Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Många vill dryga ut studiemedlen med lön. I vissa branscher, exempelvis inom IT, kan studenter – precis som alla andra – få jobb under begränsad tid utan att det krävs särskilda skäl.
I andra branscher finns särskilda tidsbegränsade anställningsformer anpassade just för studenter. Feriearbete är en sådan. Förutsättningen är att det handlar om lov eller annat uppehåll i studierna som är överblickbart.
Den så kallade 832-anställningen på callcenter är en annan variant som ofta används för studenter. Namnet kommer av att de inte får jobba mer än 832 timmar under en tolvmånadersperiod. Denna anställningsform är avsedd att användas vid kortsiktiga och återkommande behov av tillfällig arbetskraft. Den får alltså inte användas för att täcka ett kontinuerligt behov.
För den som är ute efter något mer än att tjäna pengar finns möjligheter till tidsbegränsat praktikarbete i ett antal av Unionens branscher. Arbetet ska vara ett examenskrav eller en förutsättning för att komma in på en viss utbildning.
Med Teknikarbetsgivarna, som är Unionens största avtalsområde, finns dessutom ett extra detaljerat avtal om praktikanställning. Det gäller dem som går teknisk linje på högskola eller gymnasium där praktik är obligatorisk. Detsamma gäller dem som behöver göra praktik på ekonomi- eller PA-linjen vid högskola.
Lönen för en praktikant som har fyllt 18 år ska vara minst 75 procent av avtalets lägsta lön.
Inom några branscher finns också ett relativt nytt avtal, det så kallade studentmedarbetaravtalet, som ska göra att studerande kan få in en fot i arbetslivet. Tanken är att underlätta övergången mellan studier och yrkesliv, samtidigt som det ska ge företagen möjlighet att knyta till sig ny kompetens.
Genom avtalet ska studenter på universitets- och högskolenivå kunna anställas med arbetsuppgifter som är ”kvalificerade och har koppling till de pågående studierna”. Anställningen får inte överstiga 15 timmar i veckan i snitt.
Redan 2014 skrevs ett sådant avtal mellan fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation, Fastigo, och ett antal fack, däribland Unionen.
Hittills är det dock få som har utnyttjat möjligheten. Helt enkelt för att man inte känner till den. Förra våren gjordes en utvärdering med en enkät till 342 företag i byggbranschen. Knappt hälften besvarade enkäten. Av dem kände hälften till möjligheten att anställa studerande. Totalt hade företagen gjort 14 sådana anställningar.
– Det är en låg siffra. Nu måste avtalet marknadsföras, säger Mikael Seger, central ombudsman på Unionen, som tycker att parterna har ett gemensamt intresse av kompetensförsörjning.
– Vi har ett generellt problem med att det är få som är intresserade av jobb i byggbranschen.
Avtal om studentmedarbetare finns på ytterligare två av Unionens avtalsområden: kommunala bolag och arbetsgivaralliansen Upplevelse & kultur.
Vilken inkomst du får ha utan att dina studiemedel sänks beror på hur lång utbildningen är. Studerar du på heltid i 20 veckor kan du under samma kalenderhalvår tjäna som mest 86 782 kronor.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.