Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken kräver vab-lön

Som vanligt när det är dags att växla avtalskrav ser fack och arbetsgivare olika på det ekonomiska läget. Enligt Facken inom industrin skiljer sig det ekonomin inte så mycket jämfört med i fjol och inte heller avtalskraven. Ett nytt krav är dock löneutfyllnad vid vab.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Anders Ferbe, ordförande IF Metall, Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, ordförande Unionen. Kollega

– Vi har gjort bedömningen att det är inte är så stor skillnad jämfört med läget vid förra avtalsrörelsen för ett år sedan. Det finns inga ekonomiska förutsättningar vare sig för upp eller nedväxlingar, sa IF Metalls ordförande Anders Ferbe när avtalskraven utväxlades på industrins område.

Så är också kraven i stort sett identiska med dem för ett år sedan. Löneökningar på 2,8 procent och en fortsatt utbyggnad av flexpensionen är liksom då huvudspåret.

Ett av de få nya kraven som Unionen driver tillsammans med Sveriges Ingenjörer är att det införs en löneutfyllnad vid vård av sjukt barn.

– Vi ser att det är när föräldraskapet kommer in i våra liv som vi ser att både löneutveckling och karriärvägar för kvinnor försämras. 2015 togs 62 procent av vab-dagarna ut av kvinnorna. Med den här löneutfyllnaden skulle inkomstbortfallet för kvinnorna som är hemma med sjuka barn minska. Samtidigt skulle det ge ett ökat incitament för männen att vabba och på så vis bidra till ett mer jämställt uttag, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Kravet innebär en löneutfyllnad upp till 90 procent av lönen vid vård av sjukt barn upp till fem dagar per år och anställd. Dessutom kräver facken att föräldralönen, det vill säga den löneutfyllnad som redan finns vid föräldraledighet ska kunna tas ut i flera perioder, i stället för som i dag, bara i en period.

Både fack och arbetsgivare tycks inställda på att det återigen kommer att landa i ett kort avtal.

–Förutsättningar för att nå ett långt avtal ser svåra ut. Det som är viktigt för oss är att säkra reallöneökningar, ökade avsättningar till flex-  och deltidspension och bättre villkor för våra medlemmar. Det är självklart viktigare för oss än ett långt avtal, säger Martin Linder.

Teknikföretagens bild av ekonomin skiljer sig i väsentliga delar från fackens. Enligt dem befinner sig Sverige nu i början på en nedförsbacke där industrijobben försvinner, produktivitetsutvecklingen är låg och arbetskraftskostnaderna ökar mer än i de viktigaste konkurrentländerna.

– Tyskland är en förebild. Här gav flera års återhållsamhet stärkta företag och fler anställda, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg enligt vilken den svenska industrin nu måste träffa avtal som understiger 1,5 procent för att inte halka efter ännu mer.

Förhandlingarna om de nya avtalen inom industrin inleds efter nyår. Målet är att vara klara senast den 31 mars.

Unionens avtalskrav:

  • Löneökningar på 2,8 procent.
  • Fortsatt utbyggnad av flexpensionen.
  • Lägsta löneökning på minst 460 kronor per månad.
  • Löneutfyllnad upp till 90 procent av lönen vid vab upp till fem dagar per år och anställd.
  • Föräldralönen ska kunna tas ut i perioder.
  • Bättre villkor vid beredskapstjänst för att säkerställa balans mellan arbete och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.