Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Treårigt avtal kan bli tvåårigt

Att det nya treåriga Industriavtalet kan sägas upp redan efter två år beror på att både fack och arbetsgivare har velat ha den möjligheten som en slags försäkring i det fall det skulle hända något omvälvande med ekonomin framöver.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow/TT
Unionens ordförande Martin Linder är nöjd med det nya avtalet. Jessica Gow/TT

– Min bild är att vi har en samsyn i att det är svårt att överblicka så långt fram som tre år, vilket alla seriösa prognosmakare nog också tycker, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

– De ekonomiska förutsättningarna kan helt förändras, till exempel genom att vi inte klarar att leverera reallöneökningarna därför att det har hänt något i ekonomin eller att vi får en finanskris. Och i så fall är det viktigt att vi kan ta en ny diskussion.

Martin Linder tycker att parterna har fått till en bra lösning och en balanserad avtalsmodell.

– Den levererar på det som vi har haft som våra viktigaste ingångsvärden i förhandlingarna, alltså att ge våra medlemmar reallöneökningar och mer pengar i plånboken och att vi skulle få in ytterligare pengar till flexpensionen.

– För vårt samarbete inom Facken inom industrin, så har låglönekravet varit viktigt för LO-förbunden och det har vi också tydligt sagt att vi står bakom och där har vi också levererat. 

Läs mer: Så höga löneökningar ger det nya avtalet

Det låter på dig som ni har fått igenom allt ni har velat, men ni måste väl också ha gett någonting i förhandlingarna? Eller har ni bara kört över arbetsgivarna?
– Nej, men det är ju en avvägning, vilket man också kan se utifrån hur vi formulerade våra avtalskrav och det är klart att det man ställer som krav inte är det man landar på. Men som helhet är det en överenskommelse där vi i huvudsak har hittat en balans mellan vad båda parterna ville uppnå och då tycker jag inte vi har gjort några stora uppoffringar.

Varför var LO-fackens krav på en låglönesatsning också viktigt för Unionen?
– Facken inom industrin har ju samverkat i 20 år nu, i de tuffaste frågor som finns och lyckats samordna sig. Det bygger på att försöker hitta gemensamma frågor och att vi håller ihop och stöttar varandra i de frågor som vi tycker är viktiga.

– Den här gången var det väldigt viktigt för LO-facken att få till någon form av låglönesatsning. Vi har hela tiden sagt att vi står bakom och stöttar det kravet därför att vi också tror att det kommer ge andra positiva effekter, som att hela synen på industrins märkessättning bli stabilare. Vi vet att det gynnar oss på lång sikt eftersom Industriavtalet har lett till runt 50-procentiga reallöneökningar sedan det bildades.

Så att ni stöttade LO-förbunden i det här har också att göra med den normerande funktion som Industriavtalet har?
– Ja, sedan är det ju så att när tre av de fem parterna inom Facken inom industrin säger till oss andra att detta är en väldigt viktigt sak för oss att driva och vi inte ser att det finns något negativt i det för oss så är det logiskt att backa upp det. Det syns inte alltid i förhandlingsresultatet men det finns många tillfällen under förhandlingarna där vi backar upp varandra. Och det är ju facklig grundkurs steg ett att när man håller ihop så blir man starkare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.