Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionen kan vara nöjd med de avtal som nu är i hamn. Förutsättningarna inför 2016 års avtalsrörelse var inte de bästa. Ekonomin var instabil och bedömarnas analyser gick i sär, minst sagt.
Men nu är det dags att ladda om. Och det finns två orosmoment som kan störa uppladdningen. Det första är LO-samordningen. Sedan slutet på 1990-talet är det den exportberoende och internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter nivån i avtalen, det så kallade märket.
I förra avtalsrörelsen sprack samordningen inom LO, och även om LO:s ordförande senare har manat medlemsförbunden att respektera märket kan man inte räkna med någon samordning heller denna gång.
I sådant fall uppstår det sannolikt en hel del konflikter – arbetsgivarna lär inte stillatigande gå med på krav utöver märket – det vore heller inte bra för varken svensk ekonomi eller facken. Dessutom skulle det utan tvekan minska den allmänna acceptansen för industrins märkessättande roll.
Även om vi just nu befinner oss i en låginflationsekonomi kan det på sikt leda till att Sverige återigen hamnar i ett läge där löneökningarna i stort sett blir meningslösa, eftersom de äts upp av prisökningarna.
Att enskilda förbund bestämmer sig för att kräva löneökningar långt över industrins märke kan hota den svenska modellen. Det uppstår tvivel på att arbetsmarknadens parter kan sköta lönebildningen utan inblandning från staten.
Mycket riktigt har också politiker sedan dess krävt ändrade konfliktregler. Bland annat vill förespråkare från Liberalerna, Centern och KD att man inför en proportionalitetsregel. Sympatiåtgärder skulle till exempel kunna bedömas som otillåtna i ett sådant scenario.
Det andra orosmomentet är flexpensionen. Man kan vänta sig att den kommer att prioriteras på Almegaområdet också i den kommande avtalsrörelsen.
26-27 september
Unionens förbundsråd stakar ut inriktningen för Unionens krav i avtalsrörelsen.
19 oktober
LO:s representantskap samlas. Här avgörs samordningen inom LO.
Slutet av oktober
Facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs) presenterar sin gemensamma avtalsplattform.
Juletid
Facken inom industrin överlämnar sina krav till motparterna.
31 mars
Många avtal löper ut. Nu vill industrin kunna presentera ett nytt avtal, för att märket – den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad – ska etableras.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
