Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Industrin: ”Löneökningar på högst 1 procent”

De fackliga lönekraven är orimliga, anser arbetsgivarna inom industrin. För att stärka industrins konkurrenskraft krävs låga löneökningar under lång tid, är budskapet. En analys som Unionen inte håller med om.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, till vänster. Martin Linder, Unionens ordförande, till höger.

När arbetsgivarsidan tittar in i framtiden ser det mörkt ut. Året avslutas svagt och det finns inga tecken på att konjunkturen tar fart. Samtidigt har Sverige ett kostnadsläge som ligger runt tio procent högre än Västeuropa.

Att i det läget lägga fram krav på 2,8-procentiga löneökningar är orealistiskt, anser arbetsgivarna.

- Vi har haft löneökningar över jämförbara konkurrentländer under lång tid. Efter finanskrisen har vi inte förmått växla ned. På så vis har vi försämrat vårt kostnadsläge under lång tid, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef som också hänvisar till Finland där det nya avtalet hamnade på 0,47 procent.

Enligt Anders Weihe har Sverige inte längre några påtagliga konkurrensfördelar, vad det handlar om är att hålla kostnaderna nere. För att klara det krävs avtal på ”klart under 1 procent”. Han skulle också kunna tänka sig ett avtal helt utan löneökningar, särskilt med tanke på den obefintliga inflationen.

- Men jag tror inte att det rimligt att nå ett nollavtal. Och det mest realistiska är att det blir ett kort avtal med tanke på den relativa osäkerhet som råder inom ekonomin.

Anders Weihe är bestämd med att det inte finns anledning att ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål på 2 procent när parterna gör upp löneökningarna.

- Inflationen hör inte hemma i industriavtalet. Vi förhandlar inte om inflationen, vi förhandlar om löneökningar. När inflationen visat sig bli lägre än 2 procent kan vi inte utgå från målet längre. Det är som om vi skulle utgå ifrån att produktivitetsökningen var 10 procent när den i själva verket var 0 procent. Det skulle gå käpprätt åt helvete

Från fackligt håll är man inte överraskade över arbetsgivarnas argumentation. Unionens ordförande Martin Linder konstaterar att det är en vanlig dramaturgi inför avtalsrörelser. Däremot säger han sig bli orolig över arbetsgivarnas internationella utblickar.

- De jämför våra lönekostnader med de i Estland, Kina och Indien. Det gör mig orolig om det är den referensram de har för att hitta rätt löneökningsnivå. Även jämförelsen med Finland är problematisk. Där pågår kraftiga attacker mot de tecknade avtalen, samtidigt som regeringen försämrar villkoren för de anställda.

Enligt Martin Linder har facken tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen när de lagt fram sina krav, och att de begärda 2,8 procenten faktiskt innebär en ”nedtaktning”. En annan skillnad är att man på den fackliga sidan anser att det är viktigt att hålla fast vid inflationsmålet.

- Det har varit en framgångsfaktor som gett stabilitet och reallöneökningar under de senaste 20 åren. Om vi struntar i det skulle vi hamna i en situation där man anpassar avtalskraven efter dagsläget för den rådande inflationen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Klart med avtal i byggbranschen - så blir lönerna

Efter långa förhandlingar har Unionen och Byggföretagen enats om ett nytt kollektivavtal. Tjänstemännen i byggbranschen får ytterligare en ledig dag – och 2,9 procent i löneökning i år.
David Österberg Publicerad 16 maj 2025, kl 15:35
Byggkranar
Tjänstemännen i byggbranschen har fått ett nytt avtal. Så stor blir löneökningen i år. Så mycket kortare blir arbetstiden. ADAM IHSE / TT

Det har kärvat i förhandlingarna mellan Unionen och Byggföretagen. Avtalet löpte ut den 31 mars, men först i dag, den 16 maj, kom fack och arbetsgivare överens. 

Det nya kollektivavtalet är tvåårigt och värt 6,4 procent. Löneökningen blir totalt 5,9 procent. I år höjs lönerna med 2,9 procent och nästa år blir löneökningen 3 procent.

0,5 procent går till att korta arbetstiden med en dag om året, med start efter 1 april 2026.

Deltidsanställda får övertidsersättning

Byggbranschen har sedan tidigare fem dagars arbetstidsförkortning om året – och får alltså sex dagar nu. En av dagarna får arbetsgivaren bestämma över.

Enligt det nya avtalet utökas beräkningsperioden för ordinarie arbetstid från fyra veckor till tre månader. Det ger arbetsgivaren större möjligheter att lägga ut övertid. 

I det nya kollektivavtalet får detidsanställda rätt till övertidsersättning.

Avtalet i korthet

  • Löneökningar på 5,9 procent över två år.
  • Lönen höjs med 2,9 procent från den 1 april i år.
  • Lönen höjs med 3 procent från den 1 april 2026.
  • Lägsta löneökningen är 500 kronor i år och 600 kronor nästa år.
  • 0,5 procent går till åtta timmars arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal i handeln

90 000 tjänstemän i handeln har fått sina nya kollektivavtal. De innehåller arbetstidsförkortning och nya regler för deltidsanställda som jobbar över. Förhandlingarna har varit hårda, skriver Unionen i ett pressmeddelande.
Noa Söderberg Publicerad 13 maj 2025, kl 10:47
En butiksfasad hos H&M.
Nu är det klart med nya löner, villkor och arbetstid för dig som jobbar i handeln. Det nya kollektivavtalet gäller tjänstemän på bland annat H&M, Ikea, Ica och Clas Ohlson. Anställda som jobbar deltid får nu rätt till högre ersättning. Det införs också arbetstidsförkortning. Reglerna för schemaläggning har förändrats till arbetsgivarens fördel. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu är det klart med nya villkor för dig som är tjänsteman inom handeln. Reglerna gäller anställda på bland annat H&M, Ikea och Clas Ohlson.

För första gången någonsin innehåller kollektivavtalen en arbetstidsförkortning. Deltidsanställda får också höjd ersättning när de jobbar över.

– Arbetstidsförkortning är viktigt för att handeln fortsatt ska vara ett attraktivt alternativ för våra medlemmar. Och det är en rättvisefråga att även deltidsanställda inom handeln får övertidsersättning för varje timme utöver sin dagliga ordinarie arbetstid, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt i ett pressmeddelande.

Nya regler för schemaläggning – mer flexibilitet

I övrigt följer avtalen ”märket” från industrin. Det innebär en löneökning på 3 procent i år och 2,7 procent nästa år. Resten av avtalets löneutrymme, 0,7 procent, går till kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Facket uppger att förhandlingarna har varit hårda. För att få igenom sina krav har man bland annat gått med på ökad flexibilitet i löneavtalet. Företagen har också fått ökade möjligheter att lägga varierade scheman.

– Sammantaget har det varit krävande men konstruktiva förhandlingar, säger Dennis Lager, avtalsansvarig för Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod att de nya villkoren omfattar Systembolagets anställda. De har ett eget avtal, som ännu inte är färdigförhandlat.

Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.