Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Med ett ettårigt avtal på exakt samma nivå som i förra avtalsrörelsen blir det reallöneökningar på en nivå som inte hotar vår konkurrenskraft. Det menar de fem facken Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav under fredagen.
I kraven ingår också en lägsta löneökning på 460 kronor i månaden. Även lägstlöner ska höjas.
Dessutom fortsätter kraven på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension.
– Tanken bakom det är att fler ska kunna gå ner i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern, för att i stället orka jobba lite längre, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
Fackföreträdarna presenterade statistik som visar uppåtgående kurvor på många områden: Investeringar inom forskning och utveckling, men även materiellt, och att konkurrenskraften ökar.
Svenska löner ligger nu strax under genomsnittet i Västeuropa med 352 kronor i timmen, jämfört med ytterligheterna Schweiz (523 kronor) och Portugal (93 kronor), vilket enligt facken ökar chanserna att behålla jobben i Sverige.
Men, undrar vän av ordning, om nu läget har förbättrats på många områden, hur kommer det sig då att kraven är nästan identiska med dem i förra avtalsrörelsen? Borde löneökningen inte vara större?
– Vi har gjort gedigna analyser, inte bara av Sverige, utan kanske ännu viktigare, av vår omvärld. Och vi har ett långsiktigt perspektiv. Det har gjort att vi har landat i 2,8 procent. Vi vill varken att våra medlemmar ska få mindre i plånboken eller att Sveriges konkurrenskraft ska försämras, säger Martin Linder.
Inte oväntat tycker Svenskt Näringsliv, industrifackens största motpart, att kraven är orimligt höga.
”Fackens krav på kostnadsökningar leder till försämrad konkurrenskraft och färre jobb”, skriver Teknikföretagens VD Klas Wåhlberg i en kommentar.
Ökad jämställdhet nämndes inte alls i fackens krav denna gång.
– Jämställdhet i arbetslivet är en av Unionens centrala frågor, men den frågan var uppe i förra avtalsrörelsen för sex månader sedan och det gemensamma arbetet har redan påbörjats, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
