Fortfarande är det en bit kvar innan de så kallade etableringsanställningarna blir verklighet. Men sedan förra veckan finns en principöverenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. Överenskommelsen innebär att de anställda ska få en disponibel inkomst som motsvarar den inkomst efter skatt som en anställd med avtalsenlig lägstalön har.
Exakt hur mycket en genomsnittlig lägstalön ligger på är ännu oklart, men en siffra som nämnts är 19 500 kronor. För arbetsgivaren kommer detta att kosta 8 000 kronor i månaden, resten ska staten betala direkt till den anställde.
Nu ska principöverenskommelsen förankras hos arbetsgivarförbunden och inom LO, där samtliga förbund utom Transport varit intresserade.
Tjänstemännen har i förhandlingarna representerats av Unionen.
– Jag förhandlar för Unionen. Men vi har inget emot att andra tjänstemannaförbund ansluter sig till principöverenskommelsen, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Vilka yrken kommer att berörs?
– Jag tror att det kan vara aktuellt på ganska många områden. Men vi har inte satt upp några siffersatta mål. I den här förhandlingen har det gällt teknikföretagen. Men jag tror defintivt att det kan vara aktuellt i flera branscher framöver, säger Niklas Hjert som är noga med att påpeka att det rör sig om ”riktiga jobb”.
– Motivet att lägga sig på en lägre lönekostnad är att personen ifråga inte kommer att kunna göra jobbet fullt ut från dag 1. Det kan handla om att komma in i jobbet eller att lära sig språket och kulturen.
Utbildning ska ingå i anställningen. För nyanlända kan det handla om Svenska för invandrare. Hälften av utbildningen ska kunna förläggas under betald arbetstid, enligt Niklas Hjert.
Även långtidsarbetslösa kommer att ha möjlighet att få del av anställningsformen. För den anställde ska den omvandlas till en tillsvidareanställning efter två år.
När etableringsanställningen kommer att finnas på plats vill inte Niklas Hjert i dagsläget säga något om.
– Men regeringen har visat tydligt under samtalen att de vill att det ska gå fort.
