Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte särskilt förvånad men ändå oroad sedan han tagit del av arbetsgivarnas krav inför den kommande avtalsrörelsen, som snart går in i skarpt läge.
Anita Täpp Publicerad
Karin Wesslen/TT
"Arbetsgivarna aldrig sagt något annat än att vi ska ha lägre löneökningar," säger Martin Linder. Karin Wesslen/TT

Vilken är den viktigaste frågan i avtalsrörelsen?
– För Unionen är de viktigaste frågorna att alla våra medlemmar får mer i plånboken, att vi får till ytterligare avsättningar till flexpension, så vi får chansen att förstärka våra pensioner, liksom de krav vi ställer på jämställdhets- och miljöområdet, säger Martin Linder.

Finns något oväntat i arbetsgivarnas krav?
– Kanske inte något oväntat, för i mångt och mycket är det krav som vi har hört tidigare. Det är också en beskrivning som vi har hört tidigare, att oavsett hur konjunkturläget, valutakursen och lönsamheten är, upp eller ner, så har arbetsgivarna aldrig sagt något annat än att vi ska ha lägre löneökningar. Så det är inte förvånande.

Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

– Samtidigt kan det oroa mig lite grann när jag hör hur arbetsgivarna nu beskriver att vi ska ha väldigt låga löneökningar och att de också uttrycker att allt ska bestämmas ute på företagen. Då tycker jag att man med rätta kan vara lite orolig över hur arbetsgivarna ser på hur vi ska normera våra avtal. Vi gör ju anspråk här, på att sätta märket för svensk arbetsmarknad och avtalen, så utifrån arbetsgivarnas beskrivning behöver jag nog ställa lite följdfrågor till dem, för att få veta mer om hur de tänker.

Var står ni längst ifrån varandra. Vad kommer den största fajten bli om, tror du?
– Det får ju förhandlingarna utvisa. Men det låter ju som att vi står en bit ifrån varandra när det gäller utrymmet för löneökningar, där vi menar att vi gör en väldigt välavvägd bedömning när vi kräver 3,0 procent, där vi också tar stor hänsyn till företagens konkurrenskraft. Vi har noll intresse av att äventyra den konkurrenskraften eftersom det är i de här företagen våra medlemmar jobbar och det är där det ska skapas fler och bättre jobb. Men jag tror frågan om hur höga löneökningarna ska bli liksom synen på arbetstidsfrågor och på hur mycket som ska hanteras och regleras i avtal kontra att det ska vara upp till vilken arbetsgivare och chef som helst att bestämma, kommer bli de största tvistefrågorna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.