Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Parterna överens: Lön på 8 000 till nyanlända

Unionen har tillsammans med IF Metall och Teknikföretagen tagit fram ett förslag på principöverenskommelse som ska underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Modellen innebär bland annat en lön på 8 000 kronor och att arbetsgivarna slipper arbetsgivaravgifter.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna anställas i en så kallad etableringsanställning - en visstidsanställning i upp till två år enligt den överenskomna modellen. Efter två år är det tänkt att den anställde automatisk ska bli tillsvidareanställd. Tanken är att det ska vara så enkelt för arbetsgivaren att anställningarna blir av. Det rapporterar Sveriges Radio.

Lönen på 8 000 kronor i månaden ska kompletteras med ett statligt bidrag som går direkt till den anställde. Parterna har enats om att den totala inkomsten, som man räknar med ska vara skattebefriad, ska motsvara en lägstalön efter skatt.

Överenskommelsen med etableringsanställningar ska gälla tillfälligt i fem år och riktar sig till nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna men även till långtidsarbetslösa, beroende på hur gamla de är och hur länge de varit utan jobb. Utbildning ska också ingå i paketet.

Nu ska förslaget förankras bland LO-facken och sedan kommer parterna förhandla med staten om bidragsdelen och utbildningsbiten. Enligt Sveriges Radio har flera LO-förbund farhågor att modellen kan tränga undan anställningar som kunde ha skett utan bidragen och att andras löner kan påverkas negativt.

Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, kan det föreligga en sådan risk:

– Allting man gör har risker, men att inte göra någonting är betydligt mer riskfyllt. Då får vi en stor grupp människor som står helt utanför samhället, säger Niklas Hjert, till Sveriges Radio.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.