Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken säger nej till medlarnas förslag

I söndags fick Facken inom industrin ett första avtalsförslag från medlarna. Men förslaget ger för låga löneökningar och saknar pengar till flexpension. Därför ratas det av fackförbunden.
– Avsättningar till flexpension är ett absolut krav, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Jonas Ekströmer / TT

Förhandlingarna om ett nytt avtal för industrin är i full gång. Det nuvarande avtalet löper ut på fredag och innan dess ska parterna ha kommit överens.

I söndags lämnade medlarna ett första avtalsförslag till Facken inom industrin och Teknikföretagen. Parterna hade till igår eftermiddag på sig att godkänna eller förkasta förslaget och för fackförbunden var beslutet att säga nej enkelt.

– Vi meddelade samfällt att det var en hemställan som vi inte kunde säga ja till. Vi konstaterade att den inte innehöll avsättningar till flexpension, vilket är ett absolut krav. Den saknade dessutom den låglönesatsning som LO-förbunden vill se och som vi backar upp, säger Martin Linder.

Förslaget från de opartiska medlarna innehöll löneökningar på 5,9 procent fördelade över tre år. Men den nivån är för låg, enligt fackförbunden.

– Vår bestämda uppfattning är att den nivån måste upp. Dels för att möjliggöra avsättningar till flexpensionen, dels för att våra medlemmar ska få reella löneökningar i plånboken, säger Martin Linder.

Vad händer nu?
– Nu väntar intensiva förhandlingar för att få fram ett avtal som båda parter kan skriva under. Det är några få dagar kvar av mars.

Tror du att ni lyckas med det?
– Vi ska göra allt vi kan.

Arbetsgivarparten Teknikföretagen tyckte dock att förslaget var tillräckligt bra och sa igår ja. Förutsättningen var dock en utökning av arbetstidskorridoren – som ger arbetsgivarna större möjlighet att ändra de anställdas arbetstid utan att betala övertidssersättning – och utökade möjligheter till övertidsarbete.

Nu väntar nya förhandlingar och någon gång innan fredag kommer medlarna att lämna ett slutligt avtalsförslag. Har parterna inte kommit överens på fredag hamnar de i ett avtalslöst tillstånd. Då är det tillåtet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk eller lockout.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.