Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackens krav: 2,8 procents höjda löner

Löneökningar på 2,8 procent, fortsatt utbyggnad av systemen för arbetstidsförkortning och ytterligare satsningar på flexpension. Det är kraven inför avtalsrörelsen 2017 från de fem facken inom industrin.
Joachim Stokstad Publicerad
Kollega
Martin Linder (Unionen), Per-Olof Sjöö (GS), Anders Ferbe (IF Metall), Ulf Bengtsson (Sveriges Ingenjörer) samt Hans-Olof Nilsson (Livs). Kollega

Med ett ettårigt avtal på exakt samma nivå som i förra avtalsrörelsen blir det reallöneökningar på en nivå som inte hotar vår konkurrenskraft. Det menar de fem facken Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav under fredagen.

I kraven ingår också en lägsta löneökning på 460 kronor i månaden. Även lägstlöner ska höjas.

Dessutom fortsätter kraven på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension.

– Tanken bakom det är att fler ska kunna gå ner i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern, för att i stället orka jobba lite längre, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

Fackföreträdarna presenterade statistik som visar uppåtgående kurvor på många områden: Investeringar inom forskning och utveckling, men även materiellt, och att konkurrenskraften ökar.

Svenska löner ligger nu strax under genomsnittet i Västeuropa med 352 kronor i timmen, jämfört med ytterligheterna Schweiz (523 kronor) och Portugal (93 kronor), vilket enligt facken ökar chanserna att behålla jobben i Sverige.

Men, undrar vän av ordning, om nu läget har förbättrats på många områden, hur kommer det sig då att kraven är nästan identiska med dem i förra avtalsrörelsen? Borde löneökningen inte vara större?

– Vi har gjort gedigna analyser, inte bara av Sverige, utan kanske ännu viktigare, av vår omvärld. Och vi har ett långsiktigt perspektiv. Det har gjort att vi har landat i 2,8 procent. Vi vill varken att våra medlemmar ska få mindre i plånboken eller att Sveriges konkurrenskraft ska försämras, säger Martin Linder.

Inte oväntat tycker Svenskt Näringsliv, industrifackens största motpart, att kraven är orimligt höga.

”Fackens krav på kostnadsökningar leder till försämrad konkurrenskraft och färre jobb”, skriver Teknikföretagens VD Klas Wåhlberg i en kommentar.

Ökad jämställdhet nämndes inte alls i fackens krav denna gång.

– Jämställdhet i arbetslivet är en av Unionens centrala frågor, men den frågan var uppe i förra avtalsrörelsen för sex månader sedan och det gemensamma arbetet har redan påbörjats, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.