Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I det nya direktivet står enligt tidningen Arbetet att beställarna måste kräva att utförarna vid en offentlig upphandling ”... lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställs i Unions-rätt, nationell rätt och kollektivavtal”...
I förra veckan meddelade Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande, att hon var glad över att Europaparlamentet lyssnat till LO:s krav på att kollektivavtal ska kunna krävas vid offentlig upphandling.
Någon dag senare meddelade Svenskt Näringslivs handelpolitiske expert Olof Erixon att de fackliga organisationer som hävdar att en leverantör måste ha kollektivavtal för att få vara med och bjuda på offentligt kontrakt har fel.
Så vad gäller egentligen?
TCO:s Samuel Engblom säger att han är glad över att kollektivavtalets ställning vid offentlig upphandling stärks.
- Det är en bestämmelse om att man måste ställa sociala krav och som anger kollektivavtalet som en av källorna till de kraven. Men hur det sedan ska omsättas i svensk rätt är nästa fråga och det utreds nu både i en statlig utredning och av en arbetsgrupp på Socialdepartementet som har en gemensam referensgrupp där företrädare för arbetsmarknadens parter, bland andra jag själv, liksom berörda myndigheter och en del andra är med.
- Just den här bestämmelsen har vi inte diskuterat än. Men det är ju viktigt hur den utformas och vi får se hur den exakta utformningen blir. Men vi menar att eftersom kollektivtalet nämns i direktivet så har dess ställning stärkts. Nu finns en uttrycklig hänvisning till kollektivavtal i den bestämmelse som handlar om sociala krav och då blir det svårt för någon att hävda att man inte skulle kunna ta kollektivavtal som utgångspunkt när man ställer sociala krav.
I grunden handlar det ju om vad man tycker offentlig upphandling ska vara till för.
Ett EU-direktiv är tvingande för medlemsstaterna. Men det finns ändå en möjlighet att påverka hur direktivets bestämmelser ska omvandlas till lag i det egna landet.
- Upphandlingsreglerna ger också utrymme för mycket annat. Som att vi bara är bundna av direktivet vad gäller upphandlingar som ligger över en viss summa pengar och är friare att göra som vi vill när det gäller mindre upphandlingar. Vi har ett antal sådana egna val att göra, säger Samuel Engblom.
En framgång med det nya direktivet, menar Samuel Engblom, är också att det föreskriver att man ska kunna ställa krav på miljömärkning när det gäller den it-utrustning som upphandlas, till gagn för anställda.
- I grunden handlar det ju om vad man tycker offentlig upphandling ska vara till för och vi menar att det är viktigt att ställa sociala och miljömässiga krav för att kunna påverka både vad gäller bra arbetsvillkor och ett starkare miljöskydd. Den offentliga upphandlingen innebär ju många miljarder och får också effekt på hur företag väljer att lägga upp sin verksamhet och skapa produkter som kan komma i fråga för en offentlig upphandling.
De utredningar som nu pågår ska vara klara senast i juni och 2016 ska den nya lagstiftningen börja gälla.
Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor.
Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.
Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger.
Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.
Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt.
– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar. Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.
Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner.
– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon.
Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna.
En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor.
– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel.
– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.
Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:
– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon.
Nya apoteksavtalet i siffror
Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027
Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027.
Källa: Unionen
Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier
De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.
Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda. Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.
Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.
