Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtalsrörelsen – därför ska du bry dig

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare har börjat. Och de är viktiga även för dig som inte är facklig nörd. Kollega har tre anledningar till att du ska bry dig om årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Därför ska du bry dig om avtalsrörelsen! Colourbox

Avtalsrörelsen har kommit igång på allvar efter julledigheten. Under några månader ska fackförbund och arbetsgivare komma överens om nya kollektivavtal – med förhoppningen att allt är klart till den 1 april. Men vilka är de svåra frågorna och varför ska du bry dig? Kollega listar här tre skäl att hålla koll på förhandlingarna.

Lönen. Strax före jul lämnade Unionen och övriga förbund i Facken inom industrin sina avtalskrav till arbetsgivarna. De innehöll krav på löneökningar på 2,8 procent. Den nivån ger reallöneökningar, men är inte så hög att det ställer till med problem för arbetsgivarna. Tycker Unionen. Arbetsgivarna håller inte med. Produktiviteten har inte ökat i takt med löneökningarna de senaste åren, enligt Teknikföretagarna. De tycker därför att höjningen ska vara maximalt 1,5 procent.

Resultatet av förhandlingarna kommer att visa sig i din plånbok när våren är här.

Pensionen. Blir du trött av att jobba 8-17 eller vill du ha mer tid till hobbyn eller barnbarnen? I årets avtalsrörelse kräver Unionen flexpension åt alla. Den innebär bland annat att det blir lättare att arbeta deltid för den som närmar sig pensionsåldern. Redan i december kom Unionen och Almega överens om att införa flexpension, men Almega räknar med eftergifter som betalning för pensionen.

Vilka eftergifter det blir kommer snart att visa sig.

Arbetstiden. De senaste årens teknikutveckling har bland annat inneburit att det är lätt att arbeta från andra ställen än kontoret. Nu kan du enkelt mejla en kund samtidigt som du tittar på när din dotter tränar fotboll. Eller sitta i tv-soffan och prata med chefen på kvällen. Många tjänstemän gillar flexibiliteten, men de ska ha betalt när de jobbar – oavsett var och när de gör det. I årets avtalsrörelse finns därför krav på att all tid som arbetsgivaren kräver att tjänstemannen är tillgänglig ska betraktas som arbetstid. Dessutom ska varje arbetsplats ta fram riktlinjer för ostörd fritid.

Så om allt går Unionens väg under avtalsrörelsen slipper du kanske svara på jobbmejl under söndagspromenaden.

Quiz: Vad kan du om avtalsrörelsen?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.