Unionen har tillsammans med IF Metall och Teknikföretagen tagit fram ett förslag på principöverenskommelse som ska underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Modellen innebär bland annat en lön på 8 000 kronor och att arbetsgivarna slipper arbetsgivaravgifter.
Nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna anställas i en så kallad etableringsanställning - en visstidsanställning i upp till två år enligt den överenskomna modellen. Efter två år är det tänkt att den anställde automatisk ska bli tillsvidareanställd. Tanken är att det ska vara så enkelt för arbetsgivaren att anställningarna blir av. Det rapporterar Sveriges Radio.
Lönen på 8 000 kronor i månaden ska kompletteras med ett statligt bidrag som går direkt till den anställde. Parterna har enats om att den totala inkomsten, som man räknar med ska vara skattebefriad, ska motsvara en lägstalön efter skatt.
Överenskommelsen med etableringsanställningar ska gälla tillfälligt i fem år och riktar sig till nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna men även till långtidsarbetslösa, beroende på hur gamla de är och hur länge de varit utan jobb. Utbildning ska också ingå i paketet.
Nu ska förslaget förankras bland LO-facken och sedan kommer parterna förhandla med staten om bidragsdelen och utbildningsbiten. Enligt Sveriges Radio har flera LO-förbund farhågor att modellen kan tränga undan anställningar som kunde ha skett utan bidragen och att andras löner kan påverkas negativt.
Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, kan det föreligga en sådan risk:
– Allting man gör har risker, men att inte göra någonting är betydligt mer riskfyllt. Då får vi en stor grupp människor som står helt utanför samhället, säger Niklas Hjert, till Sveriges Radio.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.