På onsdagen meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan till minus 0,25 procent. Syftet är att göra kronan billigare gentemot euron och få fart på inflationen som stått och stampat nära noll en tid. Att fortsätta sträva efter inflationsmålet, på två procent, är viktigt för den kommande avtalsrörelsen, men hur den faktiska räntan ser ut har mindre betydelse, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Är inflationsmålet på två procent det centrala ankaret för förhandlingarna i avtalsrörelsen, eller har målet spelat ut sin roll? Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till vänster, och Tomas Undin, Teknikföretagens biträdande förhandlingschef, till höger, ser olika på den frågan. Alex Giaccometti/Karin Fjell
- Vi var tidigare kritiska mot riksbanken när man som vi tyckte tappade fokus på inflationen för att istället fokusera mer på hushållens skulder. Vi tycker att det är bra att riksbanken nu fokuserar på att få fart på inflationen.
På 70- och 80-talen byggde lönebildningen på att förhandla fram kompensation för inflationen. Det var inte lyckligt, menar Niklas Hjert.
- Det jagade i sin tur på inflationen vilket innebar höjda kostnader för företagen som tappade konkurrenskraft mot utlandet. Det är en farlig väg att gå. Det innebär att vi inte kan börja jaga inflationen vare sig uppåt eller nedåt.
Nu krävs is i magen, menar han, och konstaterar att om man bortser från räntejusteringar och energipriser ligger inflationen i dag på en procent.
- Men vi tittar inte på den faktiska inflationen när vi går in i avtalsrörelsen, utan på målet. Det skapar en långsiktig stabilitet på marknaden och stadiga reallöneökningar. Det är viktigt att målet får fortsätta att fungera som ett ankare även om vi nu är i ett läge med låg inflation.
Förvisso har inflationsmålet fungerat som ett stabiliserande ankare sedan 90-talet, menar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Tomas Undin, men målet ligger i dag för högt och det är inte längre realistiskt att sträva efter en inflation på två procent, säger han.
- Den senaste perioden har utfallet slagit helt fel. Vi har haft reallöneökningar som har urholkat konkurrenskraften för svenska exportföretag. I den verklighet som råder sedan ett par tre år tillbaka är det svårt att se varifrån en inflation på två procent ska komma. Inflationen är i princip obefintlig i Europa också.
Om inte riksbanken justerar inflationsmålet anser Teknikföretagen att förhandlingarna måste utgå från andra parametrar i den kommande avtalsrörelsen. Annars riskerar vi en krasch, menar Tomas Undin.
- Skulle företagen kunna konkurrera med högre priser skulle det inte vara något problem, men det går inte. Om kostnaderna fortsätter att öka för svenska företag försämrar vi konkurrenskraften gentemot andra länder.
Men en inbromsad löneökningstakt skulle inte heller leda till att inflationen går upp, medger han och upprepar att riksbanken borde sätta ett mer realistiskt inflationsmål.
Riksbanken har också fått kritik för den superlåga räntan, som i onsdags sänktes från 0,10 till minus 0,25 procent. När hushållen inte får någon ränta på sitt sparande men samtidigt får billigare lån ökar risken för bubblor på bolånemarknaden och även på börsen. Det bekymrar inte längre riksbankschefen Stefan Ingves, som säger att det finns andra verktyg för att hantera den typen av problem, verktyg han anser också bör användas.
- Det finns en stor verktygslåda, inte minst för vad som sker på bolånemarknaden. Ett är amorteringskrav som kommer nu, man kan ända skatteregler, man kan öka kapitalteckningen på bankerna, det finns en rad olika saker man kan göra, säger han i en intervju med DN och fortsätter:
- Väsentligast för vår del i dagsläget är att få upp inflationen. Klarar vi det kommer så småningom räntorna att stiga och det sker bra saker för svensk ekonomi.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
Jonas Alshorn jobbar på Systembolaget i centrala Stockholm. Han säger att det är bra att facket kan strejka om man inte kommer överens med arbetsgivarna om lön, arbetstid och övertidsersättning. Varslet om strejk på Systembolaget handlar också om arbetstidsförkortning. Noa Söderberg, Jessica Gow/TT
Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.
De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.
Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.
Kritik mot regler för schemaläggning
En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.
– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:
– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.
Han får medhåll av Nikklas Jormé.
– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.
Anställda på Systembolaget går ut i strejk 10 juni om inget avtal nås före dess. Konflikten handlar om schemaläggning och regler för deltid, mertid och övertid. Den gäller också arbetstidsförkortning. Johan Nilsson/TT
Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”
Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet.
Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.
Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.
Kombinerar jobb och studier
Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.
– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.
Vad tycker du om att man varslat om strejk?
– Jag är inte så inläst på det.
Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?
– Inte direkt.
I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.
– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.
Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.
Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop
I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.
I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.
Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.
Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag.
Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.