Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega: Strejkvarslet bryter mot fredsplikten

Almega menar att Unionens och Sveriges Ingenjörers strejkvarsel är ett brott mot fredsplikten i och med att ITP-avtalet gör att det gäller fredsplikt i pensionsfrågor. Men Unionen håller inte med och menar att protesten är ett försök att skjuta upp strejken.
Linnea Andersson Publicerad
Person gör fredstecken med fingrarna.
Fredsplikt eller inte? Det är upp till Arbetsdomstolen att avgöra. Foto: Colourbox

Almega lämnade under torsdagen in en fredspliktsinvändning till Unionen och Sveriges Ingenjörer med anledning av fackens strejkvarsel för att få till flexpension. Trots att kollektivavtalen mellan parterna har löpt ut menar Almega att det råder fredsplikt i pensionsfrågor.

– Våra motparter har förklarat att det bara är genom en överenskommelse om kompletterande avsättningar till ITP som de varslade stridsåtgärderna kan undvikas. Men i de företag där ITP-planen gäller råder fredsplikt i pensionsfrågor, säger Jonas Stenmo, Almegas chefsjurist, i ett pressmeddelande.

Vidare menar han att de kommer begära skadestånd och/eller vidta andra rättsliga åtgärder om strejken bryter ut.

Men Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, är av en annan mening.

– Vi har så klart bedömt frågan och vår bedömning är att det inte omfattas av fredsplikten. Nu får det här prövas men det jag kan säga i nuläget är att vi inte är överrumplade och att vi är trygga i vår bedömning, säger Martin Wästfelt.

Även Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att Almega gjort en felaktig bedömning och att syftet är att försena strejken.

Unionens och Sveriges Ingenjörers jurister kommer lämna in ett svar till Arbetsdomstolen under fredagen. Arbetsdomstolen säger att de kommer hantera ärendet skyndsamt, eftersom strejken inte kan bryta ut innan dess.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Klart med avtal i byggbranschen - så blir lönerna

Efter långa förhandlingar har Unionen och Byggföretagen enats om ett nytt kollektivavtal. Tjänstemännen i byggbranschen får ytterligare en ledig dag – och 2,9 procent i löneökning i år.
David Österberg Publicerad 16 maj 2025, kl 15:35
Byggkranar
Tjänstemännen i byggbranschen har fått ett nytt avtal. Så stor blir löneökningen i år. Så mycket kortare blir arbetstiden. ADAM IHSE / TT

Det har kärvat i förhandlingarna mellan Unionen och Byggföretagen. Avtalet löpte ut den 31 mars, men först i dag, den 16 maj, kom fack och arbetsgivare överens. 

Det nya kollektivavtalet är tvåårigt och värt 6,4 procent. Löneökningen blir totalt 5,9 procent. I år höjs lönerna med 2,9 procent och nästa år blir löneökningen 3 procent.

0,5 procent går till att korta arbetstiden med en dag om året, med start efter 1 april 2026.

Deltidsanställda får övertidsersättning

Byggbranschen har sedan tidigare fem dagars arbetstidsförkortning om året – och får alltså sex dagar nu. En av dagarna får arbetsgivaren bestämma över.

Enligt det nya avtalet utökas beräkningsperioden för ordinarie arbetstid från fyra veckor till tre månader. Det ger arbetsgivaren större möjligheter att lägga ut övertid. 

I det nya kollektivavtalet får detidsanställda rätt till övertidsersättning.

Avtalet i korthet

  • Löneökningar på 5,9 procent över två år.
  • Lönen höjs med 2,9 procent från den 1 april i år.
  • Lönen höjs med 3 procent från den 1 april 2026.
  • Lägsta löneökningen är 500 kronor i år och 600 kronor nästa år.
  • 0,5 procent går till åtta timmars arbetstidsförkortning.