Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så hög blir flexpensionen för IT-anställda

Anställda inom IT och telekom har fått nya avtal. Avtalen innehåller flexpension som gör det möjligt att gå ner i tid från 62 års ålder.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Fredrik Sandberg / TT

I går blev avtalen för anställda inom IT och telekom klara. Avtalen ger totalt 6,5 procent i löneökningar, inklusive avsättningar till flexpension, de kommande tre åren.

I år får Unionens medlemmar 2 procent i löneökningar från den 1 april och 0,2 procent i flexpension från den 1 november. Nästa år höjs lönen med 1,8 procent och 0,2 procent går till flexpension. År 2019 ges inga pengar till flexpension, men 2,3 procent i löneökningar.

Möjligheten att gå ner i arbetstid i pensioneringssyfte gäller från 62 års ålder.

Flexpension ger ökade möjligheter att gå ner i tid när pensionen närmar sig och mer pengar till tjänstepensionen. Frågan var en het potatis förra året då Unionen varslade om strejk för att få igenom sitt krav. Varslet stoppades dock av Arbetsdomstolen som ansåg att det rådde fredsplikt i pensionsfrågor.

I vintras slöt Unionen och Almega en överenskommelse om flexpension och den tidigare konflikten förvandlades därmed till en icke-fråga i årets avtalsrörelse.

De nya avtalen är treåriga, men det tredje året är uppsägningsbart.

Avtalen i korthet

  • Löneökningar:

2 procent från 1 april 2017.
1,8 procent från 1 april 2018.
2,3 procent från 1 april 2019.

  • Flexpension:

0,2 procent från 1 november 2017.
0,2 procent från 1 april 2018.
Anställda inom IT-avtalet får dessutom 0,3 procent från den 1 april 2020.
Möjlighet att gå ner i arbetstid från 62 års ålder.

  • Anställningsformer:

Tillsvidareanställning är huvudregeln och gäller om man inte kommer överens om något annat.

Efter 36 månaders vikariat eller visstidsanställning under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

  • Beredskap:

Det finns tre olika typer av beredskapstjänst med olika ersättningsnivåer.

All arbetad tid ska ersättas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.