Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

– Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension. 

Efter långa förhandlingar är industriavtalet, som brukar ses som normerande för resten av arbetsmarknaden, i mål. Under natten till tisdagen kom parterna till slut överens om ett två-årigt avtal med ett sammanlagt värde på 6,4 procent – varav 3,4 procent under det första året och 3 procent det andra året. Det är den tredje högsta nivån i Industriavtalets historia.

– Unionens långsiktiga mål har varit en arbetstidsförkortning på över 100 timmar. På de områden där vi inte hade system för arbetstidsförkortning så har vi nu det. Men men man kan inte stressa fram det, för då tar för mycket av löneutrymmet. Jag tror att våra medlemmar kommer att vara nöjda med att de får en reallöneökning och samtidigt som man får en förkortad arbetstid, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande. 

Enligt facken har det varit ovanligt tuffa förhandlingar. Det var framför allt frågan om arbetstidsförkortning som arbetsgivarna inom industrin hade svårt att smälta.

– Det har varit tuffa förhandlingar och det känns som vi har ägnat extra många timmar den här gången. Det har varit många komponenter att få ihop. Detta är det tredje högsta i Industriavtalet historia, men vi bedömer att svensk industri har en bra utgångspunkt när konjunkturen vänder. De har en hög vinstandel och en god konkurrenskraft mot utlandet så vi gör bedömningen att svensk industri klarar av det, säger Peter Hellberg.

Kommer det verkligen att bli reallöneökningar för Unionens medlemmar?

– Man kan aldrig vara säker, helt plötsligt kan något hända i världen, men alla ekonomer vi pratat med säger att det kommer att bli reallöneökningar – med marginal.
 

Arbetsgivarna: ”Djupt bekymrade”

Arbetsgivarna är bekymrade över att det nya avtalet ligger på en hög kostnadsnivå som kan äventyra konkurrenskraften. Man jämför bland annat med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, sammanfattar även han avtalsförhandlingarna som ovanligt komplicerade. 

– Det som varit svårast att komma överens om har varit lönenivåerna, vi har stått långt ifrån varandra – väldigt länge. Det är först de sista timmarna som vi lyckades nå i mål, säger han.

Per Widolf konstaterar att förhandlingarna ”stökats till ordentligt” av fackens krav på arbetstidsförkortning. 

– Våra medlemsföretag är verksamma en i en miljö där vi har svag tillväxt och både Europa och Sverige har enorma utmaningar. Det är egentligen bisarrt att prata om arbetstidsförkortning i den miljön. Det är uppenbart att vi i stället borde fundera på hur mycket vi jobbar. Vi måste ha ut fler arbetade timmar i Sverige, inte färre.

Arbetstidsförkortning: en dag

Förutom löneökningar innehåller avtalen även avsättningar till systemen för arbetstidsförkortning och deltidspension.
Parterna har enats om att införa system för arbetstidsförkortning på de områden inom industrin där det tidigare har saknats, och bygga ut de system där det redan fanns. För tjänstemännen handlar det om ytterligare en dag ledigt per år. På Teknikavtalet är Unionen därmed uppe i nio dagars arbetstidsförkortning  – långt ifrån Unionens mål på 100 timmar per år. Avsättningen till arbetstidsförkortning motsvarar 0,5 procent i avtalsvärde, vilket alltså innebär att löneutrymmet i själva verket blir 2,9 procent under 2025 och 3,0 procent under 2026.

Förhandlingarna fortsätter

Närmast väntar fler tuffa förhandlingar för Unionen – särskilt inom tjänstesektorn. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, ser arbetstidsförkortningen i Industriavtalet som en nyckel för att lyckas även där.

– Det var sju områden inom industrin som inte hade arbetstidsförkortning – nu har vi det på alla områden. Det kommer att lägga en viktig grund för de fortsatta förhandlingarna. Vi är fast beslutna att driva igenom det på alla Unionens områden, och nu står Almega och TechSverige på tur, säger han.

Facken krävde 4,2 procent

Fackens krav på löneökning på 4,2 procent – på ett år – inklusive kostnaden för sänkt arbetstid, avvisades från arbetsgivarhåll redan i höstas. För en dryg vecka sedan kom medlarna med ett bud på 7,7 procents löneökning på tre år som arbetsgivarna kunde acceptera men som facken avvisade som oacceptabelt.