Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Få kollektivavtal i dataspelsbranschen
Kollektivavtalen fortsätter lysa med sin frånvaro i spelutvecklingsbranschen. Endast en handfull av 400 svenska spelutvecklarföretag omfattas av avtal, visar Kollegas genomgång.
Spelutvecklingen är en av Sveriges snabbast växande branscher, med en årsförsäljning på runt 25 miljarder kronor. Experter menar att den är en ny slags basindustri och att den kan bli en av Sveriges viktigaste exporter.
Branschen går på högvarv och så verkar även spelens utvecklare göra. I Unionens rapport om spelbranschen från 2020 uppgav 77 procent av de svarande att de har crunch – det vill säga perioder av omfattande övertid – på sin arbetsplats. 50 procent svarade att de hade ohälsosamt mycket crunch.
Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning
Samtidigt är det få företag i branschen som har kollektivavtal. Kollega har gått igenom intresseorganisationen Dataspelsbranschens drygt 70 medlemsföretag, samt bett Unionen om uppgifter på företag med kollektivavtal, och hittar bara några få som är anslutna.
- Två av EA:s (Electronic Arts) svenska studios – Dice (EA Digital Illusions CE) och EA Gothenburg – har avtal.
- Paradox, Toca Boca och Thunderful Games är ytterligare företag som har tecknat kollektivavtal.
- Göteborgsbaserade Thunderful Games är en sammanslagning av Zoink och Image & Form och äger dessutom Karlshamnstudion The Station.
Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år
Det är svårt att veta exakt hur många spelutvecklarföretag som finns och är aktiva. Enligt Dataspelsbranschen rör det sig om runt 450. Unionen angav i sin rapport 400. En siffra däremellan ger en kollektivanslutningsgrad på ungefär en procent.
”Finns ingen motvilja”
Per Strömbäck, talesperson på Dataspelsbranschen, menar att en anledning till att så få företag har kollektivavtal är att branschen är ung.
– Det är de etablerade bolagen som tecknar kollektivavtal. 
Och de företag som tecknar kollektivavtal är nöjda med det. Det är ganska nyligen som företagen i vår bransch har börjat ansluta sig till kollektivavtal, och även om det är ganska få just nu så ökar antalet. I takt med att företagen blir större och mer etablerade blir den här frågan mer aktuell.
Strömbäck säger att det ”generellt inte” finns någon motvilja från företagen att skaffa kollektivavtal. Däremot menar han att det finns frågetecken i branschen kring innehållet i avtalen, bland annat hur avtalet är utformat för utländsk arbetskraft – en stor grupp bland spelutvecklare – samt arbetsmiljön för distansarbetare.
– Vi har stött på att förväntningarna på vad som ska finnas i våra kollektivavtal inte riktigt har infriats. Det finns frågor som arbetsgivaren vill ha hjälp med i vår bransch, som inte ryms inom ramen för kollektivavtalen.
Trots få kollektivavtal menar Strömbäck att villkoren inom branschen är tämligen goda. Det råder just nu stor arbetskraftsbrist, vilket enligt honom gynnar spelutvecklarna.
– Våra medlemmar slåss om att hitta de bästa medarbetarna och fler medarbetare. Det är den största bristen just nu. Det är ingen brist på efterfrågan, kapital eller idéer, utan vi skulle anställa många fler om det fanns fler att anställa. Det är en bra utgångspunkt för löntagare. De har ett bra förhandlingsläge.
Unionen: De vill inte ha fackligt inflytande
Yvonne Lo-Alfredsson är ombudsman på Unionen och arbetar för att fler spelföretag ska skaffa kollektivavtal. Enligt henne finns det motstånd från vissa företag att ansluta sig.
– Det ena är att företaget inte vill ha fackligt inflytande. Man vill kunna bestämma själv över sitt företag och organisation. Man vill inte ha kravet att behöva förhandla om organisationsförändringar, säger hon.
Det andra är att kollektivavtal anses vara ”lite mossigt”, berättar Lo-Alfredsson. Hon säger att företagen hellre än att teckna avtal, exempelvis lägger tjänstepension på samma nivå som kollektivavtalet, ger anställda sjuk- och föräldralön, samt erbjuder andra förmåner.
Det är i sig bra, menar Lo-Alfredsson, men det ger inte samma trygghet för de anställda som ett avtal.
– Om det inte står i arbetsgivaravtalet att de har rätt till förmånerna är det ensidigt. De kan försöka matcha kollektivavtalet med lika hög tjänstepension, eller att de erbjuder föräldra- och sjuklön, men står det inte i avtalet behöver företaget inte hålla det om det går dåligt för företaget. Då kan de ta bort det.
”Vi kan slåss för våra medlemmar”
Paradox, ett av Sveriges största spelföretag, tecknade kollektivavtal för ett år sedan. Sedan dess har rätt mycket blivit bättre: De har mer inflytande, fått bättre regler och villkor för övertidsarbete, bonusar räknas in till pensionen, de får högre pension och lägre avgift.
Henrik Hansson, fackklubbsordförande på Paradox, om kollektivavtalet:
– Det känns som att vi kan slåss för våra medlemmar. En chef kan inte bara göra vad den vill, utan de måste följa de policys och procedurer som finns på företaget mer noggrant. Och om något går fel finns vi där och kan hjälpa våra medlemmar. Vi kan starta förhandlingar och be om information om det är en grupp av medlemmar som känner att arbetsmiljön inte är bra.
Foto på Per Strömbäck: Björn Mattisson
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
Nu inleds förhandlingar på Spotify
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
Utesluter inte konflikt
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.
