Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Låg inflation hotar löneökningar

På onsdagen meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan till minus 0,25 procent. Syftet är att göra kronan billigare gentemot euron och få fart på inflationen som stått och stampat nära noll en tid. Att fortsätta sträva efter inflationsmålet, på två procent, är viktigt för den kommande avtalsrörelsen, men hur den faktiska räntan ser ut har mindre betydelse, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Gabriella Westberg Publicerad
Alex Giaccometti/Karin Fjell
Är inflationsmålet på två procent det centrala ankaret för förhandlingarna i avtalsrörelsen, eller har målet spelat ut sin roll? Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till vänster, och Tomas Undin, Teknikföretagens biträdande förhandlingschef, till höger, ser olika på den frågan. Alex Giaccometti/Karin Fjell

- Vi var tidigare kritiska mot riksbanken när man som vi tyckte tappade fokus på inflationen för att istället fokusera mer på hushållens skulder. Vi tycker att det är bra att riksbanken nu fokuserar på att få fart på inflationen.

På 70- och 80-talen byggde lönebildningen på att förhandla fram kompensation för inflationen. Det var inte lyckligt, menar Niklas Hjert.

- Det jagade i sin tur på inflationen vilket innebar höjda kostnader för företagen som tappade konkurrenskraft mot utlandet.  Det är en farlig väg att gå. Det innebär att vi inte kan börja jaga inflationen vare sig uppåt eller nedåt.

Nu krävs is i magen, menar han, och konstaterar att om man bortser från räntejusteringar och energipriser ligger inflationen i dag på en procent. 

- Men vi tittar inte på den faktiska inflationen när vi går in i avtalsrörelsen, utan på målet. Det skapar en långsiktig stabilitet på marknaden och stadiga reallöneökningar. Det är viktigt att målet får fortsätta att fungera som ett ankare även om vi nu är i ett läge med låg inflation.

Förvisso har inflationsmålet fungerat som ett stabiliserande ankare sedan 90-talet, menar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Tomas Undin, men målet ligger i dag för högt och det är inte längre realistiskt att sträva efter en inflation på två procent, säger han.

- Den senaste perioden har utfallet slagit helt fel. Vi har haft reallöneökningar som har urholkat konkurrenskraften för svenska exportföretag. I den verklighet som råder sedan ett par tre år tillbaka är det svårt att se varifrån en inflation på två procent ska komma. Inflationen är i princip obefintlig i Europa också.

Om inte riksbanken justerar inflationsmålet anser Teknikföretagen att förhandlingarna måste utgå från andra parametrar i den kommande avtalsrörelsen. Annars riskerar vi en krasch, menar Tomas Undin. 

- Skulle företagen kunna konkurrera med högre priser skulle det inte vara något problem, men det går inte. Om kostnaderna fortsätter att öka för svenska företag försämrar vi konkurrenskraften gentemot andra länder.

Men en inbromsad löneökningstakt skulle inte heller leda till att inflationen går upp, medger han och upprepar att riksbanken borde sätta ett mer realistiskt inflationsmål.

Riksbanken har också fått kritik för den superlåga räntan, som i onsdags sänktes från 0,10 till minus 0,25 procent. När hushållen inte får någon ränta på sitt sparande men samtidigt får billigare lån ökar risken för bubblor på bolånemarknaden och även på börsen. Det bekymrar inte längre riksbankschefen Stefan Ingves, som säger att det finns andra verktyg för att hantera den typen av problem, verktyg han anser också bör användas.

- Det finns en stor verktygslåda, inte minst för vad som sker på bolånemarknaden. Ett är amorteringskrav som kommer nu, man kan ända skatteregler, man kan öka kapitalteckningen på bankerna, det finns en rad olika saker man kan göra, säger han i en intervju med DN och fortsätter: 

- Väsentligast för vår del i dagsläget är att få upp inflationen. Klarar vi det kommer så småningom räntorna att stiga och det sker bra saker för svensk ekonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.