Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte särskilt förvånad men ändå oroad sedan han tagit del av arbetsgivarnas krav inför den kommande avtalsrörelsen, som snart går in i skarpt läge.
Anita Täpp Publicerad
Karin Wesslen/TT
"Arbetsgivarna aldrig sagt något annat än att vi ska ha lägre löneökningar," säger Martin Linder. Karin Wesslen/TT

Vilken är den viktigaste frågan i avtalsrörelsen?
– För Unionen är de viktigaste frågorna att alla våra medlemmar får mer i plånboken, att vi får till ytterligare avsättningar till flexpension, så vi får chansen att förstärka våra pensioner, liksom de krav vi ställer på jämställdhets- och miljöområdet, säger Martin Linder.

Finns något oväntat i arbetsgivarnas krav?
– Kanske inte något oväntat, för i mångt och mycket är det krav som vi har hört tidigare. Det är också en beskrivning som vi har hört tidigare, att oavsett hur konjunkturläget, valutakursen och lönsamheten är, upp eller ner, så har arbetsgivarna aldrig sagt något annat än att vi ska ha lägre löneökningar. Så det är inte förvånande.

Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

– Samtidigt kan det oroa mig lite grann när jag hör hur arbetsgivarna nu beskriver att vi ska ha väldigt låga löneökningar och att de också uttrycker att allt ska bestämmas ute på företagen. Då tycker jag att man med rätta kan vara lite orolig över hur arbetsgivarna ser på hur vi ska normera våra avtal. Vi gör ju anspråk här, på att sätta märket för svensk arbetsmarknad och avtalen, så utifrån arbetsgivarnas beskrivning behöver jag nog ställa lite följdfrågor till dem, för att få veta mer om hur de tänker.

Var står ni längst ifrån varandra. Vad kommer den största fajten bli om, tror du?
– Det får ju förhandlingarna utvisa. Men det låter ju som att vi står en bit ifrån varandra när det gäller utrymmet för löneökningar, där vi menar att vi gör en väldigt välavvägd bedömning när vi kräver 3,0 procent, där vi också tar stor hänsyn till företagens konkurrenskraft. Vi har noll intresse av att äventyra den konkurrenskraften eftersom det är i de här företagen våra medlemmar jobbar och det är där det ska skapas fler och bättre jobb. Men jag tror frågan om hur höga löneökningarna ska bli liksom synen på arbetstidsfrågor och på hur mycket som ska hanteras och regleras i avtal kontra att det ska vara upp till vilken arbetsgivare och chef som helst att bestämma, kommer bli de största tvistefrågorna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.