Många vill dryga ut studiemedlen med lön. I vissa branscher, exempelvis inom IT, kan studenter – precis som alla andra – få jobb under begränsad tid utan att det krävs särskilda skäl.

I andra branscher finns särskilda tidsbegränsade anställningsformer anpassade just för studenter. Feriearbete är en sådan. Förutsättningen är att det handlar om lov eller annat uppehåll i studierna som är överblickbart.

Den så kallade 832-anställningen på callcenter är en annan variant som ofta används för studenter. Namnet kommer av att de inte får jobba mer än 832 timmar under en tolvmånadersperiod. Denna anställningsform är avsedd att användas vid kortsiktiga och återkommande behov av tillfällig arbetskraft. Den får alltså inte användas för att täcka ett kontinuerligt behov.

För den som är ute efter något mer än att tjäna pengar finns möjligheter till tidsbegränsat praktikarbete i ett antal av Unionens branscher. Arbetet ska vara ett examenskrav eller en förutsättning för att komma in på en viss utbildning.

Med Teknikarbetsgivarna, som är Unionens största avtalsområde, finns dessutom ett extra detaljerat avtal om praktikanställning. Det gäller dem som går teknisk linje på högskola eller gymnasium där praktik är obligatorisk. Detsamma gäller dem som behöver göra praktik på ekonomi- eller PA-linjen vid högskola.

Lönen för en praktikant som har fyllt 18 år ska vara minst 75 procent av avtalets lägsta lön.

Inom några branscher finns också ett relativt nytt avtal, det så kallade studentmedarbetaravtalet, som ska göra att studerande kan få in en fot i arbetslivet. Tanken är att underlätta övergången mellan studier och yrkesliv, samtidigt som det ska ge företagen möjlighet att knyta till sig ny kompetens.

Genom avtalet ska studenter på universitets- och högskolenivå kunna anställas med arbetsuppgifter som är ”kvalificerade och har koppling till de pågående studierna”. Anställningen får inte överstiga 15 timmar i veckan i snitt.

Redan 2014 skrevs ett sådant avtal mellan fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation, Fastigo, och ett antal fack, däribland Unionen.

Hittills är det dock få som har utnyttjat möjligheten. Helt enkelt för att man inte känner till den. Förra våren gjordes en utvärdering med en enkät till 342 företag i byggbranschen. Knappt hälften besvarade enkäten. Av dem kände hälften till möjligheten att anställa studerande. Totalt hade företagen gjort 14 sådana anställningar.

– Det är en låg siffra. Nu måste avtalet marknadsföras, säger Mikael Seger, central ombudsman på Unionen, som tycker att parterna har ett gemensamt intresse av kompetensförsörjning.

– Vi har ett generellt problem med att det är få som är intresserade av jobb i byggbranschen.

Avtal om studentmedarbetare finns på ytterligare två av Unionens avtalsområden: kommunala bolag och arbetsgivaralliansen Upplevelse & kultur.