Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vuxnas lärande urholkas anser Sif

På torsdag ska ett av Sif kritiserat förslag diskuteras i riksdagen. Det handlar om att ta bort möjligheten för yrkesverksamma att tillgodoräkna sig sin arbetslivserfarenhet i antagningen till högskolan.
Publicerad
- När man tar del av analysen kring det här förslaget så finns det inte så många bra argument för att ta bort 25:4-regeln, säger Lars Jonsson, utredare på Sif.
Den så kallade 25:4-regeln innebär att den som fyllt 25 år och som har arbetat minst halvtid under minst fyra år är behörig till högre studier.
Enligt regeringen är tanken att man ska skapa ett mer enhetligt antagningsförfarande till högskolorna. Man vill motivera unga att klara sina gymnasiestudier och uppmuntra dem att tidigarelägga sina högskolestudier, vilket sparar pengar för samhället. Samtidigt har man minskat anslagen till de kommunala vuxenutbildningarna och diskuterar att avskaffa korttidsstudiestödet, ett ekonomiskt stöd som ges till de lägst utbildade.
- Man ska inte underskatta signalen detta ger om hur man ser på vuxnas lärande. Sedan kan man naturligtvis diskutera om den som har kört lastbil ett antal år per automatik ska ges behörighet att läsa filosofi på universitetet. Vi tycker det hade varit mer okej att ta bort 25:4-regeln om man vägde upp det med att satsa mer på validering, säger Lars Jonsson.
Valideringen skulle bestå i att högskolor och universitet ges resurser att utvärdera och bedöma yrkesverksammas erfarenhet och kompetens.
- Nu tar man bort de möjligheter som finns för yrkesverksamma utan att väga upp det på något sätt. Det vore smart ur allas perspektiv om man jobbade mer med validering, säger Lars Jonsson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.