Vikarien:
Jag trivs, men tvingas söka andra jobb

Det är snart fyra år sedan Karin Åkerman började arbeta på Systembolaget. Hon har gått från inhoppare på helger till rutinerad försäljare på halvtid. Men vikarie, det är hon fortfarande.

Karin Åkermans karriär på Systembolaget inleddes år 2002. Hon studerade ekonomi på högskolan i Gävle och drygade ut studentkassan genom att arbeta extra på helger och hoppa in när någon var sjuk. Sommaren därpå fick hon ett vikariat på Systembolaget i hemstaden Borlänge - och blev kvar.
- Jag halkade in lite på ett bananskal och trodde aldrig att jag skulle vara kvar så här länge, säger hon.
I dag, nästan fyra år senare, har Karin Åkerman ett så kallat 20-timmarskontrakt. Det innebär att hon är garanterad 20 timmars arbete i veckan men eftersom det ofta behövs extra personal blir det i realiteten betydligt mer. Som ensamstående 25-åring kan hon leva på lönen, men den ger inte direkt någon guldkant på tillvaron.
- Det hade inte gått om jag hade haft något dyrare intresse, som till exempel ridning, men jag är rätt sparsam av mig.
De extra timmarna, det vill säga då Karin Åkerman hoppar in och jobbar med kort varsel, är betydelsefulla för hennes ekonomi.
- I min situation är det svårt att tacka nej, då kanske man inte blir tillfrågad nästa gång. Jag försöker alltid att ställa upp.
Under de senaste åren har Karin Åkerman vikarierat för en person som är tjänstledig för studier. Att aldrig vara riktigt säker på om den personen kommer tillbaka eller inte är en utsatt och otrygg situation.
- En fast anställning skulle betyda större trygghet och frihet. Jag skulle till exempel kunna ta ett lån och planera bättre inför framtiden eller min semester. Nu får jag ut semesterlönen i maj och då gäller det att spara den till ledigheten, säger hon.
Karin ser utvecklingsmöjligheter för sin egen del inom Systembolaget och skulle väldigt gärna vara kvar inom företaget. I höstas blev hon utsedd till HTF-ombud på sin arbetsplats, trots att hon alltså inte är tillsvidareanställd.
- Jag trivs jättebra på min arbetsplats, men det kan aldrig väga upp den otrygghet man känner som vikarie.
- Så länge som jag är inte är fast anställd tvingas jag att söka andra jobb, men arbetsmarknaden är inte speciellt ljus här i Borlänge. Förr eller senare får jag något annat och då blir Systembolaget av med en resurs.


Den projektanställde:
Det är svårt att ställa krav


Projektanställning, vikariat och projekt igen. Så har informatören Lina Remnerts arbetssituation sett ut de senaste tio åren. För inom organisationsvärlden är tillfälliga anställningar mer regel än undantag.

Jag har blivit van vid att hoppa runt på olika visstidsanställningar. Egentligen är det inte så bra, det ger mindre trygghet och man har mindre att säga till om, men jag har alltid jobbat så och det har funkat för mig, säger hon.
Många biståndsorganisationer är i stort beroende av pengar från Sida och söker ofta pengar för en ett- eller tvåårsperiod, och då är det svårt att binda upp sig med personal för en längre tid. Lina Remnert anser dock att organisationerna hade tjänat på om fler blivit tillsvidareanställda.
När man har visstidsanställda på tre eller sex månader blir det en stor genomströmning av folk och mycket kunskaper och erfarenheter rinner bort som man borde tagit vara på. Det är mycket enklare för arbetsgivaren att kalla något för en projektanställning i elva månader och sedan behöver man inte ta något ansvar för personen.
Sedan ett och ett halvt år tillbaka är organisationen Forum Syd Lina Remnerts arbetsplats. Nyligen omvandlades en av hennes två visstidsanställningar på halvtid till en fast tjänst. Resterande 50 procent är en projektanställning som löper fram till april, efter det väntar ett vikariat till årsskiftet.
Jag är glad att ha fått en fast tjänst på halvtid eftersom det ger mer trygghet och större möjligheter att planera arbetet. Att ha olika sorters tjänster kan förstås bli rörigt. Framför allt att jag jobbar på två olika enheter, dels på kommunikationsenheten och dels på projektstödsenheten. Tillhörigheten blir ett problem.
Lina Remnert misstänker att hon halkat efter lönemässigt på grund av sina många visstidsanställningar. Hon konstaterar att det kan vara svårt att ställa krav i en löneförhandling när man bara ska vara på ett ställe några månader.
Välbehövlig semester efter ett helt års slit är ingen självklarhet för en visstidsanställd. Det vet Lina Remnert.
Ibland har jag haft vikariat som slutat i maj och då har jag fått lösa det med extrajobb på kollon och liknande. Det är ett problem att inte veta i förväg om man kan vara ledig, och man kanske måste jobba på sin semester, det är inte alltid så kul.

Inhopparen:
Man känner sig alltid lite utanför

Efter nästan tre år som inhoppare på Teaterförbundet fick Monica Christersson nog. Strax före jul gick hon hem i protest mot sin osäkra arbetssituation.

- Jag borde ha sjukskrivit mig i istället, men jag var förbannad och besviken. I höstas fick jag indikationer på att en fast anställning kunde vara på gång, men jag tröttnade när det inte blev något, berättar hon.
- Mina förväntningar var högre än vad de borde ha varit, men när man arbetat fem månader i sträck är det klart att man börjar hoppas. I längden är det jobbigt att vara visstidsanställd, man går miste om förmåner och känner sig alltid lite utanför.
Eftersom Monica Christersson sa upp sig på egen begäran kommer hon att stängas av från a-kassan i 45 dagar, vilket i praktiken innebär två månader utan ersättning.
- Jag sökt mängder av jobb, men jag är 59 år och det är svårt. Det känns hopplöst mellan varven och jag är orolig för hur pengarna ska räcka, säger Monica Christersson.
Under årens lopp har hon mestadels arbetat i Teaterförbundets reception. Det första året var hon inhyrd i Proffice regi, därpå följde nära två år som behovsanställd. Monica blev alltså inkallad vid behov och ställde alltid upp när arbetsgivaren hörde av sig.

För tillfället pågår det förhandlingar mellan HTF och arbetsgivaren gällande Monica Christerssons anställningsavtal och semesterersättning.
- Det är för jäkligt att ett fackförbund inte betalar ut semesterersättning. De borde vara ett föredöme på arbetsmarknaden, säger hon.
Teaterförbundet bekräftar att Monica Christersson har skött sina arbetsuppgifter utmärkt, men förnekar att de någonsin erbjudit henne en tillsvidareanställning.
HTF-klubben på Teaterförbundet anser att det i efterhand är svårt att hjälpa Monica eftersom hon själv försatt sig i situationen.
Det är olyckligt att hon inte tog kontakt med någon av oss i klubbstyrelsen innan hon gick hem. Monica har tolkat signalerna från arbetsgivaren och mig fel. Det har aldrig givits något löfte om en anställning till henne och det finns inte heller någon ledig tjänst, säger klubbordförande Siv Hylén.

Facket:
Arbetsgivarna biter sig själva i svansen

Tillfälligt anställda borde få högre lön eftersom de har en så otrygg situation och dessutom går miste om många av de förmåner som fast anställda uppfattar som självklara. Det anser Gunilla Granberg, avdelningschef på HTF-kontoret i Västerås.
Visstidsanställda får mindre möjlighet till kompetensutveckling och vågar inte ställa samma krav på arbetsmiljö som de fast anställda. Pensionspremier och rätt till ledighet hinner man sällan få del av, säger hon.
- Som tillfälligt anställd hoppas man oftast på ett fast arbete eller åtminstone att få förlängd anställning med några månader. Därför vågar man inte ifrågasätta eller kritisera, och knappt ens stanna hemma när man är sjuk.
Gunilla Granberg är oroad över att antalet tidsbegränsade anställningar fortsätter att öka.
- Samhällskonsekvenserna kommer att bli stora. Många unga väntar till exempel med att bilda familj, i en del fall så länge att de blir ofrivilligt barnlösa, säger hon.
Dessutom riskerar visstidsanställda att halka efter lönemässigt och få svårigheter att skaffa bostad eftersom man har svårt att få lån.
Gunilla Granberg tror dock att tidsbegränsade anställningar kommer att bli dyrare för arbetsgivarna i det långa loppet.
Man biter sig själv i svansen. Det leder till en massa administrativt jobb, som att skriva intyg, annonsera och att lära upp nytt folk. Arbetsgivarna har inte räknat på hur mycket fel det blir av att ha anställda som inte hunnit lära sig arbetet.
Ingen resurs är bättre på att komma med synpunkter och förslag än de som är insatta i arbetet, de vet vilka förändringar man kan göra för att arbetet mer effektivare. Folk man tar in har fullt upp med att bara lära sig.
Men någon minskning av antalet visstidsanställningar ser det inte ut att bli. Tvärtom. Enligt en LO-utredning från 2005 pekar det mesta på att antalet fortsätta att öka.
Det finns många krafter som talar för det. Arbetsgivarna vill gardera sig mot osäkerhet och vill inte binda upp sig, säger Sven Nelander, som står bakom rapporten.
Det stora antalet pensionsavgångar de närmsta åren är det enda som talar emot en ökning, enligt LO-utredaren.
I dag är det arbetsgivarens marknad. Men om löntagarnas ställning förbättras, till exempel genom en större efterfrågan på arbetskraft efter stora pensionsavgångar, skulle människor i ökad omfattning få den anställningsform de själva önskar.




Fördelar med att tillsvidareanställa:

Det kostar pengar att anställa oavsett om det är en fast eller tillfällig anställning. Det tar tid att hitta rätt person för arbetsuppgifterna, det krävs någon form av utbildning eller introduktion och det tar ett tag innan den nyanställde gör ett fullgott arbete, vilket medför produktionsbortfall.
Den som har en tillfällig anställning kommer sannolikt att söka nytt arbete innan anställningen tar slut. Det får en negativ inverkan på arbetsinsatsen under den sista tiden.
Lojaliteten med företaget blir antagligen inte lika stor som hos den fast anställde. Många tänker att deras möjligheter till fortsatt - fast - anställning är större om de är tysta, accepterar missförhållanden och inte ställer till besvär.


Gunillas tips till dig som är visstidsanställd:

Ta en diskussion med arbetsgivaren när visstidsanställningen löper ut och kräv en tillsvidareanställning istället för en ny visstidsanställning:
- Den som varit behovsanställd eller timanställd på ett företag i mer än sex månader kan hävda att anställningen ska omvandlas till en tillsvidareanställning, även om man inte har skriftligt på det.
- Om arbetsgivaren vägrar ska man fråga varför och vilket stöd man har i lagar och avtal. Ta kontakt med facket och be om hjälp att få anställningen omvandlad till en tillsvidareanställning eller åtminstone hjälp att få ut lönen under uppsägningstiden.