Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Dags för avtalsrörelse - igen

Knappt har man tecknat det sista avtalet förrän det är dags att börja förhandla om ett nytt. Under hösten drar det i gång – och det finns anledning att vänta sig en stökig tillställning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow/TT
Bäddat för bråk när avtalsrörelsen nu tas upp igen. Jessica Gow/TT

Unionen kan vara nöjd med de avtal som nu är i hamn. Förutsättningarna inför 2016 års avtalsrörelse var inte de bästa. Ekonomin var instabil och bedömarnas analyser gick i sär, minst sagt.

Men nu är det dags att ladda om. Och det finns två orosmoment som kan störa uppladdningen. Det första är LO-samordningen. Sedan slutet på 1990-talet är det den exportberoende och internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter nivån i avtalen, det så kallade märket.

I förra avtalsrörelsen sprack samordningen inom LO, och även om LO:s ordförande senare har manat medlemsförbunden att respektera märket kan man inte räkna med någon samordning heller denna gång.

I sådant fall uppstår det sannolikt en hel del konflikter – arbetsgivarna lär inte stillatigande gå med på krav utöver märket – det vore heller inte bra för varken svensk ekonomi eller facken. Dessutom skulle det utan tvekan minska den allmänna acceptansen för industrins märkessättande roll.

Även om vi just nu befinner oss i en låginflationsekonomi kan det på sikt leda till att Sverige återigen hamnar i ett läge där löneökningarna i stort sett blir meningslösa, eftersom de äts upp av prisökningarna.

Att enskilda förbund bestämmer sig för att kräva löneökningar långt över industrins märke kan hota den svenska modellen. Det uppstår tvivel på att arbetsmarknadens parter kan sköta lönebildningen utan inblandning från staten.

Mycket riktigt har också politiker sedan dess krävt ändrade konfliktregler. Bland annat vill förespråkare från Liberalerna, Centern och KD att man inför en proportionalitetsregel. Sympatiåtgärder skulle till exempel kunna bedömas som otillåtna i ett sådant scenario.

Det andra orosmomentet är flexpensionen. Man kan vänta sig att den kommer att prioriteras på Almegaområdet också i den kommande avtalsrörelsen.

Då händer det

26-27 september
Unionens förbundsråd stakar ut inriktningen för Unionens krav i avtalsrörelsen.

19 oktober
LO:s representantskap samlas. Här avgörs samordningen inom LO.

Slutet av oktober
Facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs) presenterar sin gemensamma avtalsplattform.

Juletid
Facken inom industrin överlämnar sina krav till motparterna.

31 mars
Många avtal löper ut. Nu vill industrin kunna presentera ett nytt avtal, för att märket – den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad – ska etableras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.