Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtalsrörelsen – därför ska du bry dig

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare har börjat. Och de är viktiga även för dig som inte är facklig nörd. Kollega har tre anledningar till att du ska bry dig om årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Därför ska du bry dig om avtalsrörelsen! Colourbox

Avtalsrörelsen har kommit igång på allvar efter julledigheten. Under några månader ska fackförbund och arbetsgivare komma överens om nya kollektivavtal – med förhoppningen att allt är klart till den 1 april. Men vilka är de svåra frågorna och varför ska du bry dig? Kollega listar här tre skäl att hålla koll på förhandlingarna.

Lönen. Strax före jul lämnade Unionen och övriga förbund i Facken inom industrin sina avtalskrav till arbetsgivarna. De innehöll krav på löneökningar på 2,8 procent. Den nivån ger reallöneökningar, men är inte så hög att det ställer till med problem för arbetsgivarna. Tycker Unionen. Arbetsgivarna håller inte med. Produktiviteten har inte ökat i takt med löneökningarna de senaste åren, enligt Teknikföretagarna. De tycker därför att höjningen ska vara maximalt 1,5 procent.

Resultatet av förhandlingarna kommer att visa sig i din plånbok när våren är här.

Pensionen. Blir du trött av att jobba 8-17 eller vill du ha mer tid till hobbyn eller barnbarnen? I årets avtalsrörelse kräver Unionen flexpension åt alla. Den innebär bland annat att det blir lättare att arbeta deltid för den som närmar sig pensionsåldern. Redan i december kom Unionen och Almega överens om att införa flexpension, men Almega räknar med eftergifter som betalning för pensionen.

Vilka eftergifter det blir kommer snart att visa sig.

Arbetstiden. De senaste årens teknikutveckling har bland annat inneburit att det är lätt att arbeta från andra ställen än kontoret. Nu kan du enkelt mejla en kund samtidigt som du tittar på när din dotter tränar fotboll. Eller sitta i tv-soffan och prata med chefen på kvällen. Många tjänstemän gillar flexibiliteten, men de ska ha betalt när de jobbar – oavsett var och när de gör det. I årets avtalsrörelse finns därför krav på att all tid som arbetsgivaren kräver att tjänstemannen är tillgänglig ska betraktas som arbetstid. Dessutom ska varje arbetsplats ta fram riktlinjer för ostörd fritid.

Så om allt går Unionens väg under avtalsrörelsen slipper du kanske svara på jobbmejl under söndagspromenaden.

Quiz: Vad kan du om avtalsrörelsen?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.