Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Medlemmar i rättegång mot Unionen

För sju år sedan gick Unionen med på en försämring av avtalet för SAS kabinpersonal. Det orsakade raseri bland många medlemmar och 186 av dem stämde Unionen. I går avslutades rättegången.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Att medlemmar riktar anspråk mot sin fackförening i stället för sin arbetsgivare för försämrade villkor är mycket ovanligt. Christine Olsson/TT

2012 var flygbolaget SAS i ekonomisk kris. Läget var så allvarligt att en konkurs hotade och Unionen gick med på att teckna ett kollektivavtal som innebar sämre pensionsmöjligheter för kabinanställda. Tidigare hade personalen haft möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, men i och med den nya uppgörelsen höjdes pensionsåldern till 65 år.

– Det har varit ett mycket svårt beslut. Det kommer bli kännbara förändringar i arbetsvillkoren för de anställda, men alternativen hade varit värre, sa Unionens dåvarande förbundsordförande Cecilia Fahlberg.


Unionens dåvarande ordfarande, Cecilia Fahlberg, meddelar utanför SAS-Huset på Kastrup att avtalet är klart. Foto: Johan Nilsson/TT

Men avtalet uppskattades inte av alla. Nära 200 personer, de flesta medlemmar i Unionen, ansåg att Unionen inte hade rätt att teckna ett avtal som försämrade pensionsrättigheterna ”utan enskilda arbetstagares godkännande”. De ansåg också att de hade varit med och finansierat pensionsrättigheterna genom att avstå lön. Så 2015 stämde de Unionen för ”olovligt förfogande över intjänad pensionsrätt.”

– Vi gav aldrig vårt godkännande till att våra pensioner skulle minska på det här sättet. Flera av oss har blivit av med upp till hundratusentals kronor i pensionskapital. Vi har svårt att tro att Unionen har rätt att fritt förfoga över våra intjänade pensionsrättigheter utan vårt uttryckliga medgivande. De har avtalat bort våra pensionspengar som om det var deras egna, sa Michael Gärtner, en av de kabinanställda, i ett pressmeddelande 2015.

Rättegången inleddes först den här veckan och avslutades i går, onsdag. Om Unionen förlorar målet kan förbundet få betala skadestånd i mångmiljonklassen. Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, vill inte spekulera i utgången.

– Huvudfrågan är vad en fackförening får göra när det handlar om att teckna kollektivavtal. Hade Unionen rätt att träffa kollektivavtalet? Vår bestämda uppfattning är att vi hade det. Vi ansåg att det alternativet var mindre dåligt jämfört med att sänka lönerna.

Att medlemmar riktar anspråk mot sin fackförening i stället för sin arbetsgivare för försämrade villkor är mycket ovanligt.

– De säger att vi ska betala det som SAS sparade genom uppgörelsen. Men medlemmarna kände mycket väl till uppgörelsen och godkände den. Deras åsikt är att vi skulle haft en individuell fullmakt från var och en av dem, men enligt svensk lag behöver man inte det, det är hela idén med kollektivavtal.

Martin Wästfelt säger också att avtalet inte innebar att pensionspengarna försvann.

– Besparingen för SAS blev att premiekostnaden minskade till följd av den högre pensionsåldern. Pengarna försvann inte, de finns kvar hos Alecta, men omdisponerades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.