I stort handlar förhandlingarna om att arbetsgivarsidan vill att kompetens ska spela en större roll jämfört med anställningstid vid neddragningar. Att sist in först ut inte ska vara hugget i sten vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. I utbyte vill tjänstemannafacken att arbetsgivarna satsar mer pengar på kompetensutveckling så att det blir lättare att byta jobb även mitt i arbetslivet.
Parterna har flera gånger försökt få till en förändring av det nuvarande avtalet, men aldrig lyckats komma överens. Sista gången förhandlingarna ajournerades var i december 2013. Den här gången är målet att ett nytt avtal ska var klart under hösten 2015.
Frågan är vad som är annorlunda den här gången mot de tidigare gånger då förhandlingarna har strandat?
Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, tror att insikten om fördelarna med att hitta en överenskommelse är större och mognare den här gången.
– Att det sker just nu beror i min värld helt enkelt på att det är frågor som är viktiga för bägge parter. Det är absolut realistiskt att vi ska träffa ett nytt avtal under 2015, annars hade vi inte gjort det här, säger Christer Ågren.
Niklas Hjert, som leder PTK:s förhandlingschefsgrupp och är förhandlingschef på Unionen, är inne på samma spår. Det är så klart inte någon idé att komma till förhandlingsbordet i precis samma läge som man gjorde förra gången, men hans uppfattning är att båda sidor är beredda att röra på sig.
Enligt Niklas Hjert är de krav och förslag som PTK lämnade i de tidigare förhandlingar minst lika angelägna nu som då. Kanske till och med mer angelägna i dag i och med att effekterna av digitalisering och rationalisering börjar synas på tjänstemannasidan.
– Många tjänstemannajobb kommer ersättas av datorer och maskiner och då ökar behovet av kompetensutveckling för att kunna byta jobb mitt i livet. Det är oerhört angeläget och en av de viktigaste frågorna för att skapa trygghet för medlemmarna, säger Niklas Hjert.
Dessutom är det viktigt för PTK att de även har den nuvarande regeringens stöd, eftersom flera av deras förslag på lösningar kräver förändringar i exempelvis studiemedelssystemet.
Om det finns någon enskild fråga som PTK respektive Svenskt Näringsliv inte är villiga att backa från vill varken Niklas Hjert eller Christer Ågren kommentera. Men för Niklas Hjert är det en självklarhet att ett nytt omställningsavtal måste innehålla de förbättringar som PTK har föreslagit.
– Vi kommer också att värna om det lokala fackets roll, som är oerhört viktig, i neddragningsförhandlingar.
På frågan om de har några farhågor svarar Niklas Hjert att tillfället är viktigt eftersom man inte kan ta om förhandlingarna hur många gånger som helst och göra det med trovärdighet. Christer Ågren säger att det inte går att utesluta att även denna omgång blir utan framgång.
– Det är som alltid. Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken, säger Christer Ågren.
Omställningsavtal & PTK
Omställningsavtalet omfattar över 32 000 företag med sammanlagt 850 000 privatanställda tjänstemän som är anslutna till Trygghetsrådet (TRR). Avtalet, som även gäller dem som inte är med i facket, ger rätt till stöd och i vissa fall ersättning till den som blir av med jobbet på grund av arbetsbrist.
Såväl PTK som Svenskt Näringsliv vill få till vissa förändringar i det nuvarande avtalet.
PTK
Privattjänstemannakartellen är en samverkansorganisation för 25 fackförbund som representerar 750 000 privatanställda tjänstemän. Störst är Unionen.
Ordförande är Cecilia Fahlberg, tillika Unionens ordförande.
PTK, TRR
