Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vilken är den viktigaste frågan i avtalsrörelsen?
– För Unionen är de viktigaste frågorna att alla våra medlemmar får mer i plånboken, att vi får till ytterligare avsättningar till flexpension, så vi får chansen att förstärka våra pensioner, liksom de krav vi ställer på jämställdhets- och miljöområdet, säger Martin Linder.
Finns något oväntat i arbetsgivarnas krav?
– Kanske inte något oväntat, för i mångt och mycket är det krav som vi har hört tidigare. Det är också en beskrivning som vi har hört tidigare, att oavsett hur konjunkturläget, valutakursen och lönsamheten är, upp eller ner, så har arbetsgivarna aldrig sagt något annat än att vi ska ha lägre löneökningar. Så det är inte förvånande.
Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön
– Samtidigt kan det oroa mig lite grann när jag hör hur arbetsgivarna nu beskriver att vi ska ha väldigt låga löneökningar och att de också uttrycker att allt ska bestämmas ute på företagen. Då tycker jag att man med rätta kan vara lite orolig över hur arbetsgivarna ser på hur vi ska normera våra avtal. Vi gör ju anspråk här, på att sätta märket för svensk arbetsmarknad och avtalen, så utifrån arbetsgivarnas beskrivning behöver jag nog ställa lite följdfrågor till dem, för att få veta mer om hur de tänker.
Var står ni längst ifrån varandra. Vad kommer den största fajten bli om, tror du?
– Det får ju förhandlingarna utvisa. Men det låter ju som att vi står en bit ifrån varandra när det gäller utrymmet för löneökningar, där vi menar att vi gör en väldigt välavvägd bedömning när vi kräver 3,0 procent, där vi också tar stor hänsyn till företagens konkurrenskraft. Vi har noll intresse av att äventyra den konkurrenskraften eftersom det är i de här företagen våra medlemmar jobbar och det är där det ska skapas fler och bättre jobb. Men jag tror frågan om hur höga löneökningarna ska bli liksom synen på arbetstidsfrågor och på hur mycket som ska hanteras och regleras i avtal kontra att det ska vara upp till vilken arbetsgivare och chef som helst att bestämma, kommer bli de största tvistefrågorna.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
