedgången kan bli kortvarig.
– Vi kan inte stirra oss blinda på hur konjunkturläget ser ut när vi förhandlar, det kan ändras snabbt, men det är klart att det ändå spelar roll. Men det viktiga är vilka löner företagen långsiktigt kan bära, säger hon.
– På arbetsgivarsidan utmålar man det som konjunkturen kommer fortsätta rakt ner i källaren men det kan bli en kort svängning som sen går upp – eller en längre. Det är ingen som vet. Industrin har haft en lång period med hög lönsamhet, de är väl förberedda för den avmattning vi nu ser.
Rapporten konstaterar att det är anmärkningsvärt att tjänstesektorn har haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Och just produktivitet är en central fråga för konkurrenskraften och spelar stor roll när löneutrymmet ska bestämmas av parterna.
– Även om det sker en avmattning i konjunkturen behöver det inte gå dåligt för alla företag, allt är inte dystert. Vi står oss väl i jämförelse med andra och det är det viktiga, säger Katarina Lundahl.
De största riskerna för svensk industri på längre sikt är bland annat klimatförändringarna och en upptrappning av handelskonflikten mellan USA och Kina, enligt författarna till rapporten. Även Unionens chefekonom tror att handelshindren kommer att få konsekvenser.
– Det är en svårlöst konflikt och något vi kommer att få leva med framöver. Men ledarna i USA och Kina är inte immuna mot att det sänker världsekonomin, jag tror att de stegvis kommer att slopa vissa tullar. Och om demokraterna får makten har jag svårt att se att de skulle införa tullar mot Europa. Donald Trump är mer oförutsägbar, säger hon.
– Handelshinder är dåligt för ett land som Sverige eftersom vi exporterar så mycket. Men många av landets stora företag är väl rustade att hantera det, har produktion i många världsdelar och kan flytta runt den. Volvo Cars kan till exempel flytta hit viss produktion från Kina för att kunna skeppa till USA.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
