Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Anna-Karin Hatt ny vd för Almega

Anna-Karin Hatt blir ny vd för Almega och tillträder i augusti.
– Almega är en oslipad diamant. Man har ett bra varumärke men skulle kunna bli ännu tydligare och mer framgångsrik i sitt påverkansarbete för tjänsteföretagens frågor, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Anna-Karin Hatt har utsetts till ny vd och förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Almega, och efterträder í augusti Jonas Milton. Pontus Lundahl/TT

Anna-Karin Hatt var IT- och energiminister under Alliansregeringen. Tidigare i sin karriär har hon bland annat varit företagsledare och statssekreterare i Statsrådsberedningen. Den 15 augusti är det dags för nästa uppdrag. Då efterträder hon Jonas Milton som lämnar sitt uppdrag i Almega efter drygt 30 år, varav de senaste 13 som vd. Anna-Karin Hatt ser fram emot utmaningen men vill i nuläget inte peka ut några konkreta frågor som hon tänker jobba särskilt med.

– Beslutet är precis fattat, och innan jag tillträder varken bör eller kan jag uttala mig  i enskilda frågor. Orsaken till att jag tackade ja till jobbet som vd är att vi ser att tjänstesektorns betydelse i samhället växer. Vi får fler tjänsteföretag och större tjänsteinslag i många traditionella företag. Då blir det viktigare att Almega är duktigt på att bana väg så att tjänsteföretag får bra förutsättningar att växa och verka, säger hon.

Hon kommer att kastas direkt in i hetluften.
– Det är otroligt viktigt att den kommande avtalsrörelsen landar i lösningar som gör det möjligt för tjänsteföretagen att fortsätta vara konkurrenskraftiga och kunna konkurrera om kompetensen.

Tidigare har Anna-Karin Hatt varit vice vd på pr-byrån Kind & Partners AB, ledarskribent, och vd för Didaktus hälso- och sjukvårdsutbildningar AB. Konkreta erfarenheter som kan komma till användning i framtida förhandlingar med Unionen.
– Ett av företagen gick med förlust och en omställning behövdes göras. I rollen som företagsledare försökte jag tillsammans med fackliga företrädare få till bra lösningar för verksamheten och samtidigt hjälpa människor vidare, säger hon.

– Jag har ägnat mig åt många slags förhandlingar så förhandlingslogiken kan jag, men inom lönebildning och kollektivavtalsförhandlingar har jag mer att lära. Min samlade erfarenhet av förhandlingar är att man ska tydlig med sina ingångsvärden, bygga förtroende och få motparten att förstå att om vi kommer överens om en kompromiss så är det en hållbar överenskommelse som håller över tid.

Almegas ordförande Håkan Bryngelson är nöjd över rekryteringen.
– Vi är mycket glada för att i Anna-Karin Hatt få en erfaren och respekterad ledare för Almega. Hon är kunnig i företagarfrågor och har mycket bred bakgrund inom svensk politik, speciellt i de frågor som är avgörande för den växande tjänstesektorn. Anna-Karin Hatt har integritet och förmåga att med kraft driva medlemsföretagens frågor, säger han i ett pressmeddelande.

Jonas Milton kommer framöver att fokusera på styrelseuppdrag och rådgivningsverksamhet och kvarstår som senior rådgivare till Almega under avtalsrörelsen 2016.

Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är född 1972 och var IT- och energiminister under Alliansregeringen, stabschef för Centerpartiets partiledarstab, statssekreterare i Statsrådsberedningen. Hon har även varit vice vd på pr-byrån Kind & Partners AB, ledarskribent, och vd för Didaktus hälso- och sjukvårdsutbildningar AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.