Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Bengt Landberg, klubbordförande WSP Sverige AB, Stockholm:
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi var ganska beredda på det, men vi har förstås aldrig varit med om det förut. Även om Almega är bångstyriga så är det ändå kloka människor hos båda parter så det vore fasen om det skulle mynna ut i en strejk.
Hur ser strejkviljan ut bland medlemmarna?
– Det är svårt att bedöma, alla har så mycket att göra att de har förträngt det och sen är det många som inte riktigt fattat vad det här handlar om. Vi har försökt informera om flexpension, och det är en pedagogisk utmaning. Det är ju de yngre som kommer att ha glädje av det här men för dem ligger pensionen långt borta. Vi kommer att ha ett informationsmöte i eftermiddag tillsammans med Sveriges Ingenjörer.
Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka väldigt mycket, negativt. Folk är pressade redan i dag att hålla leveranser och tidsplaner. Ingen vet hur lång en eventuell strejk blir, så vi kommer att komma efter. En dag är mycket nog. Det kan bli lockout, och är man inte ansluten till en facklig organisation får man ju inte ut några pengar och den biten förstår folk. Vi har fått många nya medlemmar senaste tiden.
Gun Karlsson, klubbordförande, SVT:
Vad säger du om varslet?
– Vi kan inte acceptera att våra medlemmar på SVT ska ha sämre villkor än andra medlemmar på arbetsmarknaden när det gäller avsättningar till tjänstepensionen. De krav från Almega som gäller våra arbetsvillkor, arbetstider och ersättningar är så urusla att vi absolut inte kan gå med på dem.De vill till exempel kunna schemalägga personer som jobbar kontorsarbetstid på helgerna samt ändra tider för när ob-ersättningar ska gälla.
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi har varit med om den här situationen flera gånger tidigare. Almega är det billiga alternativet för arbetsgivarna och har sämre villkor i sina avtal generellt. Det är inget ovanligt.
Hur är stämningen?
– Medlemmarna är laddade och tacksamma för att vi tar fajten för att villkoren inte ska försämras.
Hur påverkas SVT:s verksamhet om det blir strejk?
– Vi försöker göra så att tredje man inte blir berörd så att det skadar. Vi vill inte ha opinionen emot oss. Alla ska förstå vad det handlar om. Därför undantar vi riksnyheterna, nyheterna för minoritetsspråk och på lätt svenska. Vi undantar också utsändningarna av Barnkanalen, barnen ska inte heller drabbas.
Blir det svart i tv-rutan i övrigt?
– Det kan jag inte svara på.
Monica Netzler, klubbordförande CGI Sverige AB , Östersund:
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Att vi menar allvar har vi känt från början. Det är tråkigt att det ska behöva komma till ett varsel, vi hoppades att man skulle komma överens och inte behöva ta till konfliktåtgärder på detta sätt.
Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Medlemmarna är införstådda med vad frågan handlar om och vi har dem i ryggen. Strejkviljan är inte hög, men viljan att komma vidare och till ett avtal är hög. Det är ingen som vill strejka.
Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka verksamheten mycket, det kommer att kännas. Våra medlemmar känner stort ansvar för sina leveranser och är mån om de kunder vi har, samtidigt har de ett stort engagemang i vår klubb, jag förstår om man känner sig kluven.
Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland, Sundsvall:
Först och främst - en allmän kommentar om varslet?
– Det är helt i sin ordning. Själv sitter jag också som ledamot i branschdelegationen och känner därför till allt och jag tycker att varslet är befogat.
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Ja, även om jag kanske inte är helt representativ för alla medlemmar, så har jag själv räknat med det de senaste veckorna när jag har följt förhandlingarna.
Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Både stämningen och strejkviljan känns god i vår klubb.
Hur kommer varslet att påverka er verksamhet och era kunder?
– Jag bedömer att det kommer ha stor påverkan eftersom det är tjänstemännen som har de direkta kontakterna med kunderna. Väktarna berörs ju inte av det här eftersom de går på ett annat kollektivavtal så produktionen kan pågå ett tag till men sedan är det ju ändå tjänstemännen som har kundkontakter, fakturering och personalplanering.
Anne-Lie Sellkvist, ordförande för Sykes Unionenklubb i Sveg:
Vad säger du om varslet?
– Vi är så klart inte glada för att Almega inte vill gå med på flexpension och därför är det självklart att vi står bakom Unionen och är beredda att kämpa för det.
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade så klart hoppats att Almega skulle ge med sig, men hade det ändå på känn.
Hur är strejkviljan bland medlemmarna?
– Den är god. Sedan beskedet om varslet kom har det dundrat in massor med mejl, med frågor och hurrarop och om att nu ska vi inte ge oss.
Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Nu är det våra kollegor i Kalmar och Göteborg som i dagsläget omfattas i första rundan och då blir vi själva inte direkt påverkade så mycket tack och lov.
Agneta Ahlström, klubbordförande riksklubben Telia, Stockholm:
Vad säger du om varslet?
– Vi behöver få igenom kraven på flexpension. Om detta är den enda vägen så måste vi tyvärr ta den. Jag hoppas att det blir en lösning innan strejken bryter ut. Vi har ju diskuterat flexpension länge, det pratade vi om redan för tre år sedan.
Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade hoppats att vi hade sluppit varsla. Att arbetsgivarna och Almega hade sett värdet med flexpension. Syftet med det är att man ska jobba längre, gå ner i tid och försörja sig på det. De yngre personerna vinner mest på det. Vi som är äldre kan gå ner i tid men hinner inte få in så mycket pengar på kontot som de yngre. Som vindarna blåser i samhället så kommer alla behöva kunna jobba längre. Detta är en väg framåt.
Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Vi är en stor klubb, alla är informerade om vad flexpension innebär. Man förstår inte varför inte vi som vi tillhör Almega inte ska få flexpension, varför det ska vara ett A- och ett B-lag. Jag hoppas att strejkviljan är god.
Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Vi varslar på det som kallas customer channels. Det blir väldigt störande för kunderna, eftersom det handlar om kundtjänst- och supportdelarna Totalt har vi ungefär 4 000 medlemmar på Telia. Cirka tusen blir varslade.
Text: Cajsa Högberg, Ola Rennstam och Anita Täpp
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.
De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.
Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.
En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.
– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:
– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.
Han får medhåll av Nikklas Jormé.
– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.
Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”
Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet.
Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.
Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.
Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.
– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.
Vad tycker du om att man varslat om strejk?
– Jag är inte så inläst på det.
Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?
– Inte direkt.
I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.
– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.
Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.
Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop
I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.
I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.
Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.
Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag.
Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.
Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman.
Facket vill att övertidsersättningen för deltidsanställda blir så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.
– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.
I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.
– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:
– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen.
Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal.
– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.
Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?
– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.
Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”
– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.
Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?
– Det är det alltid när man lägger varsel.
Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.
– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.
Men är Midsommarsnapsen hotad?
– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.
Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?
– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.
Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.
– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.
Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar.
Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen
