Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

”Unionen lever i det förflutna”

Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.
Lina Björk Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Frilans Finans har startat Frilans Finans Råd som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Kollega har i en tidigare artikel berättat om Unionens syn på den strandade förhandlingen om kollektivavtal: Frilans finans startar gul fackklubb

Hur upplever ni att diskussionerna om kollektivavtal har gått med Unionen?
– Jag har förhandlat med Unionen i egenskap av ordförande för egenanställningsföretagarnas branschorganisation. Jag är så klart inte nöjd eftersom vi inte fick till ett kollektivavtal. 

Varför har man inte kommit överens?
– Min analys är att vi hade helt olika förutsättningar. Vi är en organisation bildad i nutid, vi kan vara pragmatiska och lösningsorienterade medan Unionen har ett ideologiskt arv som skapar en massa låsningar. Till exempel diskussionen om tillsvidareanställningar, jämfört med tidsbegränsade anställningar. Där har Unionen en syn som går långt tillbaka till fackföreningarnas start och som hör samman med industrialismen. När samhället förändras är det svårt att flytta med i tiden, men man måste byta synsätt när arbetsmarknaden utvecklas.

Är det några speciella frågor där man står långt ifrån varandra?
– Tillsvidareanställningen utgjorde den största låsningen. Fackföreningarna ser den anställningsformen som den enda tryggheten och när det nu växer fram en arbetsmarknad där man jobbar uppdragsbaserat så har man svårt att förhålla sig till det. Vi menar att det går att bygga trygghet utan en tillsvidareanställning.

Varför har det startats en ”gul” fackklubb?
– Det har inte startats en gul fackklubb, det är en etikett som har klistrats på oss av andra. Det som Frilans Finans har gjort är att vi har startat Frilans Finans Råd, som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Skälet till att vi gjorde det är att det inte finns någon part som representerar dem som jobbar uppdragsbaserat.

Så det var aldrig tänkt som en fackklubb?
– Vi behöver jobba med frågor kring villkor och trygghet och annat som rör den här typen av anställningar och eftersom inte Unionen eller någon annan part vill ta det ansvaret så startade vi det här rådet.

Vilka frågor ska rådet fokusera på?
– Kompetensutveckling, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, matchningsfrågor och såklart a-kassan, som är ett sorgebarn för alla som jobbar uppdragsbaserat.

Hur många är med?
– Det har valts tio personer som ska representera de 18 000 som jobbar som egenanställda. De har ett mandat på två år. 

Hur ser ni att man tillgodoser de anställdas trygghet i dag utan kollektivavtal?
– Vår organisations syfte är att se till att människor får möjlighet att utvecklas. Därför är det naturligt att vi arbetar utifrån ekonomisk och social hållbarhet. Frilans Finans Råd är en del i det. Sedan jobbar vi systematiskt med arbetsmiljön. Att våra egenanställda är långt ifrån arbetsledningen är inget unikt, så har många yrken utvecklats.

 – Vi jobbar preventivt med utbildningar, bland annat via nätet. Men det är en delvis ny arbetsmarknad och man måste skapa nya rutiner och processer för att jobba med sådana saker.

Är kollektivavtal en del i framtidens arbetsmarknad enligt er?
– Jag tror på den svenska modellen. Det var därför vi valde att sätta oss i förhandlingar med Unionen. Sedan måste fackförbundet bestämma sig för om de vill vara en part som representerar anställda som jobbar uppdragsbaserat, eller om de vill överlåta det på andra parter.

Samtalar ni med andra parter?
– Ja. Men många delar av arbetsmarknaden är väldigt polariserad. Det är låsta positioner redan från början. Det gäller till exempel a-kassan, som vägrar att föra en dialog med oss.

Finns det möjlighet till fortsatta diskussioner med Unionen?
– Vi stänger inga dörrar, det är en fråga för Unionen.

Vad krävs för att det ska ske?
– Att man säger att man vill vara med att reglera de egenanställdas arbetsvillkor och är beredda att skapa ett nytt sorts kollektivavtal där arbetsgivaren betalar proportionerligt till trygghetssystemen. Dagens kollektivavtal bygger på tillsvidareanställningar och då hamnar vi i ett läge där arbetsgivaren inte betalar proportionerligt. Det är helt orimligt.

En gul fackklubb

En gul fackklubb är en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren. Det första gula facket, Fédération nationale des Jaunes de France, grundades i Frankrike av Pierre Biétry år 1902. Den gula färgen valdes för att understryka skillnaden mot rött som associerades med socialism.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.