Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Treårigt avtal kan bli tvåårigt

Att det nya treåriga Industriavtalet kan sägas upp redan efter två år beror på att både fack och arbetsgivare har velat ha den möjligheten som en slags försäkring i det fall det skulle hända något omvälvande med ekonomin framöver.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow/TT
Unionens ordförande Martin Linder är nöjd med det nya avtalet. Jessica Gow/TT

– Min bild är att vi har en samsyn i att det är svårt att överblicka så långt fram som tre år, vilket alla seriösa prognosmakare nog också tycker, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

– De ekonomiska förutsättningarna kan helt förändras, till exempel genom att vi inte klarar att leverera reallöneökningarna därför att det har hänt något i ekonomin eller att vi får en finanskris. Och i så fall är det viktigt att vi kan ta en ny diskussion.

Martin Linder tycker att parterna har fått till en bra lösning och en balanserad avtalsmodell.

– Den levererar på det som vi har haft som våra viktigaste ingångsvärden i förhandlingarna, alltså att ge våra medlemmar reallöneökningar och mer pengar i plånboken och att vi skulle få in ytterligare pengar till flexpensionen.

– För vårt samarbete inom Facken inom industrin, så har låglönekravet varit viktigt för LO-förbunden och det har vi också tydligt sagt att vi står bakom och där har vi också levererat. 

Läs mer: Så höga löneökningar ger det nya avtalet

Det låter på dig som ni har fått igenom allt ni har velat, men ni måste väl också ha gett någonting i förhandlingarna? Eller har ni bara kört över arbetsgivarna?
– Nej, men det är ju en avvägning, vilket man också kan se utifrån hur vi formulerade våra avtalskrav och det är klart att det man ställer som krav inte är det man landar på. Men som helhet är det en överenskommelse där vi i huvudsak har hittat en balans mellan vad båda parterna ville uppnå och då tycker jag inte vi har gjort några stora uppoffringar.

Varför var LO-fackens krav på en låglönesatsning också viktigt för Unionen?
– Facken inom industrin har ju samverkat i 20 år nu, i de tuffaste frågor som finns och lyckats samordna sig. Det bygger på att försöker hitta gemensamma frågor och att vi håller ihop och stöttar varandra i de frågor som vi tycker är viktiga.

– Den här gången var det väldigt viktigt för LO-facken att få till någon form av låglönesatsning. Vi har hela tiden sagt att vi står bakom och stöttar det kravet därför att vi också tror att det kommer ge andra positiva effekter, som att hela synen på industrins märkessättning bli stabilare. Vi vet att det gynnar oss på lång sikt eftersom Industriavtalet har lett till runt 50-procentiga reallöneökningar sedan det bildades.

Så att ni stöttade LO-förbunden i det här har också att göra med den normerande funktion som Industriavtalet har?
– Ja, sedan är det ju så att när tre av de fem parterna inom Facken inom industrin säger till oss andra att detta är en väldigt viktigt sak för oss att driva och vi inte ser att det finns något negativt i det för oss så är det logiskt att backa upp det. Det syns inte alltid i förhandlingsresultatet men det finns många tillfällen under förhandlingarna där vi backar upp varandra. Och det är ju facklig grundkurs steg ett att när man håller ihop så blir man starkare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.