Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Kollektivavtal bristvara på småföretag

Många mindre företag väljer att inte gå med i någon arbetsgivarorganisation och många saknar kollektivavtal. Allra sämst är det i vissa tjänstebranscher där bara runt vart sjätte företag är med. Hos arbetsgivarorganisationen Almega är man inte överraskad.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Wiklund/TT
Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega. Anders Wiklund/TT

Kollektivavtal kan arbetsgivare skaffa sig på två sätt: genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller teckna hängavtal med facket. Men väldigt många småföretag, företag med upp till 50 anställda, gör varken eller. Det visar en studie gjord av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Vanligast med avtal är det på industrisidan, där 67 procent av företagen hade avtal 2010. Mest sällsynt är det inom tjänstesektorn. Här handlar det om att 38 procent har avtal, omkring 30 procent via medlemskap i en arbetsgivarorganisation.

Bland exempelvis datakonsultföretag, PR-firmor och reklambyråer är intresset för att vara med i en arbetsgivarorganisation ännu lägre, bara 16 procent hade anslutit sig.

Men Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega som organiserar 10 700 företag inom tjänstesektorn, anser inte att siffrorna är oroväckande.

- Jag tycker inte det, vänder du på kuttingen ser du att omkring 90 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal.

En anledning till det är att samtliga anställda i offentlig sektor omfattas av kollektivavtal. En annan att en stor del av de anställda i privat sektor finns i storföretagen. I privat sektor omfattas 85 procent av de anställda, enligt den statistik som Anders Kjellberg redovisar.

Men visst finns potentialen för arbetsgivarorganisationerna att växa, medger Jonas Milton, enligt vem Almega jobbar aktivt med detta bland annat gentemot kommunikationsbyråer, medieföretag, IT-företag och vissa konsultbolag.

- Vi jobbar systematiskt med det här, även tillsammans med facken. Men för många nya företag är inte kollektivavtal självklara. Man upplever dem som lite otidsenliga. Dels kan pensionsavtalen upplevas som dyra, dels är det svårt att förklara varför löneavtalet ska ge löneökningar i alla lägen oavsett hur företaget går. Ibland tycker man även att vissa regler kring arbetstider är krångliga.

Jonas Milton anser inte heller att det är besvärande att en hel del företag väljer att teckna hängavtal med facket i stället för att gå med i en arbetsgivarorganisation.

- Hängavtalen är oftast en väg in i det hela, vi upplever att de är ganska enkla att få in senare. Vi har också ett relativt stort antal företag som vi har serviceavtal med och som inte omfattas av kollektivavtalet. Det är framför allt företag i nya branscher. Då tycker vi att det är bättre att ha ett bra samarbete med dem än att de går till advokater på stan. Det har också visat sig vara ett bra sätt att få in dem i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.