Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Fyra färdiga delar:
1. Avtal om flexpension för företag inom Almega kommer att se lite annorlunda ut än i Unionens övriga avtal.
Dels finns en möjlighet för enskilda företag att låta sina anställda välja mellan flexpension och lön.
– Vi kommer att utvärdera resultatet och visar det sig att företag inte låtit sina anställda välja eller att inga anställda velat välja så kanske vi får tänka om, säger Per Östlund, lönebildningsexpert.
– För oss är det jätteviktigt att individen får möjlighet att värdera detta. Genom valet blir flexpensionen inget svart hål, utan hålls levande.
Dels får nya företag som går med i Almega framöver möjligheten till en övergångsperiod på fem år - i stället för att kasta sig in och betala hela avsättningen till flexpension kan de välja att successivt fasas in i flexpenssionsystemet.
– På detta sätt blir det en ramp snarare än en trappa in i flexpensionssystemet, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
2. Avtal om möjlighet att gå ner i arbetstid när de fyllt 62 år - under förutsättning att det funkar med hänsyn till företagets krav och behov.
3. Gemensamt projekt för att utveckla framtidens kollektivavtal. Almega och Saco-förbunden har redan börjat och nu kommer alltså Unionen ombord.
4. Förslag till avtal om avräkning vid uttag av semester vid sammanfallande intjänande- och semesterår. Detta innebär att de företag som inte tillämpar intjänandeår utan låter anställda ta ut semester redan under det första anställningsåret ska kunna få tillbaka pengar om den anställde slutar (frivilligt eller blir uppsagd av personliga skäl/avskedad) innan denne har hunnit tjäna in sin semester.
– Det är alltså inte förskottssemester i lagens mening, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.
Återstår att komma överens om:
5. Enhetlig reglering av anställningsformer.
– Vi har 20 avtal med Almega som ser ut på olika sätt - i en del fall regleras anställningsformerna i avtal, i andra enligt lag, vissa består av en blandning. Vi vill ha enhetlig reglering, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
6. Enhetlig reglering av beredskap. Beredskapstjänst betyder i dag att anställda förbinder sig att vara tillgängliga för att vid behov infinna sig på arbetsplatsen inom en viss tidsram.
– Vi kan konstatera att de beredskapsregleringar vi har är gamla och att vi måste anpassa oss till de tekniska möjligheter som finns i dag, säger Martin Linder.
7. Se över och ena avtalens förhandlingsordningar.
– Arbetsgruppen ska rensa bland förhandlingsordningarna så att de blir likalydande och på så vis kommer vi att snabbare kunna hantera olika typer av tvister, säger Anna Karin Hatt.
8. Ta fram en gemensam vägledning för hur man upprättar avtalsturlistor vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
– Det finns företag som under resans gång har upplevt att det varit knöligt att upprätta avtalsturlistor tillsammans med facken. Den här guidelinen handlar om hur vi ska gå till väga för att hjälpa parterna att komma överens vid den typen av situationer, säger Anna Karin Hatt.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.